Adressättning

Adressättning hänger nära samman med gatunamngivning, eftersom gatunamnen utgör grunden för att kunna skapa tydliga och unika adresser. Behovet av fungerande adresser är därför en av de viktigaste orsakerna till att gatunamn tas fram i samband med stadsutveckling och detaljplanering.

Vad är en adress?

En belägenhetsadress anger var en plats ligger rent geografiskt. Den kopplas till en byggnad, entré eller annan fysisk plats och är unik inom kommunen.

Det finns olika typer av belägenhetsadresser, såsom bostadsadress, leveransadress eller besöksadress. PostNord förser adresserna med postnummer och postort. Syftet med en adress är att tydligt och entydigt ange var något finns – både för privatpersoner, företag, myndigheter och samhällsservice som räddningstjänst.

Vem beslutar om adresser?

Adressättningen i Umeå kommun är ett kommunalt ansvar och ingår i kommunens arbete med ortnamn och geografisk information. Lantmäteri ansvarar för kommunens namn- och adressregister.

Kommunen beslutar om adressättningen medan Statliga Lantmäteriet förvaltar adresserna i fastighetsregistret. Kommunen ser till att uppgifterna hålls aktuella.

Ansökan om adress

Ansökan om adress inom Umeå kommun ställs till Lantmäteri, se mejl och telefonnummer under kontakt.

Adresser i tätort

Adressers utformning skiljer sig beroende på om de ligger i tätort eller på landsbygd.

Adresser i tätort baseras på gatunamn och adressnummer exempelvis Rödhakevägen 12. Finns inget ledigt gatunummer så ges ett så kallat littera, en bokstav till befintligt nummer, exempelvis Rödhakevägen 12B.

Adresser på landsbygd

På landsbygden inom Umeå kommun används landsbygdsadressering. Här utgår adressen från bynamnet i kombination med ett adressnummer, till exempel Hössjö 765 eller Hissjö 45.

Denna typ av adressering fungerar särskilt väl i glesbygd, eftersom bynamnet ofta är mer välkänt och etablerat än gatunamn och därför gör det lättare att hitta rätt plats. Vägar på landsbygden i Umeå namnsätts endast i den mån det behövs för att åstadkomma belägenhetsadresser, till exempel genom nytt detaljplaneområde.

Adressättning och skyltning

Skyltning ska följa kommunens riktlinjer för att underlätta för boende, besökare samt samhällsaktörer såsom blåljus, post och servicefordon. Ansvar för att skylta vägnamn ligger på väghållaren som kan vara kommunen eller vägförening/samfällighetsförening. Skyltning av enskilda adressplatser åvilar fastighetsägaren.

Flerbostadshus

I moderna bostadskvarter är det vanligt att flerbostadshus har flera olika entréer.

I byggnader med flera entréer – särskilt genomgående entréer där två ingångar leder till samma trapphus – är det viktigt att endast en entré utses som huvudentré. Denna entré används som officiell besöksadress, och endast där får adressnummerskylten sitta. Övriga entréer kan vid behov ha hänvisningsskyltar.

Korrekt skyltning och tydlig adressering är avgörande för att undvika missförstånd, felkörningar och problem med folkbokföring och kommunal service.

Riktlinjer för hur adresser och skyltning ska hanteras i flerbostadshus för att säkerställa att boende, besökare och samhällsservice enkelt hittar rätt finns i detta dokument: Information om adressering och skyltning i flerbostadshus , 559.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Namnlös infartsgata från huvudgatan

När nya bostadsområden byggs eller befintliga områden förtätas händer det att en infartsgata från en huvudgata inte får ett eget namn.

I dessa fall används huvudgatans namn som grund för adresseringen, under förutsättning att det finns tillräckligt många lediga adressnummer och att orienteringen i området förblir tydlig. Nya adresser kopplas då till huvudgatans befintliga nummerserie, även om byggnaderna ligger längs en avstickare.

Riktlinjer för hur adressering och skyltning ska hanteras för att skapa tydlighet för boende, besökare och samhällsservice finns i detta dokument: Namnlös infartsgata från huvudgata vid adressering , 278.3 kB, öppnas i nytt fönster.