Måltider i skola och förskola

På våra förskolor och skolor lagar kockar och måltidsbiträden den mesta maten från grunden. På skolorna finns elevråd eller måltidsråd där eleverna kan tycka till om de olika maträtterna. Vi ser också vilken mat som går åt och pratar med eleverna om maten i skolrestaurangen. I vissa fall använder oss av enkäter för att undersöka vad eleverna tycker. Vår ambition är att de allra flesta ska tycka om de olika maträtterna som serveras.

Det bästa sättet för barn och elever att tycka till är via skolornas elevråd eller det måltidsråd som finns på flera skolor. Vi lyssnar såklart också på det eleverna säger till oss och ser vilka rätter som går åt. Vi jobbar för att de flesta ska tycka om maten vi lagar. Ibland kan köken välja att testa att servera en maträtt som inte var så populär ett antal gånger till eftersom det kan ta tid för barn när det gäller nya smaker.

Exempel på populära maträtter:

• Tortellinigratäng (vegetarisk)
• Pasta med ost och skinksås
• Broccolisoppa (vegetarisk)
• Tacos
• Små barn gillar fiskgratäng till exempel vår apelsin- och chiligratäng
• Större barn gillar mer sprödbakad fisk med kall sås

Vi pratar oftast inte om ”vegetarisk mat” liksom vi inte pratar om att en maträtt är en kött-, kyckling-, eller fiskrätt. Eleverna, särskilt i yngre åldrar, tänker oftast mer på själva maträtten och om de gillar den eller inte. Vi har under väldigt många år successivt infört vegetariska rätter. Så det är inget nytt i Umeå utan en väldigt naturlig del av menyn på förskolor och skolor. Det finns såklart rätter som inte alla tycker om, men några av våra vegetariska rätter är också de mest populära. Detsamma gäller för andra maträtter som består av exempelvis kött, kyckling, fisk. Fiskrätter är faktiskt det som är lite svårare att hitta recept som passar de allra flesta.

En del är rädda för att proteinintaget ska bli för lågt med vegetarisk mat, men det är sällan något bekymmer. Protein är viktigt och behövs i allt från små enzymer till att bygga muskler. I den vegetariska maten finns alla proteiner man behöver få i sig.

Järnet i vegetarisk mat är svårare för kroppen att ta upp jämfört med järn i exempelvis kött och fisk. Därför är det viktigt att välja livsmedel som innehåller mycket järn. I vegetarisk mat finns järn i till exempel baljväxter, som linser, ärtor och bönor, samt i tofu och andra bön- och ärtprodukter. Järn finns också i fröer, särskilt pumpafrö, och i nötter, torkad frukt och gröna bladgrönsaker. Genom att äta något med mycket C-vitamin i eller till måltiden tas järnet upp bättre.

Alla måltider som serveras inom förskola och skola följer Livsmedelsverkets riktlinjer för att säkerställa näringsriktiga, hållbara och varierade måltider. Det innebär bland annat att vi:

• serverar fisk varje vecka
• har minst en helt vegetarisk dag i veckan
• utgår från rekommenderad mängd rött kött och chark
• väljer nyckelhålsmärkta produkter och fullkorn
• undviker söta och näringsfattiga livsmedel
• serverar färdiga produkter max en gång per vecka, till exempel köttbullar och potatisbullar
• i första hand väljer nyckelhålsmärkta produkter

Vi vill att barn och elever ska ha valmöjligheter, därför finns det finns alltid minst två rätter att välja mellan på skolorna. Utöver det serveras dagligen även mjölk, bröd, smör samt en salladsbuffé med till exempel grönsaker, rotfrukter och baljväxter. Det finns därför goda möjligheter att äta sig mätt och få i sig den näring man behöver även om maten den dagen inte faller en i smaken.

Maten står för en stor del av utsläppen. Livsmedelssystemet globalt ger upphov till en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp. Eftersom vi serverar 25 000 luncher per dag har våra val stor betydelse för barnens framtid, miljön och en hållbar utveckling.

För att minska klimatpåverkan använder vi:

• svenska och närproducerade råvaror
• råvaror utifrån säsong
• mer grönsaker och baljväxter

Vi hjälps också åt att minska matsvinn och pratar med barnen om att ta lagom mycket mat.

Vi prioriterar svenska råvaror och det finns goda alternativ istället för ris exempelvis havreris. Vi förstår att det är något nytt för en del och därför arbetar köken med att stegvis byta ut ris till andra alternativ.

Köttproduktion är resurskrävande och står totalt sett för de högsta klimatutsläppen bland våra livsmedel. Även transporter bidrar till klimatpåverkan, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Den största delen av utsläppen uppstår alltså redan när maten produceras.

Vegetabiliska proteinkällor är ett mer effektivt sätt att försörja människor med mat, eftersom de kräver betydligt mindre mark. Det bidrar också till att skydda den biologiska mångfalden, då värdefulla naturområden annars ofta omvandlas till odlingsmark – till exempel för soja som används som djurfoder.

Sammantaget är det mest hållbara valet att satsa på livsmedel som både är svenska, närproducerade och ekologiska när det är möjligt. Vi prioriterar svenska råvaror.

Menyer tas fram av menygrupper med kockar och måltidsplanerare. Varje kök har möjlighet att byta ut den maträtt som planeras i menyn. Exempelvis kan de byta ut ett fiskrecept till ett som barnen på just den skolan tycker bättre om. Ett annat exempel är att de kan byta köttfärssåsen till en annan köttfärsrätt, exempelvis köttfärsbiffar.

För ett antal år sedan rapporterade medier att pannkakor köptes in från Storbritannien till kommuner i Sverige. Det har vi aldrig gjort i Umeå. Den största delen av det vi serverar är lagat från grunden och vi serverar bara färdiga produkter så som köttbullar max en gång per vecka.

Barn behöver ofta prova 10–15 gånger innan de lär sig uppskatta nya smaker. Vi uppmuntrar till nyfikenhet och variation. Många skolor har smakskedar där eleverna kan smaka på maten. Skollunchen är har stor möjlighet att bidra till att barn äter varierat och får i sig alla näringsämnen.

All personal utbildas i livsmedelshygien och specialkost. Du kan läsa mer om specialkost och anpassade måltider på vår webbsida om specialkost och anpassade måltider.