Visselblåsarfunktion

• Rapporten ska handla om miss­förhållanden som det är av allmänt intresse att de kommer fram.
• Information eller kännedom om miss­förhållandena ska ha skett i ett arbets­relaterat samman­hang.
• Den som rapporterar ska ha skälig anledning att tro att informationen om miss­förhållandena är sann.

Missförhållanden kan till exempel handla om misstanke om korruption, mutor, jäv, missbruk av skatte­medel och sådant som innebär fara för liv och hälsa. Ju mer grava, åter­kommande och systematiska miss­förhållandena är och ju fler de berör, desto större är samhälls­intresset.

Med missförhållande menas försummelse eller oegentlighet som förekommer i en verksamhet. Ett försök att dölja miss­förhållanden kan i sig utgöra ett miss­förhållande. Rapporteringen kan avse alla slags miss­förhållanden, men det måste finns ett allmän­intresse av att de kommer fram.

Rapporter som inte faller in i vissel­blåsar­lagen kommer inte att utredas av vissel­blåsar­funktionen. Den som rapporterat in en fråga som inte är en vissel­blåsar­fråga får en åter­koppling med förslag på hur frågan kan hanteras i stället.

Vissel­blåsar­funktionen kan också användas till att rapportera om miss­förhållanden som strider mot EU-rätt. Det kan till exempel gälla offentlig upp­handling, miljö­skydd, livs­medels­säkerhet, folkhälsa och skydd av privatliv och person­uppgifter.

Du får inte rapportera uppgifter som är säkerhets­skydds­klassificerade enligt säkerhets­skydds­lagen eller som omfattas av kvalificerad tystnads­plikt. De sist­nämnda uppgifterna förekommer bland annat inom hälso- och sjukvården, inom personal­administration och verksamhet som lyder under lagen om försvars­uppfinningar.

Vad utreds inte?

Kanalen är inte avsedd för mindre förseelser, allmänna synpunkter och klagomål. Inte heller för frågor som rör den enskilda anställningen. Uppgifter från allmänhet, brukare, anhöriga, föräldrar med flera lyfts på annat sätt i andra kanaler, exempelvis Dialog och synpunkter.

Visselblåsarfunktionen tar inte över ansvar från andra utredande funktioner inom eller utom kommunen. Våra verksamheter lyder under många regelverk för hur olika frågor ska hanteras.

Exempel:

• Missförhållanden och påtagliga risker för miss­förhållanden inom social­tjänsten hanteras enligt lex Sarah.
• Risker och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vård­skada inom hälso- och sjukvården hanteras enligt lex Maria.
• Kränkningar och diskriminering mot elever inom skol­väsendet ska utredas enligt skol­lagen och diskriminerings­lagen.
• Bevis eller misstanke om brottsliga handlingar utreds av polis och åklagare.
• Brister i anställnings­avtalet utreds av arbets­givaren.
• Arbetsmiljö­frågor hanteras inom arbets­miljö­arbetet
• Diskriminering och trakasserier utreds utifrån diskriminerings­lagen.

I särskilda fall skulle en fråga ovan ändå kunna vara ett sådant miss­förhållande av allmän­intresse att det ska utredas enligt vissel­blåsar­lagen. Till exempel om de vanliga skydds­näten i verksamheten inte fungerat. Även försök att dölja miss­förhållanden skulle kunna vara av allmän­intresse. Exakt var gränserna går för vad som ska räknas som ett miss­förhållande av allmän­intresse finns det inte rättslig praxis på. Misstankar eller allvarliga påståenden behöver redas ut för att kunna avfärdas eller åtgärdas.

