Grafik över process för strategier, program och geomförande.

"Strategier och riktlinjer anges i översiktsplanen medan hur frågor ska lösas anges i program som konkretiserar översiktsplanens intentioner. Ansvar för framtagande av program åligger i regel facknämnder såsom Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Miljö- och hälsoskydd etcetera. Översiktsplanens roll är att skapa förutsättningar och möjligheter. Illustrationen och texten nedan ger några exempel på hur frågor behandlas i efterföljande skeden. Liknande processer finns för exempelvis VA-, fritidsfrågor och så vidare."

Efterföljande planering konkretiserar

Sidan publicerades

Bostadsbebyggelse från översiktsplan till genomförande

När det gäller exemplet bostadsbebyggelse pekar översiktsplanen ut framtida bebyggelseområden eller anger riktlinjer för exempelvis kompletteringsområden. Vägen från att ett område är utpekat i översiktplan till att en byggherre påbörjar byggande består av flera steg. Med översiktplanen som grund kan detaljplanering påbörjas på uppdrag av en exploatör (alternativt kommunens mark- och exploteringsenhet i det fall området ligger på kommunal mark).

En fingervisning om när olika områden prioriteras för utbyggnad anges i bostadsförsörjningsprogrammets utbyggnadsordning som uppdateras åtminstone ett par gånger per mandatperiod. Handlar det om ett projekt på kommunal mark kan kommunen ange önskemål om exempelvis upplåtelseform när en förfrågan om markanvisning ställs till byggherrar. Marken kan då fördelas till den byggherre som bäst uppfyller kommunens önskemål.

Vid behov sker särskilda utredningar i samband med detaljplanearbetet. Det kan handla om utredningar av buller, kulturmiljö, VA-frågor inklusive dagvatten, trafik etcetera. 

Infrastruktur och trafik

I översiktsplanen redovisas trafikstrategier och strategier för exempelvis parkering, och på en övergripande nivå planerad infrastruktur. Översiktsplanen visar den långsiktiga inriktningen på hur trafiksystemet och infrastrukturen ska utvecklas. Detta behöver konkretiseras i det fortsatta arbetet. Detta görs ofta i särskilda program för til exempel kollektivtrafik, cykel med mera. Genomförandet av översiktsplanen och de efterföljande programmen beslutas av kommunen (om det gäller kommunal infrastruktur) eller staten i samband med upprättande av kommunens budget och de nationella och regionala transportplanerna. Region Västerbotten och Trafikverket har viktiga roller eftersom de beslutar om, och genomför åtgärderna, i den regionala planen. Trafikverket tar också fram förslag till nationell plan som beslutas av regeringen. Huvudansvaret för planeringen av den inomkommunala kollektivtrafiken har kommunen, som har att utforma trafiken enligt de riktlinjer som anges i översiktsplanen och övriga program.

Grönstruktur i planeringen

När det gäller grönstruktur- och parkplanering är översiktsplanens roll att peka ut områden som prioriteras för naturvård, rekreation etc. Översiktplanen kan också visa på viktiga gröna samband som behöver beaktas vid exempelvis detaljplanering. Strategierna omsätts i senare skeden exempelvis i grönstrukturprogram, skötselprogram, parkprogram etcetera som i högre utsträckning beskriver hur översiktsplanens intentioner kan förverkligas. 

Kommunens behov av lokaler i planeringen

Kommunen har ansvar för lokaler för skolor, förskolor, vårdboenden och särskilda boenden. I exemplet planering för skol- och förskolefrågor handlar det i översiktsplaneskedet om skolor ur ett mycket långsiktigt perspektiv. Det handlar om att samverkan inom översiktsplanens ramar konkretiseras i riktlinjer och långsiktiga förutsättningar för skolans roll i samhällsplaneringen. I ett närmre perspektiv som 0-10 år så handlar det om upprättande av behovsbeskrivningar som tas fram med sin grund i bostadsförsörjningsprogrammet, utbyggnadsordningen och aktuella befolkningsprognoser. Underlaget för behovsbedömning bygger i sin tur på geografisk indelning, bostadsbestånd, inflyttade barn, redan befintliga barn samt grad av skoltrohet. Utifrån detta görs en bedömning av skolans befintliga utrymme kopplat till behovsbilden, det vill säga om ett nybyggnadsprojekt ska påbörjas eller om kommunen redan har befintliga lokaler för ett uppkommet behov. Vid ett nybyggnadsprojekt startas en process som ägs av Fastighet. Mark reserveras för projektet och därefter följer detaljplaneprocess, bygglov och byggprojekt. Tiden från behovsbeskrivning till färdig lokal tar ungefär fyra år. När det gäller andra lokaler för kommunens behov som till exempel så kallade LSS-bostäder, vårdboende etcetera följs en liknande process med bedömningar enlit befolkningsprognoser, lokalförsörjningsprocess med mera som beskrivits ovan.

Utbyggnadsordningen är central för ett gott genomförande

I Bostadsförsörjningsprogrammet ingår en bilaga kallad utbyggnadsordningen. Utbyggnadsordningen är en sammanställning av aktuella utbyggnadsprojekt både på kommunal och privat mark de kommande åren. Byggprojekt anges med tidsplaner och volymer. Utbyggnadsordningen bygger på försiktiga bedömningar och eftersom tidsplaner med mera ofta ändras görs i regel en årlig uppdatering.

Utbyggnadsordningen är ett av kommunens viktigaste redskap för att skapa förutsägbarhet och transparens för bostadsmarknadens alla aktörer. För den privata fastighetsägaren blir det till exempel också tydligt vilken typ av byggande som prioriteras, vilka markanvisningar kommunen kan erbjuda och om projekt kan komma att konkurrera med varandra.

Utbyggnadsordningen är också central för kommunens planering av de egna verksamheterna så att utbyggnad av kommunal service  (som skolor, förskolor, vägar, VA och så vidare) går i takt med bebyggelseutvecklingen. Kommunen behöver ha en god uppfattning om var byggandet kommer att ske, när det sker och vilken typ av bostäder som byggs för att kunna samordna utbyggnader. Utbyggnadsordningen är med andra ord en mycket viktig länk mellan kommunens övergripande planering och ett gott genomförande.

Sidan publicerades