Haga och Sandbacka

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för Haga och Sandbacka.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: Haga och Sandbacka

Mellan stad och stadion

Haga är en av Umeås äldsta stadsdelar, och tveklöst en av de populäraste tillsammans med syskonet Sandbacka. Haga och Sandbacka är goda representanter för mycket av det som kännetecknar vårt Umeå – här är ungt och urbant men på samma gång hemvävt, och alltid med ett passionerat förhållande till träning och natur.

Varierat och charmigt

Här finns en blandad bebyggelse av trä och tegel, villor, radhus och hyreshus, fördelade i ett oregelbundet och charmigt gatunät – ett arv från de stadsplaner som lades i stadsdelens ungdom. Och här är vi faktiskt ännu yngre än det redan unga snittet i Umeå.

På Haga och Sandbacka är vi omgivna av shopping i norr, centrum i söder och Umeås två stora rekreationsområden i öster och väster; Stadsliden och I20-området. Mycket av Umeås elitidrott sker på Umeå Energi Arena med massor av innebandy, fotboll, basket med mera – som ihop med intilliggande Gammlia gör området till en naturlig och populär mötesplats. Allt detta skapar unika förutsättningar för ett tryggt stadsliv i kombination med ett aktivt och hållbart friluftsliv.

Komplettering på gång

Många vill såklart bo på Haga och Sandbacka, och vi blir hela tiden fler här. Närmast följer vi utvecklingen på platsen där Umeås förra simhall låg, intill Gammliavallen, och där det nu förbereds för ett spännande bostadsprojekt, bara 1,5 kilometer från Umeå centrum.

Tre landmärken

Helena Elisabeth-kyrkan

Kyrka från när det förrförra seklet var ungt. Flyttad från Holmön där hon var fiskarkapell. Nu en populär dop- och vigselkyrka som rymmer cirka 100 personer.

Sara Lidman-tunneln vid Järnvägsstationen

Tunneln är entrén till Haga. Ett konstverk i sig. Med författarens citat på väggar, fågelkvitter, ljus och rymd kan du känna dig trygg när du ska till och från centrala stan.

Östra kyrkogatan

Eller ÖK som den kallas. En livsnerv som löper genom hela stadsdelen från söder till norr.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner på Haga och Sandbacka.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner för Haga och Sandbacka. Det finns gott om service i stadsdelen och nära till stadskärnans hela utbud av kultur, shopping och mycket annat.

Grafik och statistik

Haga och Sandbacka är en del av staden som, utifrån många indikatorer liknar Umeå i genomsnitt. Det finns en bra blandning gällande upplåtelseformer med en hög andel hyresrätter, ung befolkning och många barn. Befolkningen uppvisar en mycket hög andel hållbara resor. En stor andel unga känner sig dock inte trygga när de rör sig i stadsdelen kvällstid.

Tio utmärkande drag

  1. Här finns flest av ensamboende hushåll, vilket gör Haga och Sandbacka till ett aktivt och i högsta grad livfullt område.
  2. Framför allt unga vuxna bebor Haga och Sandbacka. Umeåbor i 20-årsåldern är överrepresenterade och andelen äldre Umeåbor ganska få.
  3. Det finns betydligt fler barn här än i andra delar av Umeå.
  4. Hyresrätterna utgör en stor andel av bostadsbeståndet, och mindre lägenheter gör att vi bor trängre här än i andra delar av staden.
  5. Medelinkomsten ligger nära genomsnittet.
  6. Utbildningsnivån harmonierar också med den övriga staden.
  7. Inrikesfödda ligger över genomsnittet, utrikesfödda följaktligen under.
  8. 85 procent jobbar. Förvärvsfrekvensen mellan 20 och 64 år ligger mellan 80 och 85 procent, vilket är ungefär som andra stadsdelar.
  9. Haga och Sandbacka är lite friskare! Invånarna har i genomsnitt förre ohälsodagar än den genomsnittlige Umeåbon.
  10. Nästan 70 procent reser under fem kilometer, vilket gör Haga och Sandbacka till en av de stadsdelar som är bäst på hållbara resor.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 51 procent bor i hyresrätt, 30 procent i bostadsrätt, 18 procent i äganderätt och en mindre andel har inte uppgett sin upplåtelseform.

