Visselblåsarfunktion

Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Med arbetsrelaterat sammanhang avses en persons nuvarande eller tidigare arbete, i vilket personen kan eller har kunnat förvärva information om missförhållanden och utsättas för repressalier om informationen rapporterats. Den som rapporterar ska ha fått del av eller inhämtat information om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang.

För att det ska anses finnas ett allmänintresse ska det

• gälla allvarliga förhållanden
• angå en krets som kan betecknas som allmänheten
• finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram.

Det kan till exempel gälla vanliga och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de rättas till eller avbryts. Exempel kan även vara ekonomisk brottslighet, korruption, mutor och allvarliga former av trakasserier. Det kan också röra sig om miljöbrott eller säkerhetsrisker rörande liv och hälsa.

Det kan även röra allvarliga avsteg från kommunens styrande dokument. Normalt omfattas inte information som endast rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande av lagen, men i vissa fall kan det finnas ett allmänintresse av att sådana frågor kommer fram om det rör sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv till exempel om utsatta personer otillbörligt utnyttjas som arbetskraft.

Visselblåsarlagen gäller även vid rapportering om missförhållanden som utgörs av ett handlande eller under­låtenhet som strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet eller som strider mot en lag eller andra föreskrifter som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet (så kallad EU-rapportering). Det kan exempelvis vara överträdelser inom områdena offentlig upphandling, folkhälsa, skydd av privatlivet och behandling av personuppgifter. I dessa fall ska det inte göras någon bedömning av allmänintresset däremot krävs att det är fråga om ett arbetsrelaterat sammanhang.

Visselblåsarlagen gäller inte vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhets­skydds­lagen.

Lagen gäller inte vid rapportering utanför ett arbetsrelaterat sammanhang till exempel rapportering av information som någon fått del av i egenskap av anhörig, brukare eller vårdnadshavare.

Att det dessutom krävs att det finns ett allmänintresse (undantaget så kallad EU-rapportering) innebär att lagen normalt inte heller är tillämplig när det gäller rapportering av sådant som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Allmänna klagomål eller missnöjen med arbets­förhållanden, konflikter på arbetsplatsen, mindre oegentligheter omfattas således inte av visselblåsarlagen utan hanteras via för detta ändamål upprättade rutiner och kanaler.

Vad utreds inte?

Kanalen är inte avsedd för mindre förseelser, allmänna synpunkter och klagomål. Inte heller för frågor som rör den enskilda anställningen. Uppgifter från allmänhet, brukare, anhöriga, föräldrar med flera lyfts på annat sätt i andra kanaler, exempelvis Dialog och synpunkter.

Visselblåsarfunktionen tar inte över ansvar från andra utredande funktioner inom eller utom kommunen. Våra verksamheter lyder under många regelverk för hur olika frågor ska hanteras.

Exempel:

• Missförhållanden och påtagliga risker för miss­förhållanden inom social­tjänsten hanteras enligt lex Sarah.
• Risker och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vård­skada inom hälso- och sjukvården hanteras enligt lex Maria.
• Kränkningar och diskriminering mot elever inom skol­väsendet ska utredas enligt skol­lagen och diskriminerings­lagen.
• Bevis eller misstanke om brottsliga handlingar utreds av polis och åklagare.
• Brister i anställnings­avtalet utreds av arbets­givaren.
• Arbetsmiljö­frågor hanteras inom arbets­miljö­arbetet
• Diskriminering och trakasserier utreds utifrån diskriminerings­lagen.

I särskilda fall skulle en fråga ovan ändå kunna vara ett sådant miss­förhållande av allmän­intresse att det ska utredas enligt vissel­blåsar­lagen. Till exempel om de vanliga skydds­näten i verksamheten inte fungerat. Även försök att dölja miss­förhållanden skulle kunna vara av allmän­intresse. Exakt var gränserna går för vad som ska räknas som ett miss­förhållande av allmän­intresse finns det inte rättslig praxis på. Misstankar eller allvarliga påståenden behöver redas ut för att kunna avfärdas eller åtgärdas.