Möjligheten att rapportera gäller den som i ett arbets­relaterat samman­hang har fått del av eller inhämtat information inom Umeå kommun och tillhör någon av följande person­kategorier:

• Arbetstagare
• Personer som gör en förfrågan eller söker arbete
• Personer som söker eller utför volontär­arbete
• Personer som söker eller fullgör praktik
• Personer som annars står till förfogande för att utföra arbete eller utför arbete under Umeå kommuns ledning och kontroll
• Egenföretagare som söker eller utför uppdrag för Umeå kommun
• Personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i verksamhetens förvaltnings­lednings- eller tillsyns­organ
• Personer som har tillhört någon av person­kategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i Umeå kommun

Du kan göra din rapport skriftligt, muntligt eller vid ett fysiskt möte.

Det här kan din rapport innehålla

• En så tydlig beskrivning av miss­förhållandet som möjligt
• Var och när missförhållandet har hänt
• Namn på inblandad organisation/verksamhet

Rapport via särskild digital tjänst

Visselblåsarportalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapport på annat sätt än via särskild digital tjänst

Om du önskar kan du även rapportera per e-post, brev, personligt möte eller telefon.

090-77 79 00

info@crdprotection.com

CRD Protection AB
Norra Obbolavägen 89
904 22 UMEÅ

Andra rapporteringskanaler

Om du inte känner förtroende för kommunens vissel­blåsar­funktion kan du välja att rapportera misstänkta miss­förhållanden till externa rapporterings­kanaler vid vissa utpekade myndigheter inom vissa ansvars­områden. De myndigheterna finns listade med angivna ansvars­områden på Arbets­miljö­verkets webb. Det kan till exempel handla om miss­förhållanden som strider mot EU-regler, till exempel data­skydds­förordningen.

Lista över myndigheter med ansvar enligt ansvars­område enligt förordning 2021:949 (Arbetsmiljöverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapporten tas emot av extern oberoende aktör (CRD Protection AB). Du får en bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju dagar om du rapporterat via den digitala rapporterings­kanalen Visselblåsarportalen och du inte uttryckligen har avsagt dig bekräftelse. Om du valt andra sätt att rapportera får du bekräftelse om det finns kontakt­uppgifter till dig.

Därefter gör CRD en förstahands­bedömning om du som rapporterar tillhör rätt person­kategori och om det är fråga om sådant miss­förhållande som omfattas av vissel­blåsar­lagen. CRD kontaktar därefter kommunens interna styrgrupp för att redogöra för ärendet och rekommendera att ärendet utreds vidare eller avslutas. Det är den särskilda styrgruppen vid Umeå kommun som beslutar om det är en fråga om en vissel­blåsning, om ärendet ska avslutas, utredas vidare eller överlämnas till verksamheten. Det är också i normalfallet styrgruppen som gör utredningen.

Om du valt att rapportera via den digitala rapporterings­kanalen får du återkoppling om vad som hänt med din rapport inom tre månader, om det inte finns särskilda skäl för annat. Om du valt andra sätt att rapportera får du återkoppling om det finns kontakt­uppgifter till dig.

Om du inte uttryckligen uppgett att du inte vill vara anonym och rapporten innehåller uppgifter som kan röja din identitet justerar den externa aktören din rapport så långt det är möjligt, så att rapporten inte innehåller sådana identitets­uppgifter före den blir tillgänglig för kommunens styrgrupp. Din rapport diarieförs när extern aktör gjort den tillgänglig för styrgruppen.

Det är värt att notera att valet att vara anonym kan påverka förutsättningarna för att utreda miss­förhållandena. Om du väljer att inte vara anonym finns särskilda sekretess­bestämmelser som gör att du som rapportör omfattas av sekretess under förutsättning att det är fråga om en situation som kvalar in som vissel­blåsning och att du tillhör den person­kategori som får visselblåsa (se vad och vem som kan rapportera ovan). Sekretess gäller även i ett vissel­blåsar­ärende för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Rapporten är en allmän handling men kan alltså omfattas av sekretess och därför inte lämnas ut. En sekretess­bedömning görs i varje enskilt fall.

Om visselblåsarutredningen skulle leda till en polis­anmälan kan inte din anonymitet garanteras i en brotts­utredning.

