Östra stadsdelarna

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för de östra stadsdelarna.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: De östra stadsdelarna

Mellan älven och universitetet

Ålidhems pulserande studentliv, Sofiehems och Gimonäs trygga villakvarter eller naturnära Carlshem? Här sägs de flesta Umeåbor ha bott minst en gång i livet. Stadsdelen Ålidhemsområdet omfattar Carlshem, Carlslid, Carlshöjd, Gimonäs, Sofiehem, Ålidbacken och Ålidhem.

Lugnt och lummigt

Före stadsbranden fanns det ingen bebyggelse här. Ett flertal industrier etablerades på älvstranden öster om Ålidbacken som relaterade till stadens återuppbyggnad. Detta blev platsen för sågar, gjuterier och tegelbruk. År 1925 blev Sofiehem en del av staden och dess egnahemsbebyggelse var ofta kopplad boende för de som arbetade på de älvsnära fabrikerna. Här slog sig olika arbetskategorier och samhällsklasser ner.

Under mitten på förra seklet ökade bostadsbehovet igen och med ny stadsplan tog bebyggelseutvecklingen fart. Ålidbacken, nära det expanderande lasarettet, utvecklades till ett utpräglat hyreshusområde medan Sofiehem tog riktning mot en stadsdel med främst småhus. Här finns överlag gles och tät småhusbebyggelse med undantag för Tunnelbackens höga punkthus och intilliggande lägre, mer slutna bebyggelse.

Gimonäs har en mer oregelbunden kvartersstruktur med omväxlande gles och tät småhusbebyggelse. Överlag blir intrycket luftigt och sammanhållet. Senare bebyggelse ökar graden av markutnyttjande genom tätare och högre bebyggelse.

Levande och föreningsaktivt

Ålidhem och Carlshem speglar en karaktäristisk tid i svensk stadsbyggnadshistoria och var tidens svar på de förutsättningar som än idag präglar Umeå stad; universitetets attraktionskraft och det efterföljande bostadsbehovet. Under 1960-talet uppfördes bostäder på Ålidhem på kort tid med tegelröda flerbostadshus i två till fyra våningar och lummig grönska. De bilfria kvarteren präglas av rörelser på gående och cyklisters villkor. Här har man närhet till eget stadsdelscentrum, universiteten och Strömpilens handelsområde.

På 1970-talet var det dags för Carlshem med ytterligare flerfamiljshus medan Carlslid bebyggdes med varierade typer av tät småhusbebyggelse; radhus, kedjehus och vanliga småhus. På 1990-talet och framåt har olika typer av påbyggnader varit aktuell på de ganska låga flerfamiljshusen. I en förödande brand 2008 brann ett helt kvarter på Ålidhem ned. Med återuppbyggnaden skapades ett kvarter med dubbelt så många lägenheter och gemensamhets­lokal. Kompletteringar pågår löpande i stadsdelen och på senaste tiden har en ny bebyggelsetyp tillkommit på Ålidhem, nämligen stadsradhus.

Mycket är på gång för framtiden. Både ett stort antal hyresrätter men även ägarlägenheter på Ålidhem. Vid Strömpilen planeras både för mer handel och bostäder.

Tre landmärken

Kolbäcksbron

En vacker pylonbro och ett signum för Umeå. Bron invigdes år 2001 och är Umeå tätorts fjärde vägbro över Umeälven. Den tar avstamp på Ön och ingår som del i ringleden. Över bron passerar E4.

Ålidhems värmeverk

Landmärke med uppmärksammad arkitektur med skulptural fasad i betong.

Ålidhem Centrum

Stadsdelens naturliga mötesplats, både inne i och utanför! Livskraftigt och välbesökt dygnets alla timmar. Här finns kulturhuset Klossen med en mängd föreningar och aktiviteter. En bit bort finns en annan viktig mötesplats – Ålidhems bibliotek.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner i de östra stadsdelarna.

