Tegsområdet

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för Tegsområdet.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: Tegsområdet

På älvens södra sida – en mosaik av miljöer

Teg har byggts ut succesivt genom åren, vilket har skapat en mosaik av bebyggelsemiljöer med spår av olika planeringsideal där stadsdelens årsringar och struktur tydligt kan tydas. Det som först var enskilda gårdar, som sedan blev separata bykärnor till att de sammanvuxna byarna slutligen införlivades i Umeå stad. Förnyelse- och förtätningsprojekt som Söderslätts tidstypiska ringgator och egnahemsbebyggelse berättar också sin del av historien. Detta är en stadsdel med bred variation som ligger många nära hjärtat. De stora besöksmålen i stadsdelen är Tegs centrum, A3 arena ("isladan" i folkmun) samt Ikea och Avion i stadsdelens södra utpost.

Gamla E4 – från barriär till stadsgata och ny stadsbebyggelse

Sedan 50-talet har transportleden som förut var E4 och som nu är väg 503, delat stadsdelen i två tydliga delar. Byggandet av ringleden runt Umeå ger möjlighet att minska vägens barriäreffekt och omskapa stadsdelen runt vägen. Den kan istället bli en förenande kraft och i framtiden ge en stadsgata med mer stadsmässig karaktär, folkliv och nya attraktiva stadskvarter.

För hela Tegsområdet har kontakten med älven och jordbruksmarken alltid varit viktig. Böle, Västerteg, Österteg, Röbäck och Ön är jordbruksbyar, många sedan medeltiden. Den gamla kustlandsvägen korsade först Umeälven med färja vid Backens hamn. Vid stadens grundande drogs vägen om och färjepassagen flyttades till Teg. Under slutet av 1700-talet flyttade varvsverksamheter till Tegssidan och lade grund för stadsdelens tidiga industritradition. När den första bron blev klar 1863, den som nu kallas Gamla bron, tog tätortsutvecklingen fart. På 1950- och 60-talen byggdes mycket på Teg – flerbostadshus och småhus uppfördes och områden som Söderslätt och Böleäng tillkom.

Slätten och älven som rekreationsresurser

En av stadsdelens pärlor och sammanhängande grönområde är Bölesholmarna. Här finns vackra älvsnära promenader och höga naturvärden. Österut saknas däremot ett sammanhängande stråk som erbjuder älvskontakt. Stråken sträcker sig i denna del genom den gamla villabebyggelsen mellan broarna och älvkontakt ges vid några parkpartier. Även slätten präglar karaktären i stadsdelen och är en viktig rekreationsresurs. För rekreation är också Röbäcksskogen central.

Stora utvecklingsprojekt på gång

Det finns anledning att hålla span på Tegsområdet då det här planeras några av de allra största framtida stadsutvecklingsprojekten. Förutom den betydande omvandlingen av gamla E4 handlar det även om utbyggnad på Öns norra spets med plats för uppemot 7 000 boende.

Tre landmärken

Söderslätts handelsområde

Avion med Ikea utgör Umeås södra entré och nyaste handelsplats på cykelavstånd till centrum.

Bölesholmarna och strandpromenaderna

Många njuter av den vackra älvsbanken på cykel och till fots. Här kan man bada mitt i city och här finns Lundabron, Sveriges längsta hängbro för gång- och cykeltrafik.

Gamla bron

Umeås första bro från sent 1800-tal överbryggade älvens kraft och kopplade samman Teg med stadskärnan. Idag är bron för fotgängare och cyklister och ett vackert landmärke i city med sina unika bågar.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner i Tegsområdet.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner för Tegsområdet. Här finns Tegs centrum, Söderslätts handelsområde, skolor och bibliotek. Stadsdelen har gott om service men framförallt nära till centrums utbud.

Grafik och statistik

Tegsområdet uppvisar sammantaget en rätt bred blandning gällande upplåtelseformer men i olika områden dominerar olika typer. Stadsdelen sticker ut exempelvis när det gäller en hög förvärvsgrad, låg andel utrikes födda samt låg grad av trångboddhet.

