En å med brunt på vatten, med grönska på vardera sida och träd och grönska runtom.

Tvärån rinner genom Rödäng och Västerslätt.

Beslut kring lösning för Tvärån närmar sig

Vi har tidigare berättat om att utredningen om Tvärån är klar. Den visar att lösningen på problemen med höga vattenflöden är en kombination av flera åtgärder, som kommer att ta flera år att få på plats.
Nu går arbetet vidare med att titta på konsekvenser och kostnader så att vi kan fatta beslut om genomförandet.

I utredningsarbetet, som genomförs i samarbete med analys- och teknik-konsultbyrån WSP, ser vi över effekter, konsekvenser och kostnader för de olika åtgärdsalternativen. Det arbetet är omfattande och tidskrävande.

— Vi står inför en omfattande insats, vilket kommer att påverka ån och omgivningen väsentligt. Därför behövs dessa utredningar. Det krävs också tillstånd från länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen för att kunna genomföra åtgärderna. Allt sammantaget kommer det att ta flera år innan vi har en hållbar lösning på plats, säger Thomas Nordlander, projektchef på Umeå kommun.

Kortsiktiga insatser ger liten eller ingen effekt

Utredningen om Tvärån visar också att kortsiktiga insatser ger liten eller i de flesta fall ingen effekt. De senaste åren har Umeå kommun i samarbete med bland annat Brandförsvaret och Vakin testat en rad av dessa enklare åtgärder. Bland annat har vi testat att pumpa ur Tvärån och rensat upp Tvärån nedströms.

— De enkla lösningarna ger ingen nämnvärd effekt. Vi kan till exempel inte bygga vallar, för då uppstår andra och i många fall större risker. Samma sak om vi dämmer uppströms eller gräver ur ån, förklarar Karin Isaksson, teknisk direktör, Umeå kommun.

Rensar ur dike från Västerslätt till Rödäng

Ytterligare kortsiktiga lösningar har provkörts i de teoretiska datamodeller som WSP har tagit fram. Modellerna mäter den hydrauliska effekten i vattendraget och dagvattensystemet, det vill säga hur en simulerad åtgärd i teorin påverkar vattennivåerna i systemet vid regn av en viss storlek.

— Trots att den uppmätta effekten på dessa insatser är liten ska vi de närmaste veckorna rensa ur och fördjupa det avskärande diket från Västerslätt mot Rödäng. Vi kommer också att se över befintliga vallar, men det är främst en estetisk fråga, säger Karin Isaksson.

Umeå kommun bevakar vattenflödet i Tvärån fortlöpande. En digital mätutrustning rapporterar nivån i realtid till ansvariga på Umeå kommun.

 

Frågor och svar

Här har vi samlat de vanligaste frågorna om vårt arbete med dagvatten och översvämningar i allmänhet och med situationen kring Tvärån och Djupbäcken i synnerhet.

Vad har Umeå kommun gjort för att undvika nya översvämningar kring Tvärån och Djupbäcken?

Sedan i mars 2021 arbetar vi med omfattande utredningar för att kunna ta fram långsiktigt hållbara åtgärdsförslag som ger önskad effekt. I utredningarna ingår noggranna beräkningar, modellering och testkörning av en rad olika scenarier. På kortare sikt gör vi punktinsatser och röjer upp längs Tvärån och Djupbäcken – tar bort hinder och sly för att säkerställa ett jämnt flöde. Precis som alltid går vi igenom dagvattenbrunnar och ser till att de har full effekt. Vi står beredda att agera akut om flödena skulle bli för kraftiga. Då kan det bli fråga om att leda om vattenmassorna. Detta gör vi i sådana fall i samarbete med till exempel Vakin och Brandförsvaret.

Vad gör Umeå kommun långsiktigt för att begränsa risken för översvämning?

Vi har kartlagt befintliga förhållanden och flöden i hela avrinningsområdet och sammanställt detta i en digital modell. Modellen omfattar både markyta och ledningsnät. Det senaste året har vi testat en rad åtgärdsförslag i modellen. Vi har nu en sammanställning av förslagens effekt, konsekvenser, kostnader, drift och hållbarhet. Utifrån det underlaget ska vi nu fatta beslut om vilka åtgärder som ska genomföras – och när.

Vems är ansvaret om det svämmar över på gatan?

Kommunen är väghållare för gator i centrala staden. Trafikverket är väghållare för det statliga vägnätet, mindre villa- och bostadsgator kan också förvaltas av samfälligheter. Väghållaren är ansvarig för avvattning av vägen. Väghållaren ansvarar för gatu- och rännstensbrunnar samt servisledningar fram till det allmänna ledningsnätet. VA-huvudmannen (Vakin) ansvarar för det allmänna ledningsnätet.

Vems är ansvaret om det rinner in i min fastighet?

Stora delar av Umeå tätort ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Det betyder att VA-huvudmannen (Vakin) ansvarar för att ta hand om dagvatten som uppstår vid regn upp till en viss storlek. VA-huvudmannen anvisar en förbindelsepunkt, till exempel en dagvattenbrunn eller ett öppet dike, som fastighetsägaren ska leda sitt dagvatten till. Fastighetsägaren ska avleda regn och vidta åtgärder för att undvika skador på den egna fastigheten av regn utöver det VA-huvudmannen ansvarar för.