Diagram 1: Andel hushåll som i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus.Strax under 20 procent har 1 rum, jämfört med Umeå tätort där procenttalet är cirka 15. 35 procent har 2 rum. Drygt 30 procent har 3 rum, vilket är marginellt mindre än andelen i Umeå tätort. Drygt 10 procent har 4 rum, Umeå tätort cirka 14 procent. Någon enstaka procent har 5 rum, andelen i Umeå tätort är cirka 3 procent.

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 85 procents valdeltagande, 73 procent unga, 13-18 år, tycker att man kan lita på ganska många eller de flesta människor och 40 procent unga känner sig trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område.67 procent av hushållen har bil.39 procent har högre utbildning, 31 procent av inkomsten går till boendeutgifter och deltagarfrekvensen i föreningsaktivitet är 21 procent med 14 procent för deltagartillfällen per deltagare och år. I området känner invånarna sig inte trångbodda och inga har uppgett låga inkomster.

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

I den enkätundersökning av socialt kapital som genomfördes 2006 låg Haga på en låg nivå och Sandbacka på en medelhög nivå, vilket är samma nivåer som i undersökningen 2020.

Index spcialt kapital Haga och Sandbacka

Haga 2006 Lågt 2020 Lågt

Sandbacka 2006 Medelhögt 2020 Medelhögt

Svaren på 2020 års enkät visar att 78 procent av de svarande på Haga och 81 procent på Sandbacka tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 71 procent på Haga och 80 procent på Sandbacka att man bryr sig om varandra lagom mycket.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 66 procent på Haga och 74 procent på Sandbacka. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 74 procent av de svarande på Haga och 87 procent på Sandbacka.

42 procent av Sandbackaborna och 37 procent av Hagaborna svarar att någon granne gjort dem en tjänst det senaste året, som till exempel att vattna blommor eller ta in post. Motsvarande andel för andra områden är exempelvis 42 procent på Västteg, 40 procent Väst på stan och 27 procent på Carlshem.

Andelen som uppger sig helt eller i stort sett lita på människor på den plats där de bor är 90 procent på Sandbacka och 94 procent på Haga. Relativt många boende i området är engagerade i någon idrottsförening, 33 på Haga och 36 procent på Sandbacka, och ovanligt många, 90 procent på Haga och 87 procent på Sandbacka, har deltagit i offentliga sammankomster som konserter, föredrag eller idrottsevenemang det senaste året.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7 000 Umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalité. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden. (Siffrorna ovan kommer granskas och kan komma att justeras.)

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över Haga och Sandbacka som visar var invånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser.  Gröna och röda punkter är relativt jämnt fördelade över området. Många fler gröna punkter än röda.

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Haga- Sandbacka.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 61 procent av de 155 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 15 procent bor inte i området och 23 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 44 procent av de 62 svaranden som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 29 bor inte i området och 27 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om otrivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Trivsamma och otrivsamma platser

Hagabornas omtyckta platser är utan tvekan park- och grönområdena men även exempelvis Hagas centrum. Förutom naturen uppskattas lugnet. Många markerar Stadsliden, Hagaparken, Sandaparken men även Hagas centrum som platser de trivs på. Även skogarna i I20-området uppskattas liksom Gammliaskogen. Hagaborna uppskattar sin stadsdel stort och många i den fysiska dialogen kan inte ange platser som de inte trivs på. Gestaltningen och utemiljön omnämns som positivt.