Tio utmärkande drag:

  1. Här bor mestadels gifta eller sammanboende utan barn samt med hemmavarande barn under 18 år.
  2. Ensamboende hushåll är mindre vanligt förekommande.
  3. Det finns en stor andel inom åldersspannet 45–64 år med viss överrepresentationer av gruppen 65+.
  4. Andelen utrikesfödda är väsentligt lägre i stadsdelen än snittet.
  5. Andelen hyresrätter är hög öster om väg 503 medan motsvarande andel för andra sidan är måttlig.
  6. En övervägande andel bor i bostadsrätt. Få bostadsrätter finns mellan Tegsbron och Kyrkbron. I Röbäck, på Ön men även på Söderslätt och Böleäng dominerar småhus med äganderätt som upplåtelseform. Sammantaget är stadsdelens bostadsmarknad nyanserad men segmenterad.
  7. Andelen välutbildade är mindre än stadens genomsnitt.
  8. Medelinkomsten är högre än i andra stadsdelar.
  9. Ohälsotalen ligger ungefär på Umeås genomsnitt, och uppgår till knappt 35 dagar per år.
  10. En stor andel, hela åtta av tio i förvärvsarbetande ålder, arbetar.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 37 procent av hushållen bor i hyresrätt, 28 procent i bostadsrätt, 33 procent i äganderätt och ett mindre antal har inte uppgett någon upplåtelseform.

Diagram 1: Andel hushåll som i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus. Knappt 15 procent har 1 rum, i Umeå tätort är siffran 15 procent. Drygt 30 procent har 2 rum, jämfört med över 35 procent i Umeå tätort. Nästan 40 procent har 3 rum, Umeå tätort drygt 30 procent. Cirka 15 procent har 4 rum, jämfört med knappt 15 procent för Umeå tätort. Någon enstaka procent har 5 rum, vilket är hälften av Umeå tätort och inga har 6 rum eller fler.

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 87 procents valdeltagande i området. 74 procent av hushållen har en eller flera bilar. Andelen unga, 13–18 år, som tycker att man kan lita på ganska många eller de flesta människor är 72 procent och 50 procent av unga känner sig trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område. 29 procent av invånarna har högre utbildning och man lägger 28 procent av sin intäkt på boendeutgifter. Ingen känner sig trångbodd i området och andelen familjer med låga inkomster är 3 procent. 21 procent i området är aktiva i någon föreningsaktivitet vad gäller deltagarfrekvens och lika stor andel gäller deltagartillfällen per deltagare och år för föreningsaktiviteter. Denna andel är mycket högre jämfört med medelvärdet för staden som är 0 procent.

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

I Tegsområdet hittar man tre bostadsområden med relativt högt socialt kapital. Östteg/Ön/Alvik och Böleäng har högt socialt kapital och Röbäck mycket högt. I de två förstnämnda områdena har det sociala kapitalet varit stabilt medan Röbäck har ökat mellan den första mätningen 2006 och 2020 års mätning. I Tegsområdet finns också Västteg, där det sociala kapitalet gått från medelhögt till lågt.

Index för socialt kapital för Tegsområdet

Östteg, Ön, Alvik
2006: högt
2020 högt

Böleäng
2006: högt
2020: högt

Västteg
2006: medelhögt
2020: lågt

Röbäck
2006: högt
2020: mycket högt

På frågan om man tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra är andelen som svarar ”lagom” i 2020 års enkät 91 procent i Östteg-området, 81 procent på Västteg, 90 procent på Böleäng och 95 procent på Röbäck. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor är andelen som svarar ”lagom” 84 procent i Östteg-området, 83 procent på Västteg, 87 procent på Böleäng och 93 procent på Röbäck.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 83 procent i Östtegområdet, 70 procent på Västteg, 82 procent på Böleäng och 88 procent på Röbäck. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 88 procent i Östteg-området, 85 procent på Västteg, 88 procent på Böleäng och 92 procent på Röbäck.

