Ta hand om ditt avlopp 3

Ett väl fungerande avlopp är viktigt för miljön och alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning förlängs livslängden och reningen blir bättre.

Som fastighetsägare ansvarar du för att anläggningen används, sköts och kontrolleras på rätt sätt. Här kan du läsa om hur du sköter om din avloppsanläggning.

Varför ska man göra egenkontroll?

Egenkontroll handlar om att du regelbundet ser över anläggningen, dokumenterar det du gör och agerar om något inte fungerar som det ska.

Egenkontroll: Ditt sätt att hålla koll på att avloppsanläggningen fungerar.

Genom att regelbundet titta till ditt avlopp får du:

tidiga varningssignaler om något börjar bli fel
bättre livslängd på anläggningen
minskad risk för utsläpp som kan påverka miljö och dricksvatten
färre kostsamma reparationer

Saker som kan påverka avloppsreningen

För att avloppsanläggningen ska fungera bra ska du tänka på vad du spolar ner i toaletten och i handfaten. Det når grundvattnet, eller ett dike nära dig och ibland ditt eget dricksvatten. Det kan också störa reningen och skada anläggningen

Om du har ett badkar hemma som ska tömma, töm lite i taget för att undvika att slam följer med ut i avloppsanläggningen.

Spola inte ner:

starka kemikalier
mediciner
stora mängder fett eller olja

Koppla inte detta till anläggningen:

backspolningsvatten från vattenfilter
dagvatten, takvatten eller dräneringsvatten
vatten från pool eller badtunna

Det kan överbelasta anläggningen och göra att reningen fungerar sämre.

Läs om vad du kan och inte kan spola ner på Avloppsguiden - Spola rätt! Länk till annan webbplats.

Olika typer av anläggningar

Avloppsanläggningar kan se olika ut och fungera på olika sätt. Är du osäker på vilken typ av anläggning du har? Då kan du läsa i beslutet om ditt avloppstillstånd.

Nedan finns information om olika typer av avloppsanläggningar som är vanligast.

Infiltration

Det finns olika typer av infiltrationsanläggningar. Dels traditionella, dels sådana med moduler eller kassetter.

Illustration av hur en infiltrationsanläggning kan se ut

En infiltration är en markbaserad rening. Vilket innebär att avloppsvattnet renas när det infiltrerar ner genom marken. Den bör fungera i minst 10 år men det finns inga garantier. Livslängden beror på belastningen, hur anläggningen är byggd och hur väl du sköter om den.

Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, är den första behandlingen av avloppsvattnet där större partiklar i avloppsvattnet fastnar i slamavskiljaren. Den kan vara i plast eller i betong. Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som är godkända (CE-märkta).

Eftersom föroreningarna till stor del är lösta i avloppsvattnet innebär avskiljningen av grövre partiklar att endast en mycket liten del av föroreningarna avlägsnas i slamavskiljaren.

Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.

Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en infiltrationsanläggning.

Kontrollera detta:

Skiljeväggar ska vara hela och sluta tätt mot ytterväggen.

Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant.

I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Är det stora mängder slam kan det behövs extra slamtömning och eventuellt rengöring. Om det återkommer kan det vara så att slamavskiljningen inte fungerar som den ska eller överbelastning.

Om det är små mängder slam i andra och tredje kammaren lyft tillbaka det till första. Kontrollera efter en tids användning så att det inte kommer slam i sista igen.

Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra men ändå enkel att öppna för den som ska slamtömma.

Har VAKIN nyss slamtömt med avvattnande teknik kan de finnas ett slamlager på 5–10 centimeter finnas på vattenytan. Det sitter nämligen ofta slam på slamavskiljarens väggar, slam som lossnar vid återspolning av vattnet och sedan bildar ett löst slamlager.

Ungefär en månad efter avvattningen har ytslammet i andra och tredje kammaren brutits ner. I vissa fall ligger en hinna kvar på ytan. Då vattnet rinner vidare från slamavskiljaren via T-röret, är det vattenfasen och inte ytslammet som fortsätter till infiltrationen/markbädden. Läs mer på VAKINs hemsida Så går slamtömningen till - Vakin Länk till annan webbplats.

T-rör

I slamavskiljaren sista kammar ska det finnas ett T-rör på utloppet. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen.

Det här är en illustration som visar ett T-rör

Kontrollera detta:

Kontrollera så att det inte finns slam i T-röret. Det finns tillverkare som löst funktionen på annat sätt än traditionellt T-rör. Kontrollerar din leverantör om du är osäker på vad du har. Om det finns slam i T-röret är risken stor att det gått vidare till infiltrationen. Då kan det vara bra att beställa en backspolning av infiltrationen (rengöring).

En pumpbrunn har man om man behöver pumpa upp avloppsvattnet när man inte kan få till självfall.

