Information om coronavirus: Skärpta råd i Västerbotten

Följ skärpta lokala råd från Folkhälsomyndigheten och Region Västerbotten. Gör vad du kan för att hjälpa till att bromsa den ökande spridningen av covid-19 i länet. Ditt val gör skillnad!

Information om coronavirus: Skärpta råd i Västerbotten

Följ skärpta lokala råd från Folkhälsomyndigheten och Region Västerbotten. Gör vad du kan för att hjälpa till att bromsa den ökande spridningen av covid-19 i länet. Ditt val gör skillnad!

Backenområdet

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för Backenområdet.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: Backenområdet

Umeås vagga och västra utpost

Vid färjestället intill Backenkyrkan såddes det första fröet till det som sedan blev Umeå stad, vilket gör Backenområdet till Umeås äldsta stadsdel. Stadsdelen består av delområdena Backen, Grisbacka, Grubbe, Västerhiske, och Umedalen. Vilket som är vilket och var de ligger är lika viktigt för de som bor där, som obegripligt för någon utifrån.

Backenvägen knyter samman Umedalen med centrala Umeå

Här möts det gamla och det nya i en spännande och dynamisk stadsdel där många olika boendeformer och tidsepokrar samspelar. Närheten till älven, odlingslandskapet och naturen är påtaglig. Strandpromenaden vid älven och genom Älvtået är västra Umeås gröna oas. Mellan älven och Vännäsvägen löper stadsdelens livsnerv Backenvägen, som också samlar serviceutbudet och kan skryta med Umeås bästa busslinje: Ettan. Umedalens sjukhusområde som byggdes på 30-talet, är tongivande för västra stadsdelens karaktärsdrag och inrymmer offentlig service, liksom den populära skulpturparken och den avkopplande motionsanläggningen IKSU spa i natursköna Umedalsparken.

Stadsdelen har successivt växt fram från den gamla jordbruksbyn, genom egnahemsepoken, små flerfamiljshus under 1900-talets mitt fram till nyare storskaligare bebyggelse – först på Umedalen och senare Sandåkern. Området har en stark idrottstradition som framförallt är samlad kring Muskötens idrottsområde där Umedalens IF har sin hemmaplan.

Pågående omvandling stärker kollektivtrafiken och service

Omvandling mot en högre boendetäthet längs Backenvägen är påtaglig i ett flertal pågående exploateringar. Strax väster om Umedalen finns Klockarbäckens handelsområde som kommer att kompletteras med fler verksamheter, där Komatsus etablering är den mest framstående. Den sista delen av ringleden kring Umeå – västra länken, kommer att ansluta strax väster om stadsdelen och tydligare koppla ihop stadelen med södra sidan av älven.

Tre landmärken

Backenkyrkan

Rofyllt belägen invid älven. Här har det funnits en kyrka, kanske redan sedan 1200-talet. Återuppbyggd efter bränder både i slutet av 1800- och 1900-talet.

Backenvägen

Stadsdelens ryggrad. Rakt genom stadsdelen i öst-västlig riktning går Backenvägen som i öster ansluter till Storgatan in mot Umeå centrum. Här är också service och mötesplatser koncentrerade.

Odlingslandskapet Älvtået

Landet mitt i staden. Njut av strandpromenaden, djur, ängar och odlingar i ett mosaiklandskap av naturmiljöer ett stenkast från city.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner i Backenområdet.

Karta 1: Service, arbetsplatser, lek m.m. Backenvägen är stadsdelens ryggrad och här går ett av stadens starkaste kollektivtrafikstråk. Rekreationsresurser i området är framförallt miljöerna längs älven men även elljusspåren på Umedalen. Här finns ett flertal skolor, butiker och också arbetsplatsområden.

Grafik och statistik

Backenområdet är en del av staden som utifrån många indikatorer liknar Umeå i genomsnitt. Här finns en rätt bra blandning. Dock är få trångbodda samtidigt som förvärvsgraden och medelinkomsten i jämförelse är rätt hög.