Andelen som är engagerade i någon idrottsförening är 35 procent i Östteg-området, 24 procent på Västteg, 30 procent på Böleäng och 40 procent på Röbäck. Andelen som tycker att man i allmänhet kan lita på människor, även sådana som inte är personligt bekant med är 78 procent i Östtegområdet, 78 procent på Västteg, 77 procent på Böleäng och 89 procent på Röbäck. De som svarat att de känner igen många eller de flesta av sina grannar är 66 procent i Östtegområdet, 64 procent på Västteg, 73 procent på Böleäng och 73 procent på Röbäck. Med personer som man känner igen menas människor som man regelbundet stöter på eller ser och kanske säger hej till, utan att man för den skull har en social relation till personen.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7 000 Umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalité. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden. (OBS. Siffrorna ovan kommer granskas och kan komma att justeras).

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över Tegsområdet som visar var invånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser. Övervägande gröna punkter och både gröna och röda punkter är koncentrerade i de älvsnära centrala delarna av området. Övervägande gröna punkter vid Bölesholmarna.

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Tegsområdet. Resultat från dialog.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 57 procent av de 225 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 10 procent bor inte i området och 33 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 36 procent av de 118 svaranden som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 39 bor inte i området och 25 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Trivsamma och otrivsamma platser

Det är tydligt att Tegsborna ser en omvandling av gamla E4 som efterlängtat. Just väg 503 anges av många som en plats de inte trivs på. Boende uppskattar däremot det nära avståndet från Umeå city och att det just är nära till allt. De mest uppskattade platserna i stadsdelen är utan tvekan Bölesholmarna, ishallen och Bölekläppens rekreationsområde. Vissa vägavsnitt markeras och i samtalen lyftes problematiska trafiksituationer. Otrygga platser finns bland annat vid Tegs Centralskola efter stängning samt de naturområden som blir mörka på kvällen.

Många av de svarande på Teg upplever området som lugnt och tryggt. Att Teg dessutom är naturnära lyfter många som en tillgång. Inom kategorin Övrigt nämns bland annat att området är barnvänligt och småskaligt. Platser som sticker ut är Bölesholmarna, Skogsområdet vid Böleskläppen samt strandpromenaden.

Många av de synpunkter som kommit in gällande otrivsamma platser på Teg faller under kategorin Övrigt. Utöver det är Trafikfrågor det som flest nämner. Här nämns bland annat Bölevägen som uppfattas som otrygg för cyklister och gångtrafikanter. Drygt 15 av de inkomna kommentarerna handlar om stadslivet på Teg där Tegs centrum upplevs som tråkigt och öde.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser som visar cirka 65 synpunkter om lugnt och tryggt, 40 om tillgång till natur, drygt 20 om tillgång till service, knappt 15 handlade om det egna hemmet och drygt 10 om gestaltning och utemiljö. Drygt 50 inkomna synpunkter gällde övrigt.

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter på otrivsamma platser visar att drygt 25 synpunkter gällde trafik, drygt 15 handlade om stadslivet, 10 synpunkter inkom om mörker och otrygghet, knappt 10 om omvandling och cirka 8 om ordningsfrågor. Drygt 25 synpunkter handlade om övrigt.

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

I de fysiska dialogerna lyfte många att det är tråkigt att elljusspåret behöver dras om vid vattentornet som följd av byggande av Västra länken. Önskemål för framtiden handlade om en mer blandad befolkning och fler äldreboende. I den digitala dialogen handlar ett stort antal synpunkter om trafik, både en problematisk trafiksituation längs gamla E4 genom Teg och på Kyrkbron. Önskemål om förbättrad kollektivtrafik nämns i många synpunkter gällande bland annat Söderslätt och Östteg. Flera lyfter frågan om ett utvecklat Tegs centrum och många svar rymmer generella önskemål om kvartersrestauranger och utökad service för stadsdelen. Ett flertal nämner en önskan om vidare blandning av boende- och upplåtelseformer där särskilt hyresrätten verkar vara efterfrågad.