Karta 1: I dessa stadsdelar finns ett centrum som har ett komplett utbud, nämligen Ålidhems centrum som tillsammans med Strömpilen och Coop Tomtebo servar de närboende.

Grafik och statistik

Här har vi stadsdelsområden som sammantaget uppvisar en rätt bra mix men där stora skillnader finns mellan olika områden exempelvis gällande trångboddhet, ohälsotal etc. De stora bestånden hyresrätter på Ålidhem och Carlshem sticker ut liksom de många studenterna i dessa områden vilket till exempel ger låg förvärvsfrekvens.

Tio utmärkande drag

  1. På övergripande nivå finns en stor andel ensamboende hushåll. Gifta och sammanboende med minst ett hemmaboende barn under 18 år är annars en vanlig hushållssammansättning följt av sammanboende utan barn.
  2. Här finns gott om personer i åldersintervallet 20–44 år. Antalet 0-åringar varierar stort. Carlslid har väsentligt lägre värden än vissa delar av Carlshem och Ålidhem som omvänt har desto högre värden.
  3. Här finns stadens högsta andelar utrikesfödda - men med en stor intern spridning mellan områden.
  4. Hyresrätter dominerar med tyngdpunkt på Ålidhem och Carlshem. På Sofiehem är fördelningen mellan småhus och hyresrätter ganska jämn. På Gimonäs, Carlslid och Carlshöjd uppvisas en större koncentration av småhus med äganderätt.
  5. På aggregerad nivå verkar trångboddheten vara mindre frekvent förekommande men det står nära till hands att relatera det till studentbostäder, bostäder utan kök samt med få rum.
  6. Barnfattigdomen är mer vanligt förekommande jämfört med staden som helhet.
  7. Den disponibla inkomsten understiger genomsnittet. Här finns dock skillnader mellan områden. Carlshöjd karaktäriseras av höga inkomster.
  8. Överlag är utbildningsnivån hög.
  9. När det gäller ohälsotalen finns de inom Ålidhem några av de lägsta i kommunen medan andra delar uppvisar högre. Carlshöjd påverkar också det aggregerade värdet då invånarna är friskare än många andra. Sammantaget har Ålidhemsområdet ett ohälsotal på 17 dagar per år.
  10. Förvärvsgraden är högre på Sofiehem och Gimonäs än andra delar av området. En låg förvärvsgrad på Ålidhem kopplar till en koncentration av studenter.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 69 procent av hushållen bor i hyresrätt, 15 procent i bostadsrätt, 14 procent i äganderätt och ett mindre antal har inte uppgett någon upplåtelseform.

Diagram 1: Andel hushåll som i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus. Cirka 15 procent har 1 rum, vilket är ungefär lika stor andel som Umeå tätort. Nästan 35 procent har 2 rum, något lägre andel än i Umeå tätort. Cirka 30 procent har 3 rum och det är mindre än Umeå tätort. Knappt 15 procent har 4 rum, jämfört med någon procent mer i Umeå tätort. Cirka 5 procent har 5 rum, vilket är dubbelt så stor andel som Umeå tätort. Någon procent har 6 rum eller fler, vilket är lika stor andel som i Umeå tätort.

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 88 procents valdeltagande i området, 41 procent av hushållen har bil, andelen unga mellan 13 och 18 år som tycker att man kan lita på ganska många eller de flesta människor är 62 procent och andelen unga som känner sig trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område är 45 procent.47 procent av invånarna har högre utbildning och man spenderar 31 procent av sin inkomst på boendeutgifter. 4 procent av familjerna har låga inkomster och 26 procent anser att de är trångbodda. 30 procent är aktiv i någon föreningsaktivitet vad gäller deltagarfrekvens och deltagartillfällen per deltagare och år ligger 19 procent under medelvärdet.