Tio utmärkande drag

  1. Här bor i huvudsak vuxna par med barn, vilket gör att barn, ungdomar och vuxna mellan 45-64 år är fler jämfört med övriga Umeå.
  2. Det finns få unga vuxna i stadsdelen.
  3. Den vanligaste upplåtelseformen är hyresrätter, följt av villor. Det är relativt liten andel bostadsrätter inom Backenområdet.
  4. Invånarna i stadsdelen bor relativt stort – trångboddheten är låg.
  5. Medelinkomsten är relativt hög och barnfattigdomen låg, vilket tyder på att boende i Backenområdet generellt sett är välbeställda.
  6. Utbildningsnivån ligger lägre i det här området än i övriga staden.
  7. Här bor en lägre andel utrikesfödda än i staden som helhet.
  8. Backenborna verkar vara sjuka mer än övriga Umeåbor, med ett sjuktal på 31 dagar per person och år, jämfört med 25 som är genomsnittet.
  9. Förvärvsgraden ligger högre än många andra stadsdelar.
  10. Andelen personer som befinner sig i stadsdelen dagtid är relativt liten och koncentrerad till Umedalen.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 40 procent av hushållen bor i hyresrätt, 31 procent i äganderätt, 27procent i bostadsrätt och ett mindre antal har inte uppgett någon upplåtelseform.

Diagram 1: Andel hushåll som bor i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus. Nästan 10 procent av hushållen har 1 rum, jämfört med 15 procent för Umeå tätort. Cirka 45 procent har 2 rum, jämfört med Umeå tätort där siffran är cirka 35 procent).  Cirka 33 procent har 3 rum, cirka 13 procent har 4 rum, jämfört med Umeå tätort som har något högre andel. Ett par procent har 5 rum, Umeå tätort dubbelt så stor andel och någon enstaka procent har 6 rum eller fler.

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 88 procents valdeltagande i området, 77 procent av hushållen har bil, 71 procent är andelen unga som tycker att man kan lita på ganska många eller de flesta människor och 48 procent unga känner sig trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område. 34 procent av invånarna här har högre utbildning, 34 procent föreningsaktivitet, deltagarfrekvens, 31 procent av hushållens inkomst går till boendeutgifter, 9 procent deltagartillfällen per deltagare och år i föreningsaktivitet. Inga känner sig trångbodda i området.

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

De enkätundersökningar som gjort om socialt kapital 2006 och 2020 visar att Grubbe/Grisbacka/ Västerhiske/Backen/Sandåkern legat på en stadigt hög nivå mellan det första tillfällen och det senaste. Umedalen har under perioden ökat från ett mycket lågt socialt kapital till medelhögt

Index socialt kapital Backenområdet

Grubbe, Grisbacka, Västerhiske, Backen, Sandåkern 2006 Högt 2020 Högt

Umedalen 2006 Mycket lågt 2020 Medelhögt

Svaren på 2020 års enkät visar att 86 procent i Grubbeområdet och 83 procent på Umedalen tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 87 procent i Grubbeområdet och 89 procent på Umedalen att man bryr sig om varandra lagom mycket.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 81 procent i Grubbeområdet och 83 procent på Umedalen. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 81 procent av de svarande i Grubbeområdet och 75 procent på Umedalen.

På Umedalen har 58 procent utfört någon tjänst åt en granne det senaste året, så som att vattna blommor eller ta in post, och i Grubbeområdet har 55 procent gjort det. Det verkar också vara relativt vanligt att man känner igen de flesta av sina grannar i de två områdena. Med personer som man känner igen menas människor som man regelbundet stöter på eller ser och kanske säger hej till, utan att man för den skull har en social relation till personen. Andelen som säger att de inte känner igen några alls av sina grannar är tre procent på Umedalen och en procent i Grubbeområdet. Som jämförelse är det tre procent som säger att de inte känner igen några av sina grannar på Västra Ersboda medan till exempel nio procent på Ålidhöjd och 13 procent på Carlshem inte känner igen några av sina grannar.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalité. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden.

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över Backenområdet som visar var innevånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser. Övervägande gröna punkter, det vill säga trivsamma platser. Dessa är utspridda över hela området men kanske mest vid älvsnära delar. Otrivsamma platser är ett mindre antal utspridda i området.

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Backenområdet.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 63 procent av de 162 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 9procen t bor inte i området och 28 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte. Det är i huvudsak personer som bor inom området som märkt ut trivsamma platser.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 44 procent av de 61 som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 34 bor inte i området och 21 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om otrivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Trivsamma och otrivsamma platser

Många Backenbor har sina favoritplatser vid älven och odlingslandskapet, Tvärån samt de parker som finns i stadsdelen. Man trivs också med att ströva och åka skidor i skogsområdet med elljusspår mellan Kullavägen och Vännäsvägen. Idrottsanläggningen Musköten, IKSU spa, Prästsjön, lekplatsen vid granhäcken samt skulpturparken är också omtyckta platser liksom biblioteket och förskolan vid Backenskolan. Överlag är boende mycket nöjda med sin stadsdel och många vid den fysiska dialogen har svårt att ange platser de inte trivs på.