Frågan om framtidsplanerna för Röbäck och Ön kommenteras i ett flertal av svaren och man önskar att platserna ska utvecklas varsamt. Många kommentarer gällande Tegområdet i stort handlar om önskemål kring bibehållande av det lugn man upplever som boende. För Söderslätt önskas service som restaurang och liknande. Någon önskar fler platser för vistelse längs älven och en sammanhängande strandpromenad på Tegssidan nämns återkommande. Även för Teg nämns vikten av grönytors värde och förhoppningen är att också framtida umebor får njuta pärlor som Bölesholmarna. Önskemål om hundrastgårdar lyfts.

Ungas perspektiv

  • Bra platser: Unga som bor på Teg trivs på de flesta platserna vid skolorna, idrottsplatserna, Avion och Ikea.
  • Dåliga platser: Unga trivs inte i radhusområdet nära Volvo lastvagnar eftersom det är dålig belysning och trångt mellan bostäderna vilket ger en känsla av otrygghet.
  • Önskemål för framtiden: Unga Tegsbor skulle vilja skapa en mötesplats i centrala Teg i form av en park som ska fungera som en trevlig passage och skapa rörelse i en annars instängd plats. Det skulle ge ökad trygghet och attraktivitet, menar man. Också för Böleäng önskar man utveckla sitt centrum. Unga personer saknar även fler parker och idrottsplatser här. Genom Böleäng går det endast en kollektivbuss, här vill ungdomar ha en till busslinje eller fler avgångar speciellt på kvällar och helger.

”Folk tycker att det är mycket dålig belysning där, samt att det är väldigt trångt mellan husen så man får en obehaglig känsla av att gå där i mörkret”.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt anger en hög andel av de svarande att de skulle sakna det egna hemmet, jämfört med andra stadsdelar. Endast få svarande som bor inom Tegsområdet anger naturen och kulturutbudet som sakna-anledningar. Man anger ungefär som genomsnittet när det gäller lugnet, tryggheten, servicen i närheten, den speciella stämningen/andan/atmosfären samt föreningar och grupper i området. Tegsområdet är, tillsammans med Tomtebo-Tavleliden och Ersboda stadsdelar där svarande nämner grannar som något som man skulle sakna vid en flytt. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt:

74 procent (15) – det egna hemmet

8 procent (9) – servicen i närheten (till exempel butiker)

4 procent (8) – den speciella stämningen, andan, atmosfären som finns här

3 procent (13) – tryggheten

3 procent (6) – uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

2 procent (15) – lugnet

2 procent (2) – föreningar och grupper i området

2 procent (4) – annat

1 procent (7) – grannarna

0 procent (16) – naturen

Siffra i parantes avser hela Umeå kommun.

Social stadsrumsanalys för Tegsområdet

Illustration 1: Rumslig analys av Tegsområdet. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.

Illustration 1: Rumslig analys för Tegsområdet.

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Teg har en stark särprägel och identitet och ett använt uttryck är ”En gång Tegare – alltid Tegare”. Ett sammanfattande intryck av Teg är att det är barriärernas stadsdel. Både älven som delar stadsdelen från övriga staden men även stora infrastrukturbarriärer inom stadsdelen bidrar till ett splittrat intryck och dålig orienterbarhet. Samtidigt som både älven och slätten erbjuder de verkligt stora rekreativa värdena för stadsdelen utgör de barriärer som avskärmar stadsdelen. Det mest angelägna för stadsdelen är att arbeta för att överbrygga och minska barriärerna samt utveckla kopplingar mellan rekreationsresurser samt stärkning av mötesplatser med fler funktioner.

  • Stadsdelen skulle gynnas av arbete för att överbrygga och minska barriärer.
  • Kopplingar och stråk kan vitaliseras och stärkas, för ökade flöden av människor mellan olika delar av Teg. Vägar som i dagsläget utgör barriärer har potential att överbryggas med fler kopplingar. Framförallt finns behov att utveckla kopplingar i öst-västlig riktning för Tegsområdet.
  • Positivt vore att utveckla kopplingar mellan rekreationsresurser.
  • Mötesplatser skulle stärkas genom tillförande av fler funktioner.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

De stora rekreationsvärdena i stadsdelen finns framförallt längs älven och vid Bölekläppen. Kopplingarna däremellan är dock få. Välgörande vore att utveckla ett sammanhängande stråk längs älven till Ön samt uppströms mot Klabböle. Bölesholmarna är en omtyckt pärla och en resurs för hela staden där tillgängligheten ökat med ny koppling till stadssidan via Lundabron.

