Om social hänsyn

Social hänsyn är det begrepp som används i svensk upphandlingslagstiftning. Det refererar till kontraktsbestämmelser för samhällsansvar och social hållbarhet.

Svensk upphandlingslagstiftning bygger huvudsakligen på EU-direktiv. EU:s vision är att, med hjälp av bland annat social hänsyn i offentlig upphandling, skapa ett samhälle som kombinerar hållbar ekonomisk tillväxt med bättre levnads- och arbetsvillkor. Detta innebär att en framgångsrik ekonomi ska skapas och en viss uppsättning sociala standarder uppnås successivt.

Vikten av sociala frågor understryks i lagstiftning

Social hänsyn har sedan 2001 nämnts i form av att social hänsyn ska beaktas eller eftersträvas i EU:s regleringar och direktiv om offentlig upphandling.

Sedan 2010 har formuleringen ändrats från att social hänsyn "kan" beaktas till "bör" beaktas. Därför står det i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Lagen om offentlig upphandling i försörjningssektor (LUF) att upphandlande myndigheter bör beakta bland annat social hänsyn vid upphandlingar.

2014 antog Europaparlamentet nya regler om offentlig upphandling. I de nya direktiven understryks vikten av sociala frågor ytterligare. Sverige, liksom övriga länder, har fram till 2016 på sig att implementera de nya reglerna i lag­stiftningen.

Socialt ansvarsfull upphandling

Enligt EU-kommissionens handledning ”Socialt ansvarsfull upphandling – en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling (2010)” handlar social hänsyn om "upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter":

Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter:

  • anständigt arbete
  • arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter
  • social integration
  • lika möjligheter
  • tillgänglighet för alla
  • beaktande av hållbarhetskriterier
  • frågor om etiskt handel och CSR.
Sidan publicerades