Några anger dock passagen passagen under väg 503 mot Regementet, övergångsstället och korsningen mellan Östra Kyrkogatan och E12 som otrygga. Generellt handlar de man markerar som otrivsamma platser om trafiken, framför allt gång- och cykeltunnlar och broar som upplevs dåligt upplysta. Platser som flera markerat är exempelvis verksamhets­området vid bensinstationen samt passagen under väg 503 från Hagaskolan mot I20. Flera markerar ut platsen för Motorcentralen som dålig eftersom det rör sig mycket tung trafik till platsen.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser där Nästan 300 synpunkter gällde tillgången till natur, ungefär lika många gällde lugnt och tryggt, cirka 150 gestaltning och utemiljö, cirka 140 synpunkter om tillgång till service, drygt 100 det egna hemmet och nästan 300 synpunkter om övrigt.

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter på otrivsamma platser. Cirka 280 synpunkter kom in gällande mörker och otrygghet, drygt 200 om trafiken, cirka 180 om stadslivet, lite färre om ordningsfrågor, färre än 50 synpunkter inkom om omvandling och cirka 290 om övrigt.

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

Önskemålen för framtiden från de fysiska dialogerna handlar om mer tillgänglig offentlig service och utökad kollektiv­trafik samt fler möjligheter och platser för unga. Många Hagabor vill gärna bo kvar i sin stadsdel om livs- eller familje­förhållanden ändras. Att det finns olika boende- och upplåtelseformer anges därför som viktigt.

Ur den digitala dialogen märks att flertalet av de boende som svarat visar omsorg för områdets karaktär. Många önskar att framtida förtätning görs med respekt för Hagas särdrag och att platsen kompletteras utan att dess identitet äventyras. En del upplever att blandningen mellan boendeformer är god och hoppas att det även fortsättningsvis finns möjlighet till olika typer av boenden inom stadsdelen. Man värnar om sina grönområden och önskar fortsatt god tillgång till stadsnära skog så som Gammliaskogen och I20-området. Servicen inom området menar många kan utvecklas, genom exempelvis ett utökat utbud av restauranger och närbutiker. En del nämner att de skulle önska utökad centrumbildning vid lilla COOP på Haga. Därtill är det flera som trycker på behovet av goda lösningar för hållbart resande. För framtiden önskas allt ifrån bilpool till ökad tillgång till kollektivtrafik till ett utvecklat gång- och cykelvägnät.

Ungas perspektiv

Bra platser: Unga som bor på Haga–Sandbacka trivs vid fotbollsplanen, Coop nära, dammen och lekparken vid stengården.

Dåliga platser: Man trivs inte vid cykelvägen vid dammen i Sandbacka som känns mörk och instängd. Även vägen mellan Stengärdans förskola och radhusen upplevs dåligt belyst.

Önskemål för framtiden: Unga Hagabor vill ha en tydligare entré in till området, en konstgräsplan i stället för grus vid Sandalidens skola, en lokal restaurang med uteservering som kan fungera som en mötesplats och ett café. De önskar även mer öppen park, med många sittplatser, bra belysning och färre träd.

”Hagaparken är fin, tråkigt bara att det är så lite rörelse och aktiviteter där.”

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt uppger svarande som bor på Haga- Sandbacka i hög utsträckning det egna hemmet jämfört andra stadsdelar. Också uteplatserna/ mötesplatser i utemiljön och kultur­utbudet anges, i jämförelse, i hög utsträckning. Svarande Hagabor uppger ungefär på samma nivå som boende i andra stadsdelar att de skulle sakna servicen i närheten och den speciella stämningen/andan/atmosfären. Endast två procent anger att de skulle sakna lugnet och tryggheten vilket är bland de lägsta siffrorna jämfört med svarande i andra stads­delar. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt

73 procent (15 procent) - Det egna hemmet

7 procent (9 procent) - Servicen i närheten (till exempel butiker)

5 procent (6 procent) - Uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

4 procent (8 procent) - Den speciella stämningen, andan, atmosfären som finns här

4 procent (3 procent) - Kulturutbudet (till exempel bibliotek, folkets hus och så vidare)

2 procent (15 procent) - Naturen

2 procent (13 procent) - Tryggheten

1 procent (15 procent) - Lugnet

1 procent (4 procent) - Annat

0 procent (7 procent) - Grannarna

Siffra i parantes avser hela Umeå kommun.