Stadsdelen saknar större samlande offentliga rum som tydliga torgbildningar eller större parker. Även om det finns många mötesplatser är de svaga och har behov att stärkas med fler funktioner på samma ställe. Flytt av biblioteket till skolan samt utveckling av idrottsutbudet vid skolan bidrar till sådan välgörande stärkning. Det finns stor potential att stärka Tegs centrum som mötesplats i och med ombyggnaden av väg 503.

I stadsdelen finns få platser att leka på som inte utgörs av bostadsgårdar. Många lekplatser är eller uppfattas som privata utan tydliga entréer. Ishallen är en stor mötesplats och besöksanledning i stadsdelen även om man inte bor här. Hockey är dominerande som aktivitet men ishallen och exempelvis de närliggande fotbollsplanerna används av olika grupper. Otrygga platser finns bland annat vid Tegs Centralskola efter stängning samt de naturområden som blir mörka på kvällen.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Gator med trafikleds-/landsvägskaraktär utgör barriärer för gående och cyklister och gör stadsdelen svårorienterad. Exempel på stora barriärer är väg 503, Bölevägen, Norra Obbolavägen och Riksvägen. Västra länkens tillkomst är en förutsättning för omvandlingen av väg 503 men tillför samtidigt en ny barriär. Fysiska barriärer finns att ta sig ut till slätten och för boende på Böleäng är Volvo en barriär att ta sig till älven. Skoltrafiken utgör stora problem, framförallt vid Engelska skolan längs Bölevägen som upplevs som en av stadens mest trafikosäkra gator utan tydliga gränser mellan biltrafik och gång och cykeltrafik.

Stadsdelen är relativt socioekonomiskt välbeställd och homogen. Sociala barriärer finns främst kopplat till diversifierade områden med olika upplåtelseformer, ex stora områden med endast småhus såsom Söderslätt samt vissa delar på Böleäng. Böleäng med Volvo kan ses som en liten industriort, där allt kretsar kring den stora arbetsplatsen. Stora skillnader finns mellan Böleäng och Söderslätt trots liknande bebyggelse och upplåtelseformer. Söderslätts handelsområde med Avion och IKEA ligger i direkt anslutning till stadsdelen, men upplevs inte som en del av den då den är helt separerad både genom trafikplaneringen och avskärmande bullervall.

Kulturell närvaro

Ett sedan länge efterfrågat skol- och folkbibliotek planeras inom kort ersätta det tidigare folkbiblioteket som varit inrymt i en gammal livsmedelsbutik. Tony Craggskulpturen Line of thoughts som tidigare varit placerad vid Strömpilsplatsen har givits en ny lokalisering vid Varvsparken på Teg till glädje för de i området boende som länge efterfrågat skulpturala inslag i sin stadsdel. Det senaste tillskottet av monumentalskulptur i området utgörs av en diabasskulptur vid Lundabrons fäste av den norske konstnären Bård Breivik.

Pågående transformation

Hittills har det framförallt skett mindre kompletteringar med påbyggnad och gårdshus, främst på de centrala delarna av Teg mellan broarna. Ett flertal större projekt är på gång såsom längs väg 503, vid Gamla slakteriet, Västteg, Ön osv. En stor potential finns att komplettera i samband med ombyggnad av gator och trafikleder. Även utbyggnad av Ön med nya broar kommer skapa gena och fler kopplingar mellan Teg till universitetsområdet.