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

Variationen i nivån på det sociala kapitalet är stort i de östra stadsdelarna, utifrån det index som konstruerades efter enkätundersökningarna 2006 och 2020. Gimonäs hamnade både 2006 och 2020 i den grupp med stadsdelar med det allra högsta sociala kapitalet. Sofiehem fanns i samma grupp 2006 men i 2020 års index hade det sociala kapitalet sjunkit något, från mycket högt till högt. Carlshem, Ålidbacken och Ålidhem bedöms i stället ha mycket lågt socialt kapital. Nivåerna har varit stabila mellan den första mätningen 2006 och den senaste mätningen 2020.

Index socialt kapital Östra stadsdelarna

Gimonäs 2006 Mycket högt 2020 Mycket högt

Sofiehem 2006 Mycket högt 2020 Högt

Carlshem 2006 Mycket lågt 2020 Mycket högt

Ålidbacken 2006 Mycket lågt 2020 Mycket högt

Ålidhem 2006 Mycket lågt 2020 Mycket högt

På frågan om man tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra är andelen som svarar ”lagom” i 2020 års enkät 87 procent på Sofiehem, 88 procent på Gimonäs, 69 procent på Carlshem, 82 procent på Ålidbacken och 70 procent på Ålidhem. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor är andelen som svarar ”lagom” 88 procent på Sofiehem, 90 procent på Gimonäs, 71 procent på Carlshem, 75 procent på Ålidbacken och 64 procent på Ålidhem.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 79 procent på Sofiehem, 82 procent på Gimonäs, 43 procent på Carlshem, 67 procent på Ålidbacken och 43 procent på Ålidhem. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 81 procent på Sofiehem, 88 procent på Gimonäs, 73 procent på Carlshem, 68 procent på Ålidbacken och 69 procent på Ålidhem.

Andelen som utfört någon tjänst åt en granne det senaste året, som att vattna blommor eller ta in post, är 51 procent på Sofiehem, 49 procent på Gimonäs, 31 procent på Carlshem, 44 procent på Ålidbacken och 37 procent på Ålidhem. De som svarat att de helt och fullt litar på människor på plats där de bor är 35 procent på Sofiehem, 27 procent på Gimonäs, sju procent på Carlshem, fem procent på Ålidbacken och fyra procent på Ålidhem.

Andelen som svarar att man känner sig mycket trygg i sitt område när man är ute på kvällstid är 55 procent på Sofiehem, 62 procent på Gimonäs, 41 procent på Carlshem, 39 procent på Ålidbacken och 24 procent på Ålidhem.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 Umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalité. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden. (OBS. Siffrorna ovan kommer granskas och kan komma att justeras).

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över de östra stadsdelarna som visar var invånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser. Övervägande röda punkter som till stor del är samlade runt de centrala delarna på Ålidhem. Gröna punkter är mer jämnt spridda över de östra stadsdelarna.

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, i de östra stadsdelarna. Resultat från dialog.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 66 procent av de 94 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 11 procent bor inte i området och 23 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 23 procent av de 250 svaranden som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 47 bor inte i området och 30 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om otrivsamma platser från personer som själva bor i området och inte. En stor del av de röda markeringarna är placerade av personer som inte bor i stadsdelen.

Trivsamma och otrivsamma platser

Detta är en stadsdel som fått många röda kartmarkeringar av personer som inte själva bor i stadsdelen och som markerar Ålidhem som otrivsam. Intrycken från boende på Ålidhem och utomstående skiljer sig tydligt. Ett samlat intryck är att Ålidhemsbor trivs mycket bra i sin stadsdel.

Fördelar som anges är den sociala gemenskap och den härliga stämning som finns på Ålidhem. Flera uttrycker att det bästa är att allt finns i denna stadsdel; matbutiker, kulturutbud, restauranger, nattklubb och idrottsföreningar. Stadsdelen är även uppskattad för sin närhet till universitetet. De mest uppskattade mötesplatserna är Klossen och Ålidhems centrum. Kvartersrådsföreningarna lyftes av många som viktiga för social tillit och trygghet. Här lär man känna människor. De allra flesta valde att peka ut Ålidhems centrum. Både som bra plats, men också utifrån ett behov av upprustning. Vissa anger Ålidhem centrum som otryggt utifrån droghandel vid Ålidhems centrum och vid konstgräsplanen.