Social stadsrumsanalys för Haga och Sandbacka

Illustration 1: Rumslig analys av Haga och Sandbacka. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.

Illustration 1: Rumslig analys för Haga och Sandbacka.

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Trivsamt, grönskande och blandat med en stor del av bebyggelse från 1930-, 1940-, och 1950-talet, både lamellhus, villor, punkthus och radhus. Här finns en unik blandning och mix och en relativt hög befolkningstäthet. Bor man här har man stadskärnan inom räckhåll och nära tillgång till rekreationsresurser på ömse sidor samt omtyckta parker att njuta av. Stadsdelen kompletteras och utvecklas löpande här och där.

  • Utveckling av kopplingar i öst- västliga riktningar skulle ge bättre orienterbarhet inom stadsdelen liksom ökad tillgänglighet till rekreationsresurser.
  • Genom att sträva efter att väl knyta samman Haga-Sandbacka med framtida stadsutveckling på I20-området skulle skapa en god integrering av de två stadsdelarna.
  • Bejakande av omformning av industriytor i stadsdelen skulle kunna bidra till vitalisering av stadsdelen.
  • Positivt vore att stärka och utveckla fler mötesplatser.
  • Allmänt skulle åtgärder för ökad orienterbarhet positivt bidra till ett tydligare nätverk av offentliga rum.
  • Ett bevarande av gröna kopplingar samt stärkande av parkstråk ökar upplevelsevärden och skapar förutsättningar för varierade mötesplatser. Det inrymmer också potentialer att hantera dagvatten.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Även om stadsdelen har en förhållandevis god tillgång gröna miljöer är nätverket av gröna offentliga rum är inte särskilt tydligt avläsbart och därtill rätt svårorienterat. De viktigaste gröna offentliga rummen för de boende är Stadsliden. Behov finns av tydligare entréer till området. Till den andra stora rekreationsresursen, I20-skogen finns endast få kopplingar över väg 503. Vägen utgör en tydlig barriär med intensiv trafik och bullervall. Med en framtida omvandling av väg 503 till stadsgata skapas dock möjligheter för att överbrygga dagens fysiska barriär och knyta samman med ett framtida utbyggt I20-område.

Omtyckta pärlor i stadsdelen är Sandaparken med sin damm och den historiska Hagaparken med sina gröna parkstråk som sträcker sig kring Djupbäcken med tydliga gångsråk. Vid sidan av de gröna miljöerna är Hagas eget centrum vid Östra kyrkogatan är en naturlig och viktig mötesplats. Ny bebyggelse med verksamheter har bidragit till att utveckling av centrumet och ytterligare potential finns för förstärkning av denna centrumbildning på båda sidor om Östra kyrkogatan. Andra mötesplatser är Gammliavallen, sporthallen och Gammliaområdet som lockar besökare också från andra delar av staden och regionen.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Östra kyrkogatan är stadsdelens tydliga ryggrad och knyter samman Haga och Sandbacka med stadskärnan i söder och Mariedal i norr. Haga har en högre andel sammanlänkade gaturum än i norra Sandbacka där 1970-tals planeringen med bostadsområden dominerar. Sara Lidmantunneln utgör en stadsdelspassage och viktig länk över E12 och järnvägs­spåren som utgör en barriär mellan Haga och stadskärnan. Brister finns när det gäller orienterbarheten till Sara Lidman-tunneln.

Stadsdelen omfamnas av väg 503 utgör en barriär mot I20-området med endast få passager. I stadsdelen finns inte tydliga sociala barriärer utan har bland annat en rätt bra blandning av både äganderätter, hyresrätter och boende­former.

Kulturell närvaro

Lev-tunneln, den monumentala hyllningen till Sara Lidman och hennes gärning som författare och agitator, i folkmun kallad Saras Tankegång river effektivt hål i 74 barriären som järnvägen under lång tid utgjort och tar besökaren till och från stadsdelen Haga. Därmed är närheten till centrumfyrkanten etablerad och de i stadsdelen boendes kan enkelt tillgodogöra sig det mångfacetterade kulturutbud som erbjuds där. I områdets norra del finns en del konstnärliga inslag, främst kring gatuadressen Himlastigen.