Social stadsrumsanalys för Röbäck

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Stad möter slätt möter by möter skog. Röbäck är en stadsdel i Umeå och samtidigt en by med anor från 1500-talet. Här är karaktären av jordbruksby tydlig med den historiska bydelen med sin oregelbundna struktur och varierade tomtstorlekar samt gårdar i åkerlandskapet och här finns den nyare delen med mer ordnade kvarter och mer likartade bebyggelseområden. Röbäck befinner sig mitt mellan slätten och skogen och här har man alltid nära till natur och grönområde men samtidigt nära till staden och hit går ett av stadens stomlinjer för kollektivtrafik.

  • Sträva efter mer blandning – både gällande upplåtelseformer, boendeformer.
  • Behåll närheten till naturen i slätten och skogen, samtidigt som potentialen tillvaratas utifrån platsen läge i närheten till staden och dess goda kollektivtrafik.
  • Potential finns för utveckling av bäckstråket i byn för rekreation.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Nätverket av offentliga rum är mer sporadiskt med geografiskt spridda mötesplatser. Lekplatserna och idrottsområdet utgör de tydligaste offentliga rummen. Strukturen är svårorienterad och otydligt avläsbart. Gamla Skravelsjövägen är en samlande nerv genom samhället, däremot ligger de stora målpunkterna skolan och idrottsplatsen inte här och är svåra att hitta till för den som inte känner platsen.

Det finns goda rekreationsmöjligheter framför allt kopplat till slätten och skogen. Entrén till skogen är tydlig via idrottsplatsen och skolan men potential finns att utveckla fler entréer till exempel från kyrkogårdsområdet, Rosettvägen och koloniområdet till exempel. Det finns en matvarubutik och en restaurang. Utöver det finns Kulturmejeriet samt offentlig service i form av förskolor och skolor. Centrum kan med fördel utvecklas som tydligare mötesplats. Entréerna till byn kan med fördel stärkas, både via nya entre från Västra länken och vid infart vid Kulturmejeriet.

De viktiga mötesplatserna utgörs av affären, skolan med idrottsplats. Utöver det samlas boende vid lekplatserna, kulturmejeriet samt 4H-gården. En mer neutral mötesplats i form av samlingslokal eller bibliotek har efterfrågats av boende. Uppskattade platser är skogen, idrottsplatsen, slätten, Svidjan, kyrkogården samt gamla byn. Närheten till naturen lyfts av många och här är hästintresset stort.

En efterlängtad åtgärd har varit utvecklingen av gång- och cykelväg längs Riksvägen. Längs en del av gamla Skravelsjövägen saknas gång- och cykelväg liksom längs Nya Skravelsjövägen. Skogen kan upplevas otrygg i mörker.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

De större vägarna Skravelsjövägen, Riksvägen samt Västra länken utgör de fysiska barriärerna som omgärdar Röbäck. Samtidigt som att slätten utgör en stor del av Röbäcks identitet är det också den som skiljer Röbäck från Umeå stad, på gott och ont. Sociala barriärer finns framförallt mellan gamla och nya Röbäck där affären är mötespaltsen som ligger mittemellan och binder samman de två delarna. Den stora skillnaden mellan de två delarna är framförallt upplåtelseform där stora friliggande småhus domineras i den äldre delen och lägenheter med en blandning av bostadsrätter och hyresrätter återfinns i den nya delen.

Kulturell närvaro

Umeå kommuns konstpolitik kan delas in i tre aspekter. Den handlar om att stödja konsten dels i det producerande ledet, i det presenterande ledet och i försäljningsledet. När dessa tre perspektiv i den konstnärliga processen befinner sig i god balans öppnar sig möjligheter att etablera en väl fungerande konstscen. I Röbäck ligger Kulturmejeriet som representerar det producerande ledet och som förutom subventionerade konstnärsateljéer inrymmer föreningsdrivna verkstäder för textiltryck, keramik, glas, grafik, och bronsgjutning. I anslutning till skolan Linblomman återfinns en klotformad bronsskulptur av Siwert Lindblom, fint patinerad av lekande barn som tagit skulpturen i anspråk.