För boende i Gimonäs, Sofiehem och Ålidbacken nämns närheten till älven som en av de stora fördelarna. Sofiehems­skolan pekas ut som uppskattad skola och mötesplats för barn och vuxna. Boende på Sofiehem noterar dock generellt att mötesplatser i övrigt saknas. Förslag nämns om att parkstråket från skolan till älven borde utvecklas. För Gimonäsbor är Strömpilen den viktiga mötesplatsen. Öberget ger ett andrum i stadsmiljön som vacker plats med skog, utsikt och berg i dagen. Några identifierade Sofiehemsdammen och de omgivande vägar som plats de inte trivs på. Upplevelser är också att det är mörkt och otryggt i skogspartiet mellan Gimonäs och Sofiehem.

Boende i Carlsområdet lyfter närheten till skogen och natur lyfts som stora fördelar. Skogsområdet mellan Tomtebo och Carlsområdet uppskattas stort och beskrivs som en kvalitativ kvartersskog. Sofiehemsbor upplever att det är en otrevlig trafiksituation och låg tillgänglighet till älven från just Sofiehem. Gimonäsbor uppskattar särskilt tillkomsten av gångbron till Strömpilenområdet som minskat barriären av Holmsundsvägen. Glimmervägen uppfattas av boende i Carlsområdet som en trafikerad barriär som skiljer området från den service som finns på norra sidan vägen.

När det gäller sammanställningen av trivsamma platser inom Östra stadsdelarna förekommer flest svarskommentarer inom kategorin Övrigt. Dessa handlar bland annat om kulturhuset Klossen, offentlig konst, att området är barnvänligt och att det finns en god blandning av bostäder. Något annat som uppskattas av många är närheten till naturen samt att det är lugnt och tryggt.

Hela 111 av 240 kommentarer som rör otrivsamma platser inom Östra stadsdelarna kommer från personer som inte är boende inom området. Av dessa hamnar en stor andel av kommentarerna under kategorin Ordningsfrågor. Många av de boende väljer att kommentera om mörker och otrygghet. Området kring Ålidhems centrum är det som samlar flest synpunkter.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser visar att knappt 20 av synpunkterna avsåg tillgång till natur, 16 gällde lugnt och tryggt, 12 om gestaltning och utemiljö, 10 synpunkter om tillgång till service och 9 om det egna hemmet. 27 inkomna synpunkter handlade om övrigt.

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter om otrivsamma platser visar att över 80 synpunkter gällde mörker och otrygghet, cirka 50 synpunkter om ordningsfrågor, knappt 20 om stadslivet, cirka 15 om trafik och inga om omvandling. Cirka 50 synpunkter handlade om övrigt.

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

Ålidhemsbors önskemål för framtiden handlar om att rusta mötesplatser i utemiljön, att tillskapa fler lekplatser samt belysning på fler ställen. Många kommentarer handlar om önskemål om ökad trygghet på olika sätt, exempelvis föreslås förbättrad belysning på ett stort antal platser. Därtill efterfrågas fler gemensamma arrangemang och mötesplatser för att stärka grannsämjan och flertal nämner önskemål om upprustning av Ålidhem och Carlshem. Flera lyfter att fasader och byggnader kan ges en mer tilltalande utformning medan andra kommentarer handlar om mer konst och kultur. Även en ökad blandning nämns, trots att blandningen av människor redan i dagsläget omnämns som ett positivt karaktärsdrag. Därtill lämnas önskemål om hur bostadsbeståndet kan utvecklas för att möta fler behov genom billiga bostäder, bostäder för äldre samt kollektivhus. Exempel på citat är ”Renoverade lägenheter, grönare parker och ökad trygghet”.