Mindre trivsamma platser kopplas till vissa sträckor längs Backenvägen där man upplever otrygghet, framförallt när barn ska röra sig inom stadsdelen. Passager under Vännäsvägen till Rödäng upplevs som otrygga mörka tider på dygnet. Sjukhusparken på Umedalen upplevs dock som otrygg när det är mörkt.

De som har markerat platser på Backen som uppfattas som trivsamma har ofta lyft lugnet eller närheten till naturen som en tillgång. Majoriteten av de gröna punkterna på Backen är från boende i området. Fördelningen över de olika kategorierna liknar i stort den för tätorten som helhet. Exempel på platser som särskilt lyfts är stråket längs älven och Pärkällarparken. När det gäller det mindre trivsamma platserna på Backen så har störst antal haft synpunkter inom kategorin övrigt. Här nämns exempelvis att området ligger långt från centrum samt eller att miljön kring återvinningsstationen är dåligt skött. Efter övrigt så är mörker och otrygghet och trafik mest förekommande. Av de boende så är det fler som har trafikrelaterade synpunkter medan utomstående oftare har kommentarer som rör folkliv och ordningsfrågor.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser där drygt 35 ansåg att det var lugnt och tryggt, cirka 33 tyckte om tillgången till natur, 20 det egna hemmet, cirka 18 gestaltningen och utemiljön, 10 gillade tillgången till service och över 40 synpunkter handlade om övrigt.

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter på otrivsamma platser där 11 hade synpunkter på mörker och otrygghet, lika många på trafik, 9 gällde stadslivet, 3 ordningsfrågor, ingen synpunkt kom in om omvandling men 20 gällde övriga synpunkter.

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

Lundabrons tillkomst välkomnas stort. När det gäller önskemålen för framtiden nämner många en önskan om att utveckla området varsamt och på så vis säkerställa att platsens historia och karaktär fortsatt är synlig i stadsrummet. Man värnar lugnet och de många gröna områdena samt platsens lantliga atmosfär. Att området är älvsnära återspeglas i många av framtidsvisionerna där både småbåtshamn, badplats och badbrygga omnämns. Man ser det som viktigt att inte kvarvarande gröna ytor täpps igen i framtiden samt att möjligheterna att ta sig till älvslandskapet inte försämras. Många menar att området även skulle kunna utvecklas med andra typer av mötesplatser. Här lyfts samlingsplatser för unga som ett särskilt önskemål som många saknar i området idag.

Många av de boende på Backenområdet önskar att stadsdelen utvecklas med olika typer av service, gärna i form av mataffärer, gym, restauranger och liknande. Man efterfrågar ett mindre köpcentrum där dessa funktioner skulle kunna samlas och som också skulle kunna fungera som en mötesplats för de boende. Kulturevenemang lyfts som önskemål från boende liksom att utveckla den så kallade Marklunds kurvan vid Tvärgatan med bebyggelse. Någon föreslår omvandling av yta framför Västangårds skola till lekyta.

Flertalet av Backenborna har även önskemål om att området utvecklas mot att bli mindre bilberoende, att det satsas på cykel och gång samt att det kompletteras med bilpool och att antalet laddplatser för elbilar ökar. Man skulle gärna se fler turer med buss 81, att några turer med 1:ans linje leddes om förbi Rampljusallén samt mer sammanhängande gång- och cykelbanor med prio 1-standard.

Ungas perspektiv

Material från Grisbacka, Umedalen och Västerhiske-Grubbe.

  • Bra platser: Unga i Backen trivs vid älven och strandpromenaden, Lundåkerns småbåtshamn, Musköten och skulpturparken på Umedalen.
  • Dåliga platser: Unga i Backen trivs inte vid bron vid Tvärån på kvällen vid de gångstråk i skog som saknar belysning. Promenadstråken är ofta i direkt kontakt till skogsområden där det ofta är brist på belysning. Också lummigheten minskar synbarheten vilket bidrar till en otrygg känsla. Busslinjen längst Backenvägen upplevs otrygg på kvällen, här är busshållplatserna och mindre vägar dåligt belysta. Det känns stökigt och otryggt längst med Kronoskogsvägen på kvällen.
  • Önskemål för framtiden: Unga i Backen vill ha en central mötesplats och knytpunkt för att främja gemenskapen i området och därmed öka tryggheten i området. De önskar fler lägenheter för att skapa en bättre mångfald och för att stadsdelen ska bli mer attraktiv för alla. Man vill även ha fler möjligheter till aktiviteter och aktivering.