Pågående transformation

I Röbäck är bebyggelsetrycket stort utifrån dess närhet till staden, löpande sker mindre förtätningar. Två större kompletteringar planeras. Söråkern, belägen invid skolan och nära stomlinje för kollektivtrafik, planeras för flerbostadshus och kommer att koppla samman bystrukturerna på Svidjan med Röbäcks by. Mellan Röbäck och Skravelsjö utvecklas Umeås nästa stora småhusområde med önskemål om inslag av flerbostadsbebyggelse. Området kallas Röbäcksliden och kopplas till befintlig stomlinje för kollektivtrafik.

Fortsättningskurs: Tegsområdet

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Tegsområdet.

Teg och kustlandsvägen

När vi talar om Teg idag, inkluderar det de medeltida jordbruksbyarna Böle, Västerteg och Österteg tvärsöver den gamla stadskärnan. Stadsborna i nygrundade Umeå stad fick möjlighet att förvärva jordbruksmark och hemman i de kringliggande byarna för livsmedelsförsörjning – en struktur som kom att speglas i byabebyggelsen. Innan stadens grundande 1621 korsade kustlandsvägen Umeälven över färjeläget vid Backens hamn, men efter stadens tillkomst drogs vägen om och passagen över älven förlades till färjeläget vid Teg. De första varvsverksamheterna i Umeå låg på stadskärnans sida om älven, men flyttades under slutet av 1700-talet till Tegssidan av brandsäkerhetsskäl. Detta lade grunden till områdets tidiga industritradition och inkorporerade tegslandet som en del av stadsbilden. Under 1860-talet byggdes den första bron över älven vilken möjliggjorde en smidigare älvspassage för kustlandsvägen. När slutet av 1800-talet närmade sig hade de tidigare separerade byarna börjat växa samman och genom dess expansion kom den lantliga och industriella bebyggelsen att gränsa till varandra. Tätortsutvecklingen tog nu fart längs med kustlandsvägens nya sträckning, där uppfördes både bostadshus och affärslokaler.

Planläggning och utveckling

Den första stadsplanen fastställdes 1932 och syftade till att göra området till ett tilltalande, självförsörjande samhälle med egen service. Vägnätet lades ut kring befintliga vägar och en ny bro var inte aktuell. Trots det tidigare ställningstagandet föddes planer på en ny bro 1937, som senare förverkligades i Västra Esplanadens förlängning 1949. Med anledning av Tegsbron fanns nya förutsättningar att förhålla sig till och Tegs stadsplan revideras. Den tidigare planen hade inte fått något särskilt genomslag, med obetydlig expansion, men tegsbron gynnade en utveckling av bostäder, industri och service. En förskjutning av centrum skedde därmed successivt mot den nytillkomna bron och Tegsborg etablerar sig som stadsdelens nya mittpunkt. Genom universitets etablering uppstod det på 60-talet ett behov av att erbjuda exploaterbar mark för att möta efterfrågan – något som Teg kunde erbjuda. Femtio- och sextiotalet kom att präglas av byggande, både flerbostads- och småhus uppfördes. Områden norr och söder om Tegskyrkan bebyggdes, såväl som Söderslätt och Böleäng, alltmedan industrin växte sig starkare. E4:an, den nya motorvägen, som invigdes 1971 klöv stadsdelen i två delar och är något stadsdelen varit tvungen att förhålla sig till sedan dess.

Bebyggelsen inom Teg är utspridd och liknar i det mesta en mosaik med olika åldrar. Här finns dock tydligt urskiljbara skiljelinjer i stadsstrukturen som skapar flera sammanhållna bebyggelseområden med liknande karaktär. En sådan är längs Tegsvägen, och i dess förlängning Kronovägen, som omger stadsdelscentrumet. Gemensamt är att majoriteten av bebyggelsen här är högre och tätare än omgivningen, 50-talsflerbostadshus i två till tre våningar. Västteg utgörs främst av villor och små hyreshus på större tomter där grönskan är generös. Här är bebyggelsen uppdelad i oregelbundna kvarter. Där Västteg övergår i Böleäng dominerar tät småhusbebyggelse på små tomter i de områden som byggdes upp under 70-talet. Här är kvarteren urskiljbart inpassade i en mer regelbunden struktur. Öster om Tegs centrum präglas bebyggelsen av 50- och 60-talet, med en gles småhusbebyggelse i en eller en och en halv våning, dock med vissa inslag av en tätare småhusstruktur. Strukturen i sin helhet skapar en medelhög befolkningstäthet i de centrala delarna med flerbostadshus, medan utkanternas småhusbebyggelse är glesare. Gatustrukturen präglas av väg 503, Norra Obbolavägen och Bölevägens tydliga karaktär i sina respektive sträckningar, samt Tegsvägen, i kontrast till de små kvartersgatorna med smala trottoarer.