Likt den fysiska dialogen lyfter svaren från den digitala dialogen att Ålidhem som stadsdel har ett oförtjänt dåligt rykte. Ålidhemsbor skulle gärna se ett breddat utbud av restauranger med olika inriktningar, helgöppet apotek, utegym och många idéer kopplat till en hållbar livsstil som stadsodling, fler cykelställ, U-bikestationer, solceller, bilfrihet och att det är tydligare var man får cykla och var man får gå. Att Ålidhem är ett blandat område med människor från hela världen lyfts i de fysiska dialogerna som något positivt.

Boende uppfattar bebyggelsen på Carlshem som trist med låg grad av variation. Carlshemsbors önskemål för framtiden handlade om mer grönt och bättre skötta grönområden samt att det fanns fler typer av boende för den dag behov fanns att flytta till något annat. För Carlshem handlar kommentarerna om önskemål om ökad service såsom mataffär, men även fler bostäder. Vissa synpunkter handlar om bevarande och då gäller det skogar i området – framför allt Grössjön och skogarna vid området mellan Carlshem och Tomtebo som är en aktuell fråga. Hundrastgård nämns som önskemål. I Gimonäs och Sofiehem nämner man att man saknar linje 6 som förr gick genom områdena. Utifrån att mötesplatserna på Sofiehem är få föreslås parkstråket från skolan till älven att utvecklas.

Ungas perspektiv

  • Bra platser: Unga som bor på Ålidhem trivs vid Ålidhems centrum, Ålidhemsskolan, Ålidhems fritidsgård, fotbollsplanen och biblioteket.
  • Dåliga platser: Kvällstid trivs man inte vid Ålidhems centrum och vid fotbollsplanen. Likaså gällande i skogen mellan Ålidhem och Carlshem som är dåligt belyst.
  • Önskemål för framtiden: Unga Ålidhemsbor vill att miljön i området ska bli finare, med mer välhållna gator och parker med öppna ytor och sittplatser. De vill ha ett område där nyanlända integreras i samhället och minska segregeringen. Mer belysning på vägar och stigar mellan Ålidhem och andra område efterfrågas för att öka utbyte och rörelse mellan områden. De vill ha ett säkert område med cafeer och mötesplatser som alla ska vilja hänga vid.

”Man känner sig otrygg här och vågar inte gå ut på kvällarna och det blir inte bättre av att området har dåligt rykte.”

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt uppger bara varannan av de svarande att de skulle sakna det egna hemmet vilket är en låg andel jämfört med svarande i andra stadsdelar. Åtta procent uppger att de skulle sakna naturen vilket är den högsta andelen jämfört med andra stadsdelar. Tryggheten lyfts av sex procent av de som deltagit vilket är en hög andel jämfört med andra stadsdelar. En mycket hög andel uppger att de skulle sakna servicen i närheten vid en flytt och jämfört med svarande i andra stadsdelar anger många att de skulle sakna föreningar och grupper i området. Den speciella stämningen/andan/atmosfären anges dock av en låg andel som en sakna-anledning. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt

51 procent (15) - Det egna hemmet

20 procent (9) - Servicen i närheten (till exempel butiker)

8 procent (16) - Naturen

6 procent (13) - Tryggheten

4 procent (2) -- Föreningar och grupper i området

3 procent (15) - Lugnet

3 procent (8) - Den speciella stämningen, andan, atmosfären som finns här

3 procent (6) - Uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

3 procent (3) - Kulturutbudet (till exempel bibliotek, folkets hus och så vidare)

1 procent (4) - Annat

0 procent (7) - Grannarna

Siffra i parantes avser hela Umeå kommun.

Social stadsrumsanalys för Ålidbacken, Sofiehem och Gimonäs

Illustration 1: Rumslig analys av de östra stadsdelarna. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.

Illustration 1: Rumslig analys för de östra stadsdelarna.

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Gimonäs och Sofiehem uppfattas som ett område med en bebyggelse utan naturliga kopplingar till näraliggande områden eller till staden i stort. Inom området finns barriärer av olika slag. Både fysiska i form av större vägar men också sociala i form av stråk som delar av dygnet upplevs som otrygga. En stor del av bebyggelsen omringas dessutom av skogspartier som tillsammans med landskapets naturliga