Sammanträdesteknik

Nämnder

Ledamöter och ersättare har rätt att yttra sig i alla ärenden som behandlas i nämnden.

Kommunfullmäktige

Utöver ledamöter har även revisorer och ordföranden i nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör rätt att yttra sig.

I Kommunfullmäktiges arbetsordning Öppnas i nytt fönster. finns mer information om vilka som har yttranderätt vid kommunfullmäktiges sammanträden.

Ledamöterna kan lägga alternativa förslag till beslut (yrkanden).

Materiella yrkanden:

• Bifall / avslag: Instämmer/instämmer inte i förvaltningens (tjänsteskrivelsens), utskottets eller nämnds förslag.
• Ändring: Ledamoten begär en ändring i ett förslag. Till exempel ett bidrag i ett förslag är 20 000 kronor och ledamoten vill ändra det till 15 000 kronor.
• Tillägg: Ledamoten vill att nämnden ska besluta något ytterligare i ärendet och begär då ett tillägg

Formella yrkanden:

• Återremiss: Ärendet ska återgå till förvaltningen för ytterligare utredning. Detta yrkande ska alltid motiveras.
• Bordläggning: Ärendet pausas och tas upp på kommande sammanträde. Ingen handläggning sker under tiden.

Propositionsordning

När alla talat klart och inga fler ledamöter begärt ordet ska nämnden/kommunfullmäktige fatta beslut.

Ordförande behöver ta reda på vilket yrkande som ska bli nämndens beslut.

Formella yrkanden ska alltid prövas först eftersom de påverkar beslutsgången och ärendet kanske inte ens kommer att avgöras under pågående sammanträde. Tilläggsyrkanden prövas alltid sist.

Exempel: Under debatten/överläggningen har följande yrkanden framförts.

• Person A - Bifall till förvaltningens/utskottets förslag
• Person B – Bifall till eget yrkande
• Person C – Yrkar återremiss.

Eftersom det finns ett formellt yrkande – återremiss – börjar ordförande att fråga mötet om ärendet ska återremitteras. Svarar majoriteten Nej på återremiss går ordförande till nästa del i propositionsordningen.

Ordförande: ”Beslutar nämnden enligt Person A:s förslag?” (Här svarar de som röstar Ja)

Ordförande: ”Beslutar nämnden enligt Person B:s förslag?” (Här svarar de som röstar Ja)

Ordföranden lyssnar efter vilket ”ja” som flest anslöt sig till.

Ordförande: ”Jag finner att Person A:s förslag har bifallits.” Här väntar ordförande några sekunder innan klubbslaget ifall någon begär omröstning (votering).

Omröstning

Om ledamoten vill säkerställa vilket förslag som stöds av flest ledamöter kan ledamoten begära votering. Det måste göras innan ordföranden hinner bekräfta beslutet med ett klubbslag.

Exempel:

Ledamot: ”Votering.”

Ordförande: ”Omröstning är begärd och ska genomföras” (klubbslag).

Sekreteraren ropar upp ledamöter och tjänstgörande ersättare som får säga ”Ja” eller ”Nej” eller "avstår" till det yrkande man stödjer. Sekreteraren antecknar svaren. Ordförande avger alltid sin röst sist.

När rösterna är räknade fastställer ordförande beslutet som fått flest röster.

Ordförande: ”Jag finner att nämnden beslutar i enlighet med Person B:s förslag.” (klubbslag)

Hur ledamöterna har röstat framgår sedan av protokollet.

En ledamot kan välja att inte delta i ettbeslut, om inte ärendet gäller myndighetsutövning mot enskild (då måste hen delta).

Detta ska anmälas på sammanträdet innan beslutet fattas.

Ordföranden kan inte avstå från att delta i ett beslut om ordförandens röst krävs för att avgöra ärende.

Ledamöter kan få redovisat i protokollet om de ogillar ett beslut. En reservation innebär att ledamoten inte blir juridiskt ansvarig för beslutet. Reservation får bara göras av ledamöter och tjänstgörande ersättare.

Exempel:

Ledamot: ”Ordförande! Jag reserverar mig till förmån för eget yrkande / Person A:s förslag.”

Reservation ska anmälas innan sammanträdet avslutas.

Bordläggning

Bordläggning av ett ärende innebär att nämnden skjuter på beslut i ett ärende till ett kommande sammanträde. Om ett ärende bordläggs så kommer det inte att ske någon handläggning av ärendet innan nästa sammanträde.

Återremiss

Om ett ärende återremitteras är det något i beslutsunderlaget som nämnden inte är nöjd med och vill att något ska göras innan beslut i ärendet kan fattas.

Ett ärende ska återremitteras om det begärs av minst hälften av ledamöterna. En återremiss ska alltid motiveras så att det beredande organet vet vad som behöver utredas.

Minoritetsåterremiss

I kommunfullmäktige kan en minoritet begära återremiss, en tredjedel av ledamöterna ska då rösta för en återremiss. Beslut om minoritetsåterremiss ska motiveras för att tydliggöra vad det beredande organet ska utreda.

En minoritetsåterremiss kan endast ske en gång per ärende.