Frågor och svar om riksfärdtjänst
Riksfärdtjänst är en lag om ersättning för merkostnader på grund av funktionsnedsättning. Riksfärdtjänst kan beviljas när en person, på grund av stor och långvarig funktionsnedsättning, har merkostnader vid resa över en eller flera kommungränser i Sverige. I riksfärdtjänst beviljas resor i första hand med buss, tåg eller flyg – tillsammans med ledsagare. Endast i undantagsfall beviljas resor i personbil eller fordon med rullstolsplats.
1. Du ska vara folkbokförd i Umeå kommun.
2. Du ska ha en stor och allvarlig funktionsnedsättning som är varaktig minst 6 månader.
3. Du ska, på grund av din funktionsnedsättning, ha merkostnader vid resor över en eller flera kommungränser.
4. Ändamålet med resan ska vara av fritidskaraktär eller annan enskild angelägenhet.
Det är viktigt att alla invånare i Umeå kommun behandlas lika enligt likställighetsprincipen. Vi handlägger därför ansökningar och gör bedömningar enligt gällande lagstiftning och vägledande domar. Lagstiftningen och domarna gäller i hela Sverige. Vi fattar inte beslut godtyckligt.
Nej. Riksfärdtjänst låter likt färdtjänst men innebörden skiljer sig mycket åt. Färdtjänst är resor inom Umeå kommun. Riksfärdtjänst är resor mellan en eller flera kommuner. Riksfärdtjänst är en kostnadsersättningslag som innebär en skyldighet att ersätta resenär för merkostnader som uppstår på grund av funktionsnedsättningen. Exempelvis kan det vara en resenär som behöver ha en ledsagare med sig, då betalar kommunen ledsagarens biljettkostnad.
Umeå kommun har avtal med entreprenör som hjälper till att boka resor, men det är ingen skyldighet att tillhandahålla den servicen.
I riksfärdtjänst beviljas resor i första hand med buss, tåg eller flyg – tillsammans med ledsagare. Endast i undantagsfall beviljas resor i personbil eller fordon med rullstolsplats.
Nej. Det är två olika lagstiftningar och de prövas på olika sätt. Därför är det inte säkert att du blir beviljad riksfärdtjänst även om du är beviljad färdtjänst.
Det har blivit enklare för resenärer med funktionsnedsättningar att resa med kollektivtrafik på egen hand. De flesta bussar har lågt insteg eller hiss/ramp och rullstolsplats. Tillgängligheten i kollektivtrafiken blir allt bättre och allt fler kan resa med sådana fordon, även om man sitter i rullstol eller använder rollator.
Blir resenär beviljad riksfärdtjänst med buss eller tåg på en resesträcka, så trafikeras sträckan med tillgänglighetsanpassade fordon enligt tidtabell.
I riksfärdtjänst beviljas resor i första hand med buss, tåg eller flyg – tillsammans med ledsagare. Endast i undantagsfall beviljas resor i personbil eller fordon med rullstolsplats.
Buss, tåg och flyg är på de flesta sträckor i Sverige tillgänglighetsanpassade för resenär med funktionsnedsättning, exempelvis för rullstolsburen och rollatoranvändare. Även om man har en funktionsnedsättning kan många ändå resa med allmänna kommunikationer.
Enligt lagstiftningen är det merkostnader som ersätts, exempelvis ledsagarens biljettkostnad. Tillståndsenheten ordnar inte med särskild person som kan vara ledsagare på resan. Det är resenären själv som ansvarar för att ordna ledsagare. Det är inte möjligt att bevilja resa i personbil för att resenär saknar ledsagare.
Riksfärdtjänst kan innebära olika resesätt på olika delsträckor. Att det inte går att resa med exempelvis buss ända fram till resmålet innebär inte att man beviljas personbil eller fordon med rullstolsplats hela resan. Resenär kan ofta resa med allmänna kommunikationer till hållplats närmast resmålet och därifrån resa med anslutningsresa eller RIAK (färdtjänst i annan kommun) i personbil eller fordon med rullstolsplats.
Om du inte är nöjd med ett beslut så kan du överklaga.
Innan ett slutgiltigt avslag tas skickar kommunen först ett förhandsbesked. I förhandsbesked står det varför den sökanden i nuläget, utifrån inkomna uppgifter, inte uppfyller kriterierna att beviljas färdtjänst. Då har den sökande möjlighet att komplettera ärendet, under ca två veckors tid, och därefter görs en ny bedömning. Om avslagsbeslutet står fast skickas det till den sökande som då kan överklaga beslutet. I avslagsbeslutet finns information om hur man överklagar. Överklagan skickas av kommunen till Förvaltningsrätten som gör en rättslig prövning. Om avslaget kvarstår kan Förvaltningsrättens beslut överklagas till Kammarrätten och sedan till Högsta Förvaltningsdomstol. Om det slutgiltiga beslutet eller domen blir att personen ska beviljas färdtjänst så följer kommunen beslutet och utfärdar ett tillstånd.