Pågående transformation

I stadsdelen pågår kompletteringen av ny bebyggelse löpande. Ny bebyggelse vid Östra kyrkogatan nära järnvägen har bidragit till att betona entrén till stadsdelen via Östra kyrkogatan som stadsdelens centrala stråk. Utveckling av bebyggelse i området vid gamla simhallen och exempelvis kring Motorcentralen bidrar positivt till omvandling av stadsdelen från industri och ger möjligheter att skapa områden som lever hela dygnet. Ny bebyggelse bidrar till nya förutsättningar att utveckla tydligare kopplingar till Stadsliden från exempelvis Hagaparken. Ny högre bebyggelse i norra Sandbacka visualiserar en framtida bebyggelseutveckling mot väg 503.

Fortsättningskurs: Haga och Sandbacka

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Haga och Sandbacka.

Den första förstaden

Haga var Umeås första förstad och ligger norr om 1800-talets stadskärna. I och med 1889 års stadsplan, som antogs efter branden föregående år, kom tomterna i centrum att bli större till ytan och färre till antalet. Med ökande tomtpriser valde en del invånare att bosätta sig utanför det stadsplanelagda området och många valde just Haga. Under början av 1900-talet fanns här 20 bebyggda tomter, främst längs de dåvarande landsvägarna mot Ersmark, i dag Generalsgatan och Korsgatan.

Stambanan och regementen

Staden och stadsdelens fortsatta utveckling har till stor del påverkats av anslutningen till stambanan via Vännäs och lokaliseringen av två regementen. Dessa medförde nya invånare, av vilka många valde att bosätta sig nära sina nya arbetsplatser på just Haga. I början av 1900-talet hade befolkningstillväxten gjort planläggning av marken aktuell. Planen utformades efter aktuella ideal, med anpassning till landskapets förutsättningar, befintligt vägnät och byggnader. I denna plan förespråkades ett öppet byggnadssätt, oftast med friliggande tvåvåningshus i trä. Under 40-talet utgjorde stadsdelen en av Umeås mest betydelsefulla utvecklingsområde; under denna tid var bebyggelsen fokuserad på egnahem, bland annat längs med Ersmarksgatan och Östra Kyrkogatan. En ny plan utarbetades för norr och öster om Hagaparken, där tanken var att stadsdelen skulle bevaras som ett glesbebyggt bostadsområde, varför denna plan kan betraktas som den sista innan nya vindar skulle blåsa genom Haga och Sandbacka.

Lamellhus och slutna gaturum

En stor del av stadsdelens bebyggelse har sitt ursprung i 1930-, 1940- och 1950-talet. Under 1930-talet hade parallellställda lamellhus i öppna stadsplaner, som prioriterade ljusinsläpp, presenterats i Sverige. Dessa orienterades vanligtvis i nord-sydlig riktning för just ljusets skull och sågs som en form av ekonomiskt nyttjande av marken. 1950-talet, däremot, tenderade snarare att präglas av en återgång till mer sluta gaturum, och vid slutet av decenniet introducerades hustyperna punkt- och radhus. Således har Haga-Sandbacka kommit att utmärkas av en särskild blandning av lamellhus, egnahem och medelstora flerbostadshus.

Stadsdelen består till stor del bebyggelse av egnahemskaraktär, vilken senare kompletterades med större fler­bostadshus. Den stora andel kvarter längs Ersmarksgatan och stråket i dess förlängning norrut smed låg eller medelhög sluten bebyggelse, möter den täta småhusbebyggelsen som i övrigt är typisk för områdets norra del. I övrigt är medelhög öppen bebyggelse från 1930-, 1940- och 1950-talet utspridd över stadsdelen, en utformning som ger upphov till relativt hög befolkningstäthet i förhållande till resten av Umeå stad. Jämte de större gatorna, som Östra kyrkogatan och Sandbackavägen är gång- och cykeltrafik separerad från biltrafik, men längs övriga gator får cykel- och biltrafik leva i samspel. Utmed gaturummet är majoriteten av bebyggelsen vänd med lång­sidan mot vägen, samt indragen från denna mot kvarteret.