”Det skulle göra mycket för gemenskapen i området med en ny offentlig plats. Där kan man träffas och ses.”

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt nämner fyra procent av svarande som bor på Backensområdet lugnet vilket är den högsta siffran jämfört med andra stadsdelar. Man anger i högre utsträckning än andra stadsdelar att man skulle sakna naturen, lugnet, tryggheten och kulturutbudet. Svarande Backenboruppger ungefär genomsnittligt när det gäller att sakna det egna hemmet, servicen i närheten, föreningar och grupper i området. Jämfört med andra stadsdelar svarar däremot få att de skulle sakna den speciella stämningen/andan/atmosfären. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt

63 procent - Det egna hemmet

7 procent - Tryggheten

7 procent - Servicen i närheten (till exempel butiker)

4 procent - Naturen

4 procent - Lugnet

4 procent - Uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

4 procent - Kulturutbudet (till exempel bibliotek, folkets hus osv.)

3 procent - Den speciella stämningen, andan, atmosfären som finns här

2 procent - Föreningar och grupper i området

2 procent - Annat

0 procent - Grannarna

Siffra i parantes avser hela Umeå kommun.

Social stadsrumsanalys för Västerhiske, Grisbacka och Backen

Illustration 1: Rumslig analys av Backenområdet. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.

Illustration 1: Rumslig analys för Backenområdet inklusive Umedalen.

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

En välmående luftigt grön del av staden med en bra blandning. Här finns goda förutsättningar att leva ett enkelt och bra liv då det finns ett varierat utbud av faciliteter inom det vidsträckta område som sträcker sig från Tvärån till stadsgränsen i väster. Backenvägen är stadsdelens ryggrad och livsnerv och odlingslandskapet vid älven ger området en stark prägel med en tydlig historik. Stadsdelarnas särart värnas och kommer till uttryck i att boende värnar de osynliga gränser som finns mellan olika delområden.

  • Potential finns att utveckla Backenvägen till ett attraktivt stadsrum med mer verksamheter, liv och rörelse. Områden kring rondellerna utgör särskilda potentialer för transformation. Tillägg bidrar stärkande till målpunkter och kan ge en tydligare stadsmässighet.
  • Gränssnitten mot det gröna vid Backenområdet kan utvecklas och fler kopplingar och entréer skapas.
  • Tillgängliggörande av Rödberget skulle möjliggöra ett bredare användande och bidra till att barriären över Vännäsvägen minskar.
  • Generellt kan älvskontakten och tillgängligheten till älvspromenaden stärkas genom skapande av fler nordsydliga förbindelser.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Nätverket av gröna offentliga rum är förhållandevis tydliga. Här finns också en tydlig gatustruktur med Backen väge I centrum och parallella långgator med tvärgator som förbinder busstrafikens stomlinje med vidhängande gång- och cykelstråk centralt. Strukturen är välkomnande för besökande i I alla delområden men däremot saknas centrala och tydliga mötesplatser. Tillgången till service är genomgående god med samlande servicenoder men också mer utspridd service och handel. Även om de tillsammans omfattar en långsträckt del av Umeå är det rimligt nära till centrum och vidare mot universitetsområdet. Särskilt med “ettans” buss. Den mesta andelen av koncentration av service är koncentrerad längs Backenvägen och Kronoskogsvägen. I stadsdelen finns även skolor och annan offentlig service. Exempel på mötesplatser är skolgården och bibliotek vid Grubbeskolan, Grisbackaskolans med skolgård. De många små mötesplatserna har stor betydelse för respektive stadsdels identitet.
Omtyckta platser är annars älvspromenaden och odlingslandskapet längs älven, Rödberget, skogsområdet väster om Kronoparken, Kläppen samt slätten norr om E12/väster om Norra länken.

Inte att förglömma Gabrieljansparken, Kungsänget, Hartviksgården samt exempelvis båtplatserna vid Lundåkern och nedan Backens kyrka. Stadsdelen är välsignad med mångfald.