De gemensamma grönytorna består av små lekplatser, fotbolls-/basketplaner, samt trädkantade gång- och trafikstråk runt området. Där Böleäng övergår i Västteg. I söder mot odlingslandskapet utgör Böleskläppen en resurs för mer avskild skog. Österut betraktas Ön som en värdefull tillgång. Ett antal små kvartersparker med lekplatser finns inom området. Kvartersparkerna utgörs av parkliknande små ytor med gräsmatta, stora träd och ofta en lekplats. Stora delar av Teg har en liten tillgång på grönytor, särskilt med naturprägel. Stadsdelen kan av många ändå upplevas som en grön stadsdel då dess glesa bebyggelse synliggör de ofta bevuxna tomterna. Det enda stora sammanhängande grönområdet är Bölesholmarna som med sitt läge betraktas som en oas mitt i staden. Hit kommer många som söker variation i stadslandskapet inom gång- och cykelavstånd från centrum. Ett gång- och cykelstråk fortsätter längs älven från Bölesholmarna och västerut längs Umeälvens södra strand. Österut saknas ett sammanhängande stråk som tillgängliggör älvslandskapet eftersom de gamla villorna har tomter som sträcker sig ända ner till vattenbrynet. Närheten och kontakten med älven är begränsad och försvagas än mer av att älvstranden inte fungerar som ett sammanhängande stråk.

Teg erbjuder överlag en god tillgång till service. Läget på den södra älvsstranden och tillgången till tre broar innebär också en direkt närhet till Umeå centrum. Teg har ett brett spektrum av verksamheter, som inryms i allt från bostadshus till stadsdelens hockeyarena. Genom stadsdelen löper ett par särskilt betonade stråk; Tegsvägen på både östra och västra sidan och däremellan området kring E4 med sin centrumbildning kring Tegsborg och dess torg Tegsplan. I Norra Obbolavägens sträckning nedströms finner man Östtegs industriområde, som med sin breda verksamhet erbjuder verksameter mot byggsektorn. Utöver stadsdels- och centrumservice finns också Avion shoppingcenter med ett brett handelsutbud till gagn för Tegsborna. Stadsdelen har en mångfald av förskolor och grundskolor, stadsdelen saknar dock egen gymnasieskola. Teg inrymmer ett par särskilda boenden, Tegs äldrecenter och Skräddaren vård och omsorgsboende samt en hälsocentral.

Stadens centrum ligger inom enkelt gångavstånd från Tegs stadsdelscentrum med cirka en kilometer, eller drygt 10 minuter. Lokala bussförbindelser sker med linjerna 4, 9 och 73 servar en omfattande del av stadsdelen, dock inte hela ytan. Andelen hållbara resor varierar längs den öst-västliga axeln, med en högre andel bilresor för Östteg medan den västra stadsdelen uppvi-sar ett grönare resande. Förhållandet sammanfaller med det faktum att Östteg är den delen inom området som har lägst tillgång till den lokala kollektivtrafiken. En stor andel av rörelserna i området koncentreras till de stråk som ligger inom huvudvägnätet för gång- och cykeltrafik; längs Bryggargatan till och från Gamla bron, utmed Tegsvägens separerade GC-väg över Kyrkbron och parallellt med Bölevägen i öst-västlig sträckning. Stora delar av området saknar väsentliga offentliga mötesplatser, delvis förknippat med avsaknaden av stadsdelsparker och större grön- och parkområden. I övrigt finns en viss koncentration av målpunkter på Västteg kring skolan.

Sidan publicerades