Affärsmodell för utbyte av energi

En affärsmodell med cirkulär ekonomi för lagring och utbyte av geoenergi. Genom olika typer av smarta lösningar kan vi nå 100 procent förnybar energi i Universitetsstaden i Umeå. Med en ny modell för hur ett borrhålslager för geoenergi kan användas ur ett systemperspektiv, en klimatsmart lösning för Universitetsstaden. Vinsterna blir både ekonomiska och miljömässiga.

Umeå Energi, Region Västerbotten och Akademiska hus samverkar för att tillsammans skapa en modell för att lagra och utbyta energi mellan organisationer och därmed dra fördel av delningsekonomins dynamik inom energisektorn.

Projektet undersöker samverkansformer kring en ny affärsmodell som gör det möjligt att lagra och utbyta energi mellan organisationer. Tre varianter tas fram för att undersöka lämpliga strukturer för transaktioner och hur värde skapas för organisationerna. Målet är att skapa en win-win-situation som reducerar klimatpåverkan samtidigt som den resulterar i ekonomiska vinster för de samverkande parterna.

 

Region Västerbotten har byggt ett borrhålslager som driftsattes på Norrlands universitetssjukhus (NUS) under 2016, för att kunna minska sina egna inköp av extern värme/kyla till universitetssjukhuset. Borrhålslagret är idag en av de 30 största anläggningarna i världen av denna typ och levererar ca 7 GWh värme och 5 GWh kyla per år.

Enkelt förklarat används den energi som finns i berget till att kyla lokaler på sommaren och för att värma upp dem på vintern. Överskott av energi kan skickas tillbaks ner i lagret för att kunna användas vid ett senare tillfälle.

– Vi tar fram en affärsplan som visar att man genom att arbeta över gränserna kan minska koldioxidutsläppen i området utan att försämra de ekonomiska förutsättningarna. Vi vill också ligga i framkant när det gäller hur man kan samverka och inte fastna i tänket där varje företag sköter sig själv. Den här affärsmodellen ger oss förutsättningar för hur vi snabbare ska ta oss vidare i frågan, säger Kristofer Linder, energiingenjör och projektledare för Region Västerbottens arbete inom RUGGEDISED.

SLUTSATSER

Resultaten har visat att det finns potential för att dela energi mellan parter. Särskilt optimering av värdekedjan fjärrkyla -lokal kyla - geolager visade sig kunna generera stort värde för samtliga. Med en lokal marknadsplats för energi kan organisationer enklast dela energiöverskott med varandra. Bästa affärsmodellen för detta baseras på en köp/sälj-relation med gemensam värdering av marginalproduktionen: monetärt och klimatmässigt. På så vis skapas bäst ett ökat nyttjande av enskilda anläggningstillgångar (här: geolager).

Projektet har lett till fortsatt samarbete mellan Umeå Energi och Region Västerbotten för att utveckla en prototyp av den mjukvara som utvecklats i projektet samt fortsatt design av hårdvaruanpassningar.

Lösningar som vi testaT i Umeås smarta stadsdel

Kort om Ruggedised

Projekttid: 2017–2022

Budget: 40 miljoner kronor

Projektfinansiär: EU:s Horisont 2020-program Ruggedised betyder ungefär ”att göra robust”, och är en förkortning av Rotterdam, Umeå, Glasgow Generating Exemplar Districts In Sustainable Energy Deployment. EU har beviljat 180 miljoner kronor för att fram till 2021 göra de tre städerna klimatsmartare, bland annat med hjälp av energieffektiva byggnader, hållbara transporter och smart styrning via IT.

I Umeå är universitetsstaden i fokus, och det lokala partnerskapet består av Umeå kommun, Umeå Energi, Upab, Akademiska Hus, Region Västerbotten, Umeå universitet och RISE.

Kristofer Linder
Energiingenjör och projektledare
Region Västerbotten
070-540 86 48
kristofer.linder@regionvasterbotten.se

Jörgen Carlsson
Affärsutvecklare och projektledare
Umeå Energi
090-16 00 67, 070-348 48 65
jorgen.carlsson@umeaenergi.se

Logotyper för de som står bakom projektet: Ruggedised, Umeå Energi, Region Västerbotten och Akademiska Hus.
Sidan publicerades