Skydd, ansvarsfrihet och förbud mot hindrande åtgärder, repressalier och skadestånd

Du har skydd enligt vissel­blåsar­lagen om du vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att informationen om miss­förhållandena var sann.

Umeå kommun får inte hindra eller försöka hindra dig att rapportera. Kommunen får inte heller vidta repressalier mot en rapporterande person på grund av rapportering. Men om du genom rapporteringen eller inhämtandet av information gör dig skyldig till ett brott har du inte skydd mot repressalier. Om kommunen bryter mot något av förbuden ska kommunen betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som över­trädelsen innebär.

Du får inte göras ansvarig för att ha brutit mot tystnads­plikten, förutsatt att du hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade miss­förhållandet. Skyddet gäller däremot inte vid brytande av kvalificerad tystnads­plikt. Sådan tystnads­plikt förekommer bland annat inom hälso- och sjukvården, inom personal­administration, verksamheter som hanterar frågor som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhets­skydds­klassificerade uppgifter) och verksamhet som lyder under lagen (1971:1078) om försvars­uppfinningar.

Ansvarsfriheten medför inte rätt att lämna ut sekretess­belagda handlingar.

Meddelarfrihet, efterforskningsförbud, anskaffarfrihet och repressalieförbud

Visselblåsarfunktionen är ett komplement och påverkar inte grundlags­skyddade fri- och rättigheter som meddelar­frihet, anskaffar­frihet, efter­forsknings­förbud och repressalie­förbud.

Meddelarfrihet innebär att anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljd, kan lämna uppgifter till mass­medier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretess­belagda uppgifter men inte för uppgifter som omfattas av kvalificerad tystnads­plikt enligt offentlighets- och sekretess­lagen.

Med efter­forsknings­förbud menas att myndigheter och andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat uppgifter med stöd av meddelar­frihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelar­friheten har tystnads­plikt om meddelarens identitet.

Anskaffarfrihet innebär att var och en enligt tryck­frihets­förordningen och yttrande­frihets­grund­lagen har rätt att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffar­friheten kan ses som en utbyggnad av meddelar­friheten.

Ett repressalieförbud innebär ett att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa mot någon för att denne till massmedia har använt sin meddelar­frihet.

Skydd för den som lämnar uppgifter i en visselblåsarutredning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Umeå kommuns intranät)

En visselblåsarutredning är samma sak som i vissel­blåsar­lagen kallas ”uppföljnings­ärende”. Ett uppföljnings­ärende enligt lagen består av att

• ta emot en rapport och ha kontakt med den rapporterande personen
• vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten
• överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder
• lämna återkoppling om upp­följningen till den rapporterande personen.

Moment som kan ingå för att reda ut riktigheten i påståendena är exempelvis interna under­sökningar, intervjuer med personer, informations­insamling och likande.

Uppföljningen och bedömning av fakta kan leda till slutsatsen att inga vidare åtgärder behöver vidtas och att ärendet avslutas, eller att miss­förhållanden har visat sig och behöver åtgärdas. Vissel­blåsar­funktionen ska överlämna avslutat ärende till lämplig lednings­funktion i Umeå kommun för fortsatta åtgärder.

Har det framkommit miss­förhållanden kan lednings­funktionen till exempel rekommenderas att vidta åtgärder för att återkräva pengar, agera arbets­rättsligt eller liknande. Uppgifter kan också behöva över­lämnas till polis eller åklagare eller andra rättsliga instanser. En viktig fråga för den ledning som tar emot en vissel­blåsar­rapport är förstås att se om verksamhetens arbets­sätt och rutiner kan förbättras för att hindra att miss­förhållanden uppstår igen.

I normalfallet resulterar en vissel­blåsar­utredning i en skriftlig rapport. Den blir en allmän handling hos kommunen som kan lämnas ut helt eller delvis, efter en prövning om innehållet är uppgifter som enligt offentlighets- och sekretess­lagen omfattas av sekretess eller inte.