Kontrollera detta:

Kontrollera att det inte är slam i brunnen. I sådana fall måste den slamsugas och rengöras. Se också till att vattennivån inte är för hög. I normalfall ska vattnet inte vara i närheten av inloppsröret. Om vattnet står högt upp och nästan når inloppsröret är nivån för hög. Vissa pumpbrunnar har "hög nivå-flottörer", om den flyter i översta läget är det för hög nivå. I en anläggning med pump är det viktigt att pumpen fungerar och att du har fungerande larm som kan varna om något är fel. Kontrollera att larmet fungerar.

Det finns ofta en liten brunn före infiltrationen som ska se till att avloppsvattnet fördels ut jämt på spridarledningarna i infiltrationen.

Kontrollera detta:

I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Spridarledningarna är alltid minst två. Kontrollera att vattnet fördelas jämnt mellan utloppen. Justera om det är möjligt.

Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det innebära att anläggningen är igensatt. Då kan man testa att spola igenom (backspola) infiltrationen.

Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam samt backspola infiltrationen. Risken är annars att den blir tät och livslängden förkortas.

Exempelbild på en fördelningsbrunn

I infiltrationen sker den mesta reningen. När avloppsvattnet infiltrerar bildas en biofilm av bakterier i marken strax under spridarledningarna. Bakterierna bryter ned föroreningar och smittämnen. Syresättningen är en viktig komponent för att bakterierna som bryter ner dessa ämnen ska överleva och därmed skapa förutsättning för en fungerande biohud. Luftningsrören är till för syretillförsel och egenkontroll.

Använd inte ytan som parkering eller upplag, och kör inte ovanpå infiltrationsanläggningen. Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten, eftersom de kan skada anläggningen.

Luftningsrören ska vara tillräckligt höga så att de är ovan snödjup och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen.

Kontrollera detta:

Kontrollera att det finns huv på luftningsrören och att luft kan ta sig in. Huven ska förhindra att det kommer ner löv, skräp, snö med mera.

Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten eller slam i luftningsrören. Du kan försiktigt föra ner en käpp eller lysa ner med en ficklampa.

Stående vatten i luftningsrören kan bero på

högt grundvattenstånd – om problemet är kvarstående måste infiltrationen åtgärdas, antingen dräneras eller lyftas, beroende på orsaken till det höga grundvattnet.
slamflykt som satt igen spridningsledningarna.
en större belastning än vad anläggningen är dimensionerad för, minska belastningen eller uppgradera anläggningen
markförhållanden som inte är lämpliga för infiltration.
rötter som trängt in spridningsledningarna.

Om det står vatten eller slam i luftningsrören, testa att backspola spridarledningarna som ett första steg. Filma gärna ledningarna för att se orsaken till problemet. Du kan anlita valfri entreprenör eller utföra arbetet själv. Om åtgärderna inte hjälper, och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att ansöka om en ny anläggning hos miljöförvaltningen.

Vissa anläggningar har extra rening för att uppnå reningskraven. Det ska stå i tillståndet om det är ett krav.

Om du använder kemisk fällning

Kontrollera att

doseringen av fällningskemikalien är inställd på rätt nivå i förhållande till belastningen
fällningskemikalien inte är på väg att ta slut – kom ihåg att beställa ny i god tid, och spara kvitton.

Om du har fosforfilter/fosforfälla

Kontrollera att vattnet efter fosforfiltret har ett pH-värde över nio. Vid lägre pH måste filtermassan bytas. Det finns enkla pH-test som du kan använda.

Tänk på att

du som fastighetsägare ansvarar för att fosforfiltret fylls på med nytt filtermaterial i samband med tömningen – kvitton från byten sparas och visas upp för Miljö- och hälsoskydd vid begäran
hämtning av förbrukad filtermassa görs av kommunens renhållningsbolag, Vakin
du kan även ansöka om eget omhändertagande för förbrukad filtermassa

Markbädd

I markbädden sker den mesta reningen. När avloppsvattnet infiltrerar bildas en biofilm av bakterier i marken strax under spridarledningarna. Bakterierna bryter ned föroreningar och smittämnen. Luftningsrören är till för syretillförsel och egenkontroll.

Det finns traditionella markbäddar och markbäddar med moduler eller kassetter. Det som skiljer markbädd från infiltration är att den har en dränering-/uppsamlingsledning ca 90 cm under spridarledningen för att samla upp vatten som inte kan infiltrera i marken. Det leds sedan vidare till till exempel en utsläppsbädd eller dike.

Illustration av en markbädd från avloppscenter.

En markbädd bör fungera i minst 10 år men det finns inga garantier. Livslängden beror på belastningen, hur den är tillverkad och hur väl du sköter om den.

Eftersom föroreningarna till stor del är lösta i avloppsvattnet innebär avskiljningen av grövre partiklar att endast en mycket liten del av föroreningarna avlägsnas i slamavskiljaren.

Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.

Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en infiltrationsanläggning.