Haga–Sandbacka ligger mellan två av Umeås mest tillgängliga och värdefulla närrekreationsområden; I20-skogen och Stadsliden. Stadsliden har stor betydelse för stadsdelen, inte minst för sitt ekologiska och rekreations­relaterade värde, men även som barrbeklädd fondvägg i den östra kanten och som del av stadsbildens orienterbarhet. Mellan dessa stadsdelsskogar löper två gröna stråk, Sandaparken och Hagaparken, som även är viktiga förbindelsestråk för gång-, cykel- och biltrafik.

Hagaparken är en av Umeås äldsta, större närområdesparker. Tillsammans med Sandaparken knyter de väl an till Stadsliden och bildar gröna korridorer. Eftersom parken har behållit sin långsträckta grundstruktur med den slingrande Djupbäcken, gångsystemet, de kringliggande björkalléerna och den karaktäristiska dammen anses den dessutom ha både stora ekologiska som kulturhistoriska värden. Dess storlek och närheten till boende, skola och förskola gör den välbesökt. I norra delen av Sandbacka ligger dessutom Norra Kyrkogården som utgör en stor tillgång som grön oas. Sammanfattningsvis kan sägas att Haga-Sandbacka-området har en relativt god tillgång till grönytor. Tillgängligheten till I20-skogen begränsas av väg 503 mellan centrum och Ersboda och dess bullervall, varför bron över till I20-skogen är en viktig länk mellan stadsdelen och skogen.

Flödena och karaktären av Östra Kyrkogatan har historiskt sett varit utspridd i stadsdelen. Längs gatan finns en mångfald av företags- och verksamhetsetableringar som medför nära tillgång till produkter, tjänster och service för boende på Haga och Sandbacka. Här samsas en livsmedelsbutik, restaurang och gymverksamhet, men även frisör- och stylistverksamhet, städservice, urmakare och delikatessbutik, för att nämna några. Området nedanför Gammlia och Stadsliden utgör ett kluster av bilrelaterade verksamheter med ett flertal handlare, tankstationer, uthyrningsfirma och servicehall. Här finns också Umeås äldsta sporthall som nu är kompletterad till en storskalig men väl integrerad idrottsanläggning av nationell klass. Området välförsörjt med förskoleverksamhet, då inte mindre än sju förskolor finns inom stadsdelen. Hagaskolan i områdets nordvästra del och Sandaskolan längre norrut förser området med närliggande grundskola. Vidare innehåller stadsdelen vård- och omsorgsboende, fotbollsplan och idrottshall.

På andra sidan järnvägen ligger centrum, drygt 1,5 kilometer från Hagas egna centrum men betydligt närmare för dess södra delar. Genom stadsdelen, längs Östra kyrkogatan, löper busslinje 5 som kopplar samman Ersmark och Strömpilen, via centrum. För de cykelburna lockar cykelvägarna längs med I20-skogens kant och Östra kyrkogatans gena dragning, som dessutom ingår i huvudnätet och erbjuder särskilt hög standard och underhålls­nivå. Sammantaget resulterar förutsättningarna i att området placerar sig bland de stadsdelarna var andel hållbara resor under fem kilometer är störst – 69 procent. De långsträckta, varierade parkerna och natur­områdena såsom Hagaparken, Sandbackadammen och Stadsliden är uppskattade inslag, som alla präglar mycket utav såväl rörelsemönstret som mötesplatserna. Haga och Sandbacka har bitvis hög täthet bland offentliga målpunkter, särskilt i områdets södra delar närmare Umeå centrum. Närhet till Berghem och Gammlia medför bland annat god tillgång till Västerbottens museum. Utöver detta utgör centrumbildningen längs Östra kyrkogatan en naturlig mötesplats för stadsdelens invånare.

Sidan publicerades