Samiska platser

Umeå är en del av Sápmi där samer har bott och verkat under lång tid. Här finns flera platser med samisk historia som du kan besöka och lära dig mer om:

1. Holmön

Under 1910-talet gjorde rykten gällande att betet på Holmön var särskilt mineralrikt för renarna. Hit kom samer med sina renar och det var tydligt att ryktet var sant, hornkronorna på de renar som hade betat på Holmön var ovanligt stora och kraftiga.

De första som bosatte sig på Holmön sägs ha varit tre fiskesamer: Håkan, Kersten och Klement. Bosättningen skedde på de högsta punkterna i centrala byn och namnen på deras boplatser finns ännu kvar: Hackarsbacken, Klementsgärdan och Kerstebacken.

2. Umeå universitet

På platsen för Umeå universitet lät renskötande samer sina renar beta om vintrarna. Marken här var då en näringsrik tallskog med renlav och bra bete. När stadskärnan sedan spred sig upphörde renbetet. Sista året med vinterbete på campusområdet var 1952.

3. I 20-området/Umeåstans företagspark

Långt in på 1900-talet fanns vid Umestans företagspark ett vinterbetesområde för Rans sameby. Här grävde renarna genom snön efter renlav på marken, eller åt av hänglaven som växte på tallarna. Fram till 1800-talet bodde familjerna i sina flyttbara tältkåtor i vintervistet. Senare hyrde de bostäder hos till exempel bönder i området.

4. Järnvägen mot Haga

Alldeles intill järnvägsspåret på Haga låg det fram till år 1924 friska renbetesområden. Flyttlederna till vinterbetesområdet hade då gått här sedan sekler tillbaka. Renskötarna reste med ackjor – samiska slädar som vintertid användes som transportmedel.

5. Mimerskolan

Världens första jojkkonsert arrangerades på Mimerskolan 1910. Jojk, som tidigare var förbjudet, är en av Europas äldsta vokala musikformer och finns i dag i både traditionell och modern form. Maria Persson från Arjeplog, bröderna Clemens och Henrik Granvall och Katarina Strömberg från Malå deltog i konserten. Järnvägstjänsteman Karl Tirén var arrangör.

6. Umedalen, vid Prästsjön

På Umedalen, alldeles i närheten av Prästsjön, finns det dokumenterad tydlig närvaro av samiska vintervisten ända sedan 1500-talet. Platsen kallades då Lappkläppen och används som renbetesland än i dag av Rans sameby.

7. Backenkyrkan

Backenkyrkan är Umeås äldsta kyrka och har varit en viktig plats för många renskötande samer. Innan kyrkan brann 1893 fanns det särskilda platser i den som var avsedda för samer och som gick under namnet ”lappläktaren”. Placeringen i kyrkan speglade olika människors status i samhället.

8. Gamla Tegsbron

Umeåborna har under lång tid levt nära rennäringen. Renrajden brukade varje år passera genom staden på väg till nästa betesmark. När isen var för svag för att bära renar och människor använde samerna i stället Gamla Tegsbron.

9. Haga

På Haga arrangerades under vinterbetets stillsammare perioder renkapplöpningar, som var ett trevligt avbrott för renskötarna. När Magnus Lestander Israelsson, född 1868, befann sig i närheten av staden brukade han buda efter andra samer som fanns i området och tävla med renarna. I tävlingsgrenen renkapplöpning gäller det att på skidor, tolkandes efter renar, komma först i mål.

10. Kattkataberget

Kattkataberget, ett stenigt berg eller ett berg för järvar, är ett 230 meter högt berg ungefär sex kilometer norr om Tavelsjö. Namnet skvallrar om att det talats umesamiska där på 1300- och 1400-talet och eventuellt senare. Enligt språkforskningen har namnet inget med katter eller lodjur att göra. Namnet kan snarare kopplas till järv eller till stenar.

Kattkataberget och Vartasberget, två berg med umesamiska namn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (www.isof.se)

11. Hössjö, samisk utsikt

Ungefär en kilometer nordost om bebyggelsen i Hössjö reser sig ett 167 meter högt berg som kallas Vartasberget. Namnet är umesamiskt, kommer från ordet várdas, utsiktsplats, plats med god utsikt. Berget är det sista högre berget innan havet och Mjölefärden som ligger 16 kilometer bort, nere vid Sörmjöle. De högsta bergen mot kusten vid Sörmjöle är bara cirka 60–70 meter höga. Även österut mot Umeå och Umeälven är landskapet förhållandevis låglänt bortsett från Hässningsberget på 140 meter och Djäknebölsklinten på 133 meter. Vartasberget är högre än båda dessa. Anledningen till att umesamer en gång i tiden stod på Vartasbergets topp och tittade ut över landskapet ner mot kusten kan vi bara spekulera i.

Kattkataberget och Vartasberget, två berg med umesamiska namn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (www.isof.se)

Sidan publicerades www.umea.se/samiskaplatser