Vad kan jag göra om det börjar komma in vatten i min fastighet?

Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har tagit fram konkreta svar på den frågan, genom sina råd och tips: Skydda ditt hus mot översvämning  Länk till annan webbplats.(www.dinsakerhet.se)

Med tanke på områdets utmaningar, varför bygger Umeå kommun fler fastigheter i form av Rödängs trädgårdar?

Umeå växer och vi behöver förtäta staden, särskilt i de centrala delarna. Det ger hållbara vinster i form av kortare resor, närhet till kollektivtrafik och samordning av resurser. Byggnadsnämnden har lagt stor vikt vid frågan om dagvatten kopplat till nybyggnationen på Rödäng och har ställt som krav att byggnationerna anpassas efter områdets förutsättningar. Det ska finnas beredskap för höga vattenförhållanden och området ska byggas för det. Innan bygget satte igång hölls ett tekniskt samråd gällande mark och dagvattenhantering mellan Bygglov (Umeå kommun), Vakin och Gator och parker (Umeå kommun).

De fördämningar och vallar som byggdes upp kring Tvärån 2020 är nu borttagna. Varför?

De låg i vägen för andra aktiviteter längs med Tvärån och jordmassorna riskerade att rasa ner i vattnet och dämma upp flödet. Sedan är det inte alltid den bästa lösningen att arbeta med vallar, eftersom vattnet leds om och orsakar problem på andra platser i området. Vi vallar upp om läget är akut och kräver det.

Hur ska jag agera om jag ser att det börjar svämma över på gatan utanför mitt hus?

Vänd dig till vår felanmälan. Du kan både skriva och ringa till oss: Felanmälan (www.umea.se/felanmalan)

Vad mer kan jag göra?

  • Följ händelseutvecklingen via Sveriges Radio P4 eller ring 113 13.
  • Kontakta 113 13 för att få information om händelsen. 112 används endast vid akuta händelser.
  • Underskatta inte vattnets kraft. Det finns risk för starka strömmar, underminering, ras med mera.
  • Kontakta dina anhöriga. Följ anvisningar från räddningstjänst, polis, kommun.
  • Ta hand om och hjälp varandra.
  • Hjälp till att sprida information från ansvariga aktörer.
  • Var källkritisk. Välj bekräftade källor för att undvika rykten och falsk information.
  • Kör inte ditt fordon på osäkra vägar. Följ trafikinformationen Sveriges Radio P4. Ta inga onödiga risker.

Hur ska jag agera om jag drabbas av översvämningar i mitt eget hus?

  • Bryt strömmen. Annars kan vattnet kan bli strömförande. Se till så att en eventuell dräneringspump inte stannar.
  • Anmäl översvämningsskadorna till ditt försäkringsbolag och VA-bolaget.
  • Fotografera skadorna och släng inte förstörd egendom innan försäkringsbolaget har fått möjlighet att besöka dig.

Hur snabbt kan jag få hjälp?

Om det blir översvämning är det många som samtidigt behöver hjälp. Vi prioriterar då de mest utsatta och de som inte klarar sig själva. Vi kan därmed inte svara med säkerhet hur lång tid det tar, det beror på situationen, resurserna och hur akut läget är.

Förbered dig på extremväder

Extremt väder kan orsaka störningar i samhällsfunktioner och risker för människor. Se till att vara förberedd: Vår webbsida om extremväder.

En illustration som visar hur Tvärån ser ut i genomskärning, med en puckel mitt på hållet som bromsar upp vattenflödet.

Illustrationen visar hur Tvärån ser ut i genomskärning. Det krävs noggranna avvägningar när Umeå kommun ska välja väg i fråga om vilka åtgärder som ska till. Klart är att det kommer att ta flera år att åtgärda problemen.


 

Bakgrund kring arbetet med Tvärån och Djupbäcken

Hösten 2020 ledde ostadigt väder med riklig nederbörd till att Umeå – framför allt Rödäng, Västerslätt och Haga – drabbades av två omfattande översvämningar. Vi arbetar nu med att förbättra dagvattenhanteringen och minska risken för översvämningar i områdena.

Sedan mars 2021 pågår omfattande dagvattenutredningar av avrinningsområdena för Rödäng, Västerslätt och Haga, med fokus på Djupbäcken och Tvärån, inklusive biflöden. Tvärån tar bland annat emot dagvatten från Västerslätts industriområde, ett större industriområde väster om centrala Umeå.

Genom utredningen vill vi:

  • ta ett helhetsgrepp kring funktionen av hela avrinningsområdet kring Djupbäcken och Tvärån
  • kartlägga behov och ta fram förslag på åtgärder på kort och lång sikt
  • möjliggöra för fortsatt stadsutveckling i dessa områden.