Följande kategorier av personer som är verksamma i kommunens verksamhet/organisation kan rapportera om missförhållanden som förekommer i kommunens verksamhet:

• Arbetstagare
• Personer som gör en förfrågan eller söker arbete
• Personer som söker eller utför volontär­arbete
• Personer som söker eller fullgör praktik
• Personer som annars står till förfogande för att utföra arbete eller utför arbete under Umeå kommuns ledning och kontroll
• Egenföretagare som söker eller utför uppdrag för Umeå kommun
• Personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i verksamhetens förvaltnings­lednings- eller tillsyns­organ
• Personer som har tillhört någon av person­kategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i Umeå kommun

Person som tillhör någon av ovanstående kategorier och i den rollen (arbetsrelaterat sammanhang) fått ta del av eller inhämtat information om missförhållande kan rapportera detta. Personen omfattas av visselblåsarlagens skydd om det rapporterade missförhållandet har eller högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som personen har, är eller kommer att vara verksam i eller i annan verksamhet som personen har varit i kontakt med genom sitt arbete.

En person som rapporterar till kommunens visselblåsarfunktion behöver inte ha bevis för sin misstanke om allvarliga missförhållanden eller oegentligheter. För att omfattas av visselblåsarlagens skydd krävs dock att personen när denne rapporterar har skälig anledning att tro att informationen om missförhållandena är sann, vilket innebär att det måste finnas något som gör att det är rimligt att tro att informationen är riktig. En person som medvetet rapporterar falsk information omfattas inte av skyddet. Osanna visselblåsningar kan även leda till arbetsrättsliga konsekvenser och/eller att personen som rapporterar gör sig skyldig till brott, till exempel förtal.

Vem kan inte rapportera skyddat?

Personer som fått ta del av eller inhämtat information om missförhållanden i rollen som anhörig, brukare, vårdnads­havare, kund, besökare, boende i kommunen, förtroendevald politiker med flera kan inte rapportera i de rapporteringskanaler som beskrivs i lagen och få det skydd som lagen ger.

Om du inte känner förtroende för kommunens vissel­blåsar­funktion kan du välja att rapportera misstänkta miss­förhållanden till externa rapporterings­kanaler vid vissa utpekade myndigheter inom vissa ansvars­områden. De myndigheterna finns listade med angivna ansvars­områden på Arbets­miljö­verkets webb. Det kan till exempel handla om miss­förhållanden som strider mot EU-regler, till exempel data­skydds­förordningen.

Lista över myndigheter med ansvar enligt ansvars­område enligt förordning 2021:949 (Arbetsmiljöverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapporten tas emot av en handläggare på 2Secure (undantaget om rapportering sker vid fysiskt möte med den interna funktionen). Du får en bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju dagar under förutsättning att du kan kontaktas och inte har avsagt dig bekräftelse samt att det inte finns anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja den rapporterande personens identitet.

Handläggaren på 2Secure gör en första initial bedömning om ditt ärende kan betraktas vara ett ärende som ska hanteras av visselblåsarfunktionen. Bedömningen överlämnas till kommunens interna visselblåsarfunktion som gör den slutgiltiga bedömningen och hanterar sedan ärendet vidare.

Det kan behövas ställas kompletterade frågor till dig som rapporterat, i så fall sker det via rapporteringsverktyget. Det är därför viktigt att Du sparar dina inloggningsuppgifter och aktivt följer upp ditt ärende.

Om du har gjort en visselblåsaranmälan mellan 9 mars och 11 maj 2026 och vill följa det ärendet, använd den här länken: Tidigare visselblåsarfunktion (används ej för nya ärenden) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En grundläggande utgångspunkt är att identiteten på rapporterande personer och andra enskilda personer ska skyddas. Detta innebär att kommunens visselblåsarfunktion ska utformas så att den tillgodoser krav på sekretess och tystnadsplikt.

Samtliga som i sitt arbete i eller med visselblåsarfunktionen handhar sekretessbelagda uppgifter omfattas av tystnadsplikt. Vid överträdelser kan bestämmelserna om brott mot tystnadsplikten aktualiseras.

Umeå kommun tillåter att en person inte uppger sitt namn, kontaktuppgifter eller andra uppgifter som kan avslöja personens identitet vid rapportering. Rapportering som på det sättet är anonym kan dock försvåra möjligheterna att utreda ärendet och innebära att personen inte kan kontaktas för inhämtande av kompletterande uppgifter, få bekräftelse på inkommen rapport och återkoppling.

