2.1.4 Klimatanspassning

Klimatanpassning innebär att rusta samhället och dess olika verksamheter både för den förändring av klimatet vi ser redan idag och för den klimatförändring som vi inte kan förhindra i framtiden.

Klimatanpassning handlar om att förstå hur ökande temperatur och förändrade nederbördsmönster förändrar riskbilden vad gäller exempelvis översvämning, skyfall, ras/skred/erosion, värmeböljor, bränder och torka, samt att identifiera och genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av sådana klimateffekter. För effektiva åtgärder, som inte ökar risken för andra aktörer eller på angränsande platser, krävs ofta samverkan.

Enligt Sveriges nationella strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning har kommunerna och de kommunala företagen en central roll i arbetet med klimatanpassning i och med sitt planmonopol, och genom sitt ansvar för gator samt vatten- och avloppssystem. Kommunerna ansvarar för att bedöma risken för skador på den byggda miljön, kopplade till klimatförändringarna. Utöver att värna liv och hälsa, samt att skydda specifika platser, så är samhällets funktionalitet en skyddsvärd faktor.

Klimatanpassning i Umeå kommun

För Umeå kommun, och för de teknikområden som berörs i Teknisk handbok, innebär detta att ta till sig information om hur framtidens klimat i Umeå kommun kan komma att förändra förutsättningarna för den infrastruktur och de byggnader, allmänna platser och naturmiljöer som kommunen ansvarar för. När det bedöms relevant bör åtgärder i projekterings-, bygg- och drift-/underhållsskede anpassas till det förändrade klimatet, för att minimera såväl störningar som skador.

Information om klimatförändringens effekter på det framtida klimatet i Umeå kan hämtas bland annat i den klimatanalysrapport som SMHI 2026 har tagit fram på uppdrag av kommunen Framtidens klimat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Sidan uppdaterades