Klimatanpassning

Förändrat klimat i Umeå kommun

Jordens klimat har redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. För Umeå kommuns del kan klimatförändringen komma att uttrycka sig i en 3,5 - 6 grader varmare årsmedeltemperatur mot slutet av seklet, jämfört med perioden 1971-2000, enligt SMHI:s klimatscenarioberäkningar. Det leder till förändrade nederbördsmönster med ökade risker för översvämningar och skyfall, torka och bränder. När marken blir vattenmättad ökar också risken för ras och skred.

Vad är klimatanpassning?

Klimatanpassning handlar om att minska konsekvenserna av klimatförändringarnas effekter, både det vi ser idag och klimatförändringar som vi inte kan förhindra i framtiden. Det handlar om allt från exempelvis planering av bebyggelse, vägar eller vatten- och avloppssystem till rutiner inom vård- och omsorg, metoder inom lant- och skogsbruk eller säkerhetsfrågor inom elförsörjning. Eftersom framtidens klimat beror på hur stora utsläppen av växthusgaser blir handlar planeringen om att utgå från flera möjliga framtida scenarier.

Vad gör kommunen?

Umeå kommun arbetar aktivt med klimatanpassning, även om det i flera fall sker under andra benämningar. Exempel är arbetet med översikts- och detaljplaner, utveckling av stadens gatu- och parkmiljöer, samt det kommunala krisberedskapsarbetet. Ett av områdena inom klimatanpassning är arbetet med dagvatten och skyfall. Sedan 2022 finns ett dagvattenprogram som slår fast hur dagvattnet ska hanteras i takt med kommunens fortsatta tillväxt, utan att medborgare och omgivande miljö påverkas negativt. Programmet ger en helhetsbild av hur Umeå kommun och de kommunala bolagen jobbar tillsammans för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. Det beskriver också hur Umeå ska kunna växa utan att vattendrag och sjöar förorenas och inte minst; att begränsa riskerna för skador orsakade av översvämningar.

De högst prioriterade områdena kopplat till översvämningar och åtgärder är idag Djupbäcken och Tvärån. Där pågår det utredningar för att ta fram åtgärdsförslag för att minska översvämningsrisker. Du kan läsa mer på webbsidan om Tvärån och Djupbäcken.

Webbsida för Tvärån och Djupbäcken

När kommunen bygger om gator, torg och parker görs anpassningar för att kunna hantera kraftigare regn. Två exempel är Renmarkstorget och Mariedalsparken.

Renmarkstorget

Renmarkstorget ska rustas upp och få en ny utformning. I gestaltningen av torget har anpassningar gjorts för att hantera kraftiga regn bättre än idag, exempelvis genom en grusyta i den norra delen av torget samt genom att den södra delen av torget sänks. Vakin rustar upp dagvattenledningarna under marken och torget utformas med flera planteringar med träd som hjälper till att bromsa vattenflöden vid kraftiga regn och ger svalka vid en värmebölja.

Webbsida för Renmarkstorget

Mariedalsparken

Mariedalsparken ska utvecklas med nya lekutrustning, planteringar och sittplatser. När parken byggs om anpassas den också för bättre kunna ta hand om regn och smältvatten för att minska risken för översvämning av gator och byggnader i närheten. Den norra delen av Mariedalsparken sänks till ett djup mellan 70 och 180 centimeter och förses med en brunn i botten. Vid kraftiga regn fylls den nedsänka delen när vattnet trycks upp via brunnen, för att sedan rinna tillbaka igen samma väg när regnet har avtagit.

Webbsida för Mariedalsparken

Vad kan du som fastighetsägare göra?

Fastighetsägare kan hjälpa till att minska risken för översvämningar genom att avlasta ledningsnät och diken. Du kan exempelvis låta vattnet rinna ut i trädgården eller samla det i en regnvattentunna. Det finns mer information och tips på vår webb.

Tips till fastighetsägare

Om det blir ett skyfall har fastighetsägare ansvar för att skydda sin egendom. På vår webb kan du som fastighetsägare läsa om hur du kan förbereda dig och agera vid en översvämning.

Vem ansvarar för vad

Vad fastighetsägare kan göra vid skyfall