Sekretess gäller i uppföljningsärenden enligt visselblåsarlagen för uppgift som kan avslöja den rapporterande personens identitet. Sekretess gäller även i ett visselblåsarärende för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Rapporten är en allmän handling men kan alltså omfattas av sekretess och därför inte lämnas ut. En sekretess­bedömning görs i varje enskilt fall.

Om visselblåsarutredningen skulle leda till en polisanmälan kan inte din anonymitet garanteras i en brotts­utredning.

Ansvarsfrihet och förbud mot hindrande åtgärder, repressalier och skadestånd

Umeå kommun får inte hindra eller försöka hindra dig att rapportera. Kommunen får inte heller vidta repressalier mot en rapporterande person på grund av rapportering. Men om du genom rapporteringen eller inhämtandet av information gör dig skyldig till ett brott har du inte skydd mot repressalier. Om kommunen bryter mot något av förbuden ska kommunen betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som över­trädelsen innebär.

Du får inte göras ansvarig för att ha brutit mot tystnads­plikten, förutsatt att du hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade miss­förhållandet. Skyddet gäller däremot inte vid brytande av kvalificerad tystnads­plikt. Sådan tystnads­plikt förekommer bland annat inom hälso- och sjukvården, inom personal­administration, verksamheter som hanterar frågor som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhets­skydds­klassificerade uppgifter) och verksamhet som lyder under lagen (1971:1078) om försvars­uppfinningar.

Ansvarsfriheten medför inte rätt att lämna ut sekretess­belagda handlingar.

Meddelarfrihet, efterforskningsförbud, anskaffarfrihet och repressalieförbud

Visselblåsarfunktionen är ett komplement och påverkar inte grundlags­skyddade fri- och rättigheter som meddelar­frihet, anskaffar­frihet, efter­forsknings­förbud och repressalie­förbud.

Meddelarfrihet innebär att anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljd, kan lämna uppgifter till mass­medier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretess­belagda uppgifter men inte för uppgifter som omfattas av kvalificerad tystnads­plikt enligt offentlighets- och sekretess­lagen.

Med efter­forsknings­förbud menas att myndigheter och andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat uppgifter med stöd av meddelar­frihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelar­friheten har tystnads­plikt om meddelarens identitet.

Anskaffarfrihet innebär att var och en enligt tryck­frihets­förordningen och yttrande­frihets­grund­lagen har rätt att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffar­friheten kan ses som en utbyggnad av meddelar­friheten.

Ett repressalieförbud innebär ett att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa mot någon för att denne till massmedia har använt sin meddelar­frihet.

Skydd för den som lämnar uppgifter i en visselblåsarutredning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Umeå kommuns intranät)

En visselblåsarutredning är samma sak som i vissel­blåsar­lagen kallas ”uppföljnings­ärende”. Ett uppföljnings­ärende enligt lagen består av att

• ta emot en rapport och ha kontakt med den rapporterande personen
• vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten
• överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder
• lämna återkoppling om upp­följningen till den rapporterande personen.

Moment som kan ingå för att reda ut riktigheten i påståendena är exempelvis interna under­sökningar, intervjuer med personer, informations­insamling och likande.

Uppföljningen och bedömning av fakta kan leda till slutsatsen att inga vidare åtgärder behöver vidtas och att ärendet avslutas, eller att miss­förhållanden har visat sig och behöver åtgärdas. Vissel­blåsar­funktionen ska överlämna avslutat ärende till lämplig lednings­funktion i Umeå kommun för fortsatta åtgärder.

Har det framkommit miss­förhållanden kan lednings­funktionen till exempel rekommenderas att vidta åtgärder för att återkräva pengar, agera arbets­rättsligt eller liknande. Uppgifter kan också behöva över­lämnas till polis eller åklagare eller andra rättsliga instanser. En viktig fråga för den ledning som tar emot en vissel­blåsar­rapport är förstås att se om verksamhetens arbets­sätt och rutiner kan förbättras för att hindra att miss­förhållanden uppstår igen.

I normalfallet resulterar en vissel­blåsar­utredning i en skriftlig rapport. Den blir en allmän handling hos kommunen som kan lämnas ut helt eller delvis, efter en prövning om innehållet är uppgifter som enligt offentlighets- och sekretess­lagen omfattas av sekretess eller inte.