Utredningarnas nuläge

Tvärån

Vi har arbetat fram en digital modell för Tvärån. Modellen innehåller markyta och ledningsnät och kan på så sätt användas för att simulera vattenflöden och översvämningsnivåer vid stora regn. Modellen visar att dagvatten­­ledningarna fylls med vatten snabbt när det regnar. Ju kraftigare regn desto svårare blir det alltså att leda bort vattnet via lednings­nätet.

När Tvärån svämmade över 2020 plockades bilbron bort som en akut åtgärd. Det fick stor effekt men simuleringar i modellen visar att övriga broar inte ger samma resultat. Under hösten 2021 har vi testat fler åtgärder i modellen. Det är viktigt att rätt lösningar sätts in på rätt plats annars kan åtgärderna i värsta fall leda till ytterligare skador. Åtgärder i vattendrag kan behöva olika typer av tillstånd och det tar ofta tid. Projektet har beviljats 190 000 kronor i LONA-bidrag, det vill säga statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt.

WSP:s rapport om möjliga åtgärder är klar och fungerar nu som beslutsunderlag för kommande insatser , 39.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Djupbäcken

Vi har byggt en digital modell även för Djupbäcken, med markyta och ledningsnät. Simuleringarna visar liksom för Tvärån att dagvattenledningarna snabbt fylls med vatten när det regnar. Längs Djupbäcken finns flera flaskhalsar där vattenflödet i bäcken stoppas upp. En sådan kritisk punkt är där huvuddagvattenledning och Djupbäcken leds in i samma kulvert. Flaskhalsarna gör att marken svämmas över vid stora regnmängder. En stor utmaning med hela dagvatten­systemet kring Djupbäcken är att vi måste se till avrinningsområdet som helhet så att vi inte bara flyttar problemet från en plats till en annan. Arbetet med att föreslå och testa olika åtgärder pågår. Även Djupbäcken har beviljats 190 000 kronor i LONA-bidrag.

WSP:s rapport om möjliga åtgärder är klar och fungerar nu som beslutsunderlag för kommande insatser , 12.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Säkerställer framtida flöden

Utredningarna syftar alltså dels till att säkerställa att framtida flödessituationer minskar risken för skador på befintliga byggnader och anläggningar, dels till att underlätta för Umeås fortsatta tillväxt.

Många dagvattenfrågor är kopplade till den täta och växande staden. Till exempel behöver risken för skador till följd av översvämningar minskas för att Umeå kommun ska vara en trygg plats att bo och verka i. Nya stadsdelar, tätare bebyggelse, fler hårdgjorda ytor och ett förändrat klimat med fler och större regn kan leda till att Umeå måste kunna hantera mer och smutsigare vatten.

En hållbar dagvattenhantering bidrar till trygga miljöer med mindre risk för översvämningar, stadsmiljöer med höga ekologiska och sociala värden och inte minst att regnvattnet i alla lägen hanteras som en resurs.

Nyheter

  • Undersökningar på Haga och Sandbacka

    Under veckan genomför vi geotekniska fältundersökningar på några platser på Haga och Sandbacka. Detta gör vi för att få koll på vad det är för jordarter och gru...
  • Återställning av grönytor på Rödäng

    Vi har börjat köra jord till Rödäng för att påbörja arbetet med att återställa grönytorna som skadades i samband med de senaste årens höga vatten­flöden.
  • Rapporten om Djupbäcken är klar

    Analys- och teknik-konsultbolaget WSP:s rapport om Djupbäcken är klar. Rapporten ska nu fungera som ett beslutsunderlag för fortsatt arbete med att hantera över...
  • Rapporten om Tvärån är klar

    Analys- och teknik-konsultbolaget WSP:s rapport om Tvärån är klar. Rapporten ska nu fungera som ett beslutsunderlag för fortsatt arbete med att hantera översväm...
  • Fortsatta förebyggande åtgärder i Tvärån

    Den senaste tiden har det fortsatt att komma riklig nederbörd i Umeå­området. Torsdag 23 september 2021 föll de största regnmängderna här sedan 1879. Därefter h...

Prenumerera på nyheter

Vill du prenumerera på nyheter om åtgärder för Tvärån och Djupbäcken? Fyll i din mejladress och klicka på "OK". Som prenumerant får du ett mejl när en nyhet publiceras eller information uppdateras. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Hantera prenumeration

När du anmäler dig samtycker du till att vi sparar och använder din mejladress för att skicka nyheter och uppdateringar. Läs mer om behandling av din mejladress och dina rättigheter på www.umea.se/prenumerationbehandling.

Personuppgiftsansvarig:
Tekniska nämnden
901 84 Umeå

Läs mer om vår dagvattenhantering

Under våren 2021 blev Umeå kommuns första dagvattenprogram klart och i det kan du läsa mer om det:

Hur vi arbetar med dagvatten i kommunen nu och framöver Länk till annan webbplats.

Om du har funderingar på mer närliggande och konkreta frågor kan du läsa vidare här nedanför.

Site Page är av typen sv:sitePage, måste vara en sv:page
Sidan publicerades www.umea.se/tvarandjupbacken