Platser som upplevs otrygga finns vid Tvärån och längs älven på grund av tät vegetation samt avsides/ otillgängligt. Hur de upplevs är också årstidsberoende. Otrygghet finns även vissa delar av dygnet längs Backenvägen. Dessa platser upplevs otrygga delvis för att bebyggelsen vänder sig ifrån Backenvägen och ger dålig synlighet gentemot bostäderna. Skogen vid Röberget vid Rödäng upplevs ibland otrivsam då den ibland fungerar som tillhåll. Andra exempel på platser som beskrivs otrivsamma rör bebyggelse på Kronoparken, parkeringen på Kvantum nattetid liksom även Grisbackaskolan kvällstid.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Vännäsvägen är en förutsättning för att kunna utveckla Backenvägen till ett mer attraktivt stadsrum med mer verksamheter, liv och rörelse. Mycket av infrastrukturen har östvästlig riktning till/från centrum och Umedalen. Däremot står det sämre till med kopplingar/förbindelser i nordsydlig riktning. Barriärer och otrygga kopplingar finns vid Vännäsvägen som till exempelvis Rödberget och efter Backenvägen som tidvis kan vara ordentligt trafikerad. Backenvägen kan tidvis vara ordentligt trafikerad. Även om odlingsmarken är en enorm resurs i landskapet kan den utgöra en barriär för att ta sig till älven. I detta väderstreck finns inte tillräckligt många förbindelser/kopplingar, särskilt vintertid. Vid älven finns fågeltorn som attraktioner tillsammans med Backenkyrkan, Älvtået, odlingslandskapet Prästbordet samt exempelvis Blomsterlandet. Älvpromenaden är en stor tillgång men kan också upplevas otillgänglig.

Kulturell närvaro

På Grubbe finns folkbibliotek. Det utgör genom sin omfattande programverksamhet sedan länge en uppskattad kulturell mötesplats. Grubbebiblioteket är först i Umeå med att tillämpa Meröppet, vilket möjliggör besök även då biblioteket är obemannat.

Pågående transformation

Stadsdelen utvecklas fortlöpande. Större förtätningar sker längs Backenvägen, ofta koncentrerad till cirkulationsplatserna. Positivt är att dessa också i vissa fall har inslag av verksamheter, och verksamheter i bottenplan vilket bidrar med liv och stadsmässighet. Pågående planer finns vid Hartvigsplatsen, kvarteret med den gamla möbelaffären samt kvartersvis med mindre bostadskompletteringar. Sandåkern är ett senare tillskott som bostadsområde och upplevs i någon mån som en isolerad ö som inte är så knuten till omgivande område. De mest märkbara förtätningarna kommer att ske vid huvudgatorna och det kommande bebyggelseområdet som planeras vid Tvärgatan/Backenvägen vid den så kallade Marklunds kurvan. I området sker också utveckling av skolstrukturen. I framtiden finns planer för en omvandling av Vännäsvägen från transportled till stadsgata.

Nya potentialer och flöden skapas med den nya Lundabron där stadsdelen knyts samman med Teg och med Tväråstråket på ett nytt sätt. Här får älvspromenaden en ny målpunkt bron ger helt nya samband och bidrar till att älven som barriär minskar. Nuvarande bebyggelse vänder, i hög utsträckning, ryggen mot gator och offentliga rum. Mycket skulle vinnas på att anspråk såsom entréer, balkonger och fönster i framtiden tydligare skulle vända sig ut mot dessa. Det finns potential att betona och skapa tydligare ”kajer” mot det gröna. I dag tenderar bebyggelsen snarare att ”flyta ut” mot de värderika gröna miljöerna. Potential för fortsatt utveckling finns i och med små flerfamiljsbebyggelse samt via utveckling av området Tvärvägen/Backenvägen kallad “Marklundskurvan” med ny bebyggelse men även potential för förskola och verksamheter.

Social stadsrumsanalys för Umedalen

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

En av stadens nya stadsdelar som tagit avstamp för sin utveckling i det gamla mentalsjukhusområdet. Bebyggelsen har gradvis kommit att omfamna det äldre området som också innehåller en skulpturpark. Här finns ett unikt kluster av målpunkter och stadsdelen besöks frekvent av personer som inte bor här i och med IKSU Spa, Musköten med idrottsplats och äventyrslekplats. Här återfinner vi service som vårdcentral, apotek, restauranger samt ett skogsområde med elljusspår och Prästsjön med sitt fågeltorn. Här finns mycket! Det finns också goda möjligheter att göra boendekarriär och anpassa sitt boende utifrån olika skeden i livet utifrån en medveten blandning av boendetyper och bostadsformer.

  • Potential för komplettering finns i gränssnitten mellan stadsdelens olika delar såsom exempelvis gällande Tvärvägen/Backenvägen vid den så kallade Marklundskurvan.
  • Avläsbarheten kan öka genom att ta tillvara på vyn i Umedalsallén mot älven och genom att utveckla fler kopplingar mot älvmiljön.
  • För att möta ungas upplevelser av otrygghet mörka delar av dygnet kan trygghetsskapande åtgärder övervägas genom det gamla sjukhusområdet.
  • Områden mellan Umedalen och Waldorfskolan har parkpotential i högre utsträckning än idag.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Centralt i nätverket av offentliga rum återfinns skulpturparken samt och Muskötens idrottsområde. Utöver dessa finns goda rekreationsmöjligheter som omgärdar stadsdelen. Tillgång till älvslandskapet, Prästsjöområdet samt närheten till Kullaskogen. Behov finns att fortsätta utvecklingen av Tväråstråket till Tavelsjöleden och skapa en grön koppling till Kullaskogarna. Inom Umedalsområdet är större kommunala lekplatser en bristvara, bortsett från äventyrslekplatsen vid Musköten. Många pekar ut de centrala delarna kring Umedalens gamla sjukhus som otrygga under mörka timmar. I stadsdelen finns många bra mötesplatser, förutom nämnda finns även Kvantum på Kronoparken viktig liksom parken mellan Umedalen och Backenområdet.

Flöden och barriärer - fysiska och sociala

Umedalsområdet kännetecknas av en kombination av tydlga gatustråk och kvartersbildningar. Umedalsallén och Rampljusallén bildar tillsammans med J.A. Lindersväg och Kullavägen en tydlig gatustruktur och omgärdar såväl sjukhusområdet som det centala bostadsområdet. Säckgator bildar grenar från dessa till övriga kvarter. GC-stråk väver, ibland svårorienterbart, en väv mav goda och gena gång- och cykelstråk. Här finns en stark stomlinje för kollektivlinje med mycket god turtäthet. Trafikmässigt finns goda kopplingar och i och med ringledens färdigställande blir det viktigt att få ihop den nya cykelvägen på bron mot Baggbölevägen. Fysiska barriärer handlar om trafikinfrastrukturen längs E12 och ny barriär som skapas mot Baggböle i och med byggandet av Västra länken samt att det är otydligt att enkelt hitta samt fysiskt ta sig till älven.

Umedalen har ett rikt utbud av service med arbetsplatser vilket gör det befolkat och ger levande flöden över dagen. I stadsdelen finns ett flertal skolor att välja bland. Då det endast finns få boende i kärnan av det gamla sjukhusområdet upplevs området öde kvällstid, många boende är ändå hänvisad till att passera genom området för att gent kunna ta sig till målpunkter.

Kulturnärvaro

Umedalen Skulpturpark etablerades 1994 då området som tidigare var mentalsjukhus annekterades. Dåvarande kulturpolitikern Inge-Bert Täljedal höll det första invigningstalet och skanderade inför det fåtal besökare som samlats framför scenen – ”Detta är inte en grop. Detta är en möjlighet!” Det var starten på ett fruktbart samarbete mellan entreprenören Krister Olsson och galleristen Stefan Andersson med återkommande välbesökta invigningar vartannat år fram till 2012. Därför har Umeå idag en skulpturpark av internationellt snitt där konstnärer som Louise Bourgeois, Antony Gormley, Tony Cragg finns representerade. Skulpturparken har i hög grad bidragit till att göra Umeå till en skulpturstad av nationell betydelse. På Umedalen finns även folkbibliotek.

Pågående transformation

Stadsdelen är resultatet av en stor transformation från f.d. sjukhusområde till stadsdel och det pågår stark utveckling. Dels puttrar utvecklingen på inom stadsdelen med färdigställande av exploatering dels sker en omdaning i och med den förändrade trafikinfrastrukturen och Västra länken som ger helt nya kopplingar över älven. Därtill sker stark utveckling med industri- och handelsutveckling i läge vid Klockarbäcken. Framförallt finns potentialer i gränssnitten till andra stadsdelar och områden.

Fortsättningskurs: Backenområdet

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Backenområdet.

Kustlandsvägen har utgjort ett viktigt inslag i ett flertal av Umeås stads- och kommundelar, så även här. I sin äldsta sträckning passerade den älven vid färjestället intill Backens kyrka för att sedan följa nuvarande Häradsvägen österut förbi och genom Grubbe, Grisbacka och Västerhiske. Stadsdelområdet härstammar från byar som över tid utvecklats i mer organiserade former och så småningom vuxit ihop längs den gamla landsvägen, numera Grubbevägen. Genom ett upplevt behov av att reglera det stadsnära bebyggandet förenades Ytterhiske med staden 1913.

I nuvarande Backenvägens förlängning västerut fanns vid sekelskiftet bara odlingsmark, men i och med dragningen av den nya, raka vägen mot Vännäs 1928 över dessa åkrar började ny bebyggelse växa fram parallellt med vägen och ett nytt stråk bildades som knöt samman byarna. Under 20- och 30-talet gjordes tre större avstyckningsplaner för närområdet och sammanlagt tillkom 80 egnahem inom Grisbacka fram till 40-talet. Dessa planer var, trots nybyggnationen, för omfattande och områden blev inte helt utbyggda vilket kom att utgöra en resurs i ett senare skede.

Snart hade behovet av ytterligare stadsbebyggelse vuxit ytterligare; i samverkan med fortsatta ansträngningar för att reglera den stadsnära bebyggelsen bildades Backens municipalsamhälle år 1941, bestående av byarna närmast väster om staden. Detta kom att medföra formulerandet av områdets första stadsplan, som antogs 1952.

I och med universitets etablering var det under 60-talet nödvändigt för Umeå att möta ett växande behov av mark för ny bebyggelse – här kunde Västerhiske, Grubbe och Grisbacka bistå. Planläggningen skedde successivt fram till 70-talet och introducerade nya former för stadsbyggandet. Tidens villaområden präglades av småhus på rad längs svängda gator, något som i praktiken innebar att ytor väster om Tvärån, samt i norr mot Kronoparken, kom att stegvis förtätas och karaktäriseras av en blandning av äldre byabebyggelse och nya små- och flerbostadshus.

Generellt kan det aktuella området delas in i fyra delområden, vilka alla delvis skiljer sig åt från varandra gällande gatustruktur. Grubbe söder om Backenvägen, mellan Tvärån och Grubbeskolan, utmärkes av dess täta småhusbebyggelse på ömse sidor av en ringväg som i sin östra del svänger av och följer Tväråns sträckning. Norr om Backenvägen, å andra sidan, karaktäriseras av ett mer spontant kvartersmönster i höjd med Gabrieljansvägen. Väster om Grubbeskolan, mellan Backenvägen och älven, är bebyggelsen organiserad i mer tydligt slutna kvarter med Lagmansgatan som in- och utfartsväg. Området mellan Vännäsvägen och Backenvägen, däremot, består huvudsakligen av sammanhängande, snedställda rektangulära kvarter där trafiken leds ut mot de större vägarna Vännäsvägen, Sandåsvägen eller Backenvägen.

Ur ett övergripande perspektiv finns det i stadsdelen en rik variation av bebyggelsetyper, respektive delområde är dock relativt enhetligt. Söder om Backenvägen domineras av en kombination mellan småhusbebyggelse samt låg och sluten bebyggelse, konkret uttryckt i längor av radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Bebyggelsen i området norr om densamma utgörs i högre grad av gles eller tät småhusbebyggelse, med undantag för de vinkelrätställda lamellhusen vid Kronoparken och det nytillkomna högre och tätare Sandåkern. Gemensamt för samtliga områden är att bebyggelsen har vuxit fram successivt under lång tid. Flera mindre delområden går att utskilja med lite olika karaktär, vilka innehåller sammanhållen bebyggelse från tiden för sin tillkomst.

Sammantaget har dock respektive delområde det likformade gaturummet som gemensam nämnare, med ett körfält i vardera riktningen kantade av bitvis breda, bitvis smala eller obefintliga trottoarer som lämnar mer utrymme för bilburna trafikanter. Innanför trottoarerna karaktäriseras stadsdelen av bebyggelse med förgårdsmark och markparkering mot gatan som ger ett luftigt intryck, med en liten andel bebyggd mark i förhållande till öppna obebyggda ytor.

Trädgårdar med gräsmattor, uppvuxna träd och buskar ger ett lummigt intryck. Området har överlag en relativt god tillgång till grönska, även om en stor del av den utgörs av privata trädgårdars träd och buskar. I stort sett alla grönytor som inte utgörs av trädgårdar har parkkaraktär. Mot Vännäsvägen finns en smal gran- och tallridå som delvis dämpar den innanför liggande bebyggelsen, men som inte erbjuder en känsla av skog. Skogen längs Tvärvägen och på Kläppen är bredare och djupare och ger en tydlig skogskänsla. Kläppen är en stor stadsdelsskog med elljusspår och motionsslingor. Vegetationen utgörs av mjukt kuperad tallhedskog som upplevs ljus och lättillgänglig.

Genom Grubbe går ett långsträckt parkstråk från Grisbackaskolan i norr ner till odlingslandskapet i söder. Längs Älvtået erbjuds en känsla av vida utblickar över det öppna odlingslandskapet i områdets södra del, som dessutom sätter stadsdelens äldre bebyggelse i en historisk kontext.Trots att det söder om stadsdelen finns öppna odlingsmarker med stora upplevelsevärden, som dessutom ligger långt från bullriga vägar och andra verksamheter, är tillgängligheten inte helt tillfredsställande. Odlingsmarkerna är inte enbart ett upplevelsevärde, de kan på sätt och vis utgöra en barriär för att ta sig ner till Häradsvägen och älven. Kopplingar till Häradsvägen i form av gång- och cykelvägar finns dock från Kungsgårdsvägen och Kungsängsvägen.

Den kommersiella servicen är huvudsakligen koncentrerad längs de större stråken Backenvägen och Kronoskogsvägen med sina respektive särdrag; invånarna har närhet till småskalig restau-rangverksamhet, en och annan butik i olika skalor samt ett gym – alla utplacerade längs med Backenvägen med betoning kring Hartvigsplatsen invid korsningen Grubbevägen-Backenvägen. Vid Kronoskogsvägen ligger en bensinstation, matbutik med apotek samt klädbutik m.m. i den äldre centrumbyggnaden. Utöver dessa har verksamheterna mellan Kronoskogsvägen och Vännäsvägen stort fokus på bilrelaterad försäljning, service och lättare industriverksamhet.

Sett till samhällsservice erbjuder Kungsgården, Linnéan och Grisbackaskolan förskoleverksam-het. Grisbacka- och Grubbeskolan tillhandahåller skolplatser som inbegriper låg-, mellan- och högstadieklasser inom stadsdelen. På Grubbe ligger även ett bibliotek, medan Grisbacka rymmer fritids- och ungdomsgården Hartvigsgården.

Avståndet från Hartvigsplatsen, i egenskap av lokal centrumbildning, till Umeå centrum är cirka 2,5 kilometer, men stadsdelen är i verkligheten utsträckt och spänner sig till närmare 5,5 kilomneter från stadens centrum. För den som färdas kollektivt försörjer huvudsakligen 1:ans busslinje – som ingår i stomnätet och är Umeås mest frekvent trafikerade – området med transportmöjligheter. Upptagningsområdet på 500 meter omfattar i stort sett hela stadsdelens befolkning. Vidare passerar 72:ans och 81:ans linjer stadsdelen, vilken genererar bättre anslutningar till både Vasaplan och Universitetet som viktiga noder i den övriga staden. Av alla resor under fem kilometer som denna grupp stadsdelsområden genererar är drygt hälften s.k. hållbara resor, vilket är en något lägre andel än det typiska stadsdelsområdet.

Gång- och cykelvägarnas dragning är främst i öst-västlig riktning och återfinns avskilda från biltrafik längs Grubbe- och Backenvägen samt utmed strandpromenaden. GC-väg som följer Backenvägen karaktäriseras av dess raka och gena sträckning och håller i likhet med Grubbevägen hög klass vad gäller underlag och avskildhet från andra trafikslag i och med att dessa sträckningar ingår i huvudvägätet. Vid Grubbes centrum, intill Hartvigsgården möts dessa två huvudvägar, vilket underlättar för större flöden som i sin tur skapar bättre möjligheter för möten att ske. Strandpromenaden längs med och igenom odlingslandskapet vid Älvtået är ett inslag av särskilt stor betydelse, då det har rollen som både rekreationsområde och pendlingsstråk för passerande umebor. Det gör området i allmänhet, och denna sträcka i synnerhet, till en vital del i invånarnas rörelsemönster och mötesplatser.

Parker och torg, grönområden och andra lättillgängliga punkter, platser eller stråk utgör mötesplatser för människor att sammanstråla, träffas och umgås på. Ett flertal sådana är lokaliserade inom området. Här finns fotbollsplaner men också platser som främjar andra aktiviteter; en basketplan, volleybollplan och tennisplan är exempel på sådana. Vidare finns mötesplatser utan krav på särskilda aktiviteter, som Gabrieljansparken och Hartvigsgården för barn och unga. Stadsdelen innehar överlag en relativt hög täthet av offentliga målpunkter, med betoning i triangeln som Grubbeskolan-Gabrieljansparken-Grisbackaskolan bildar.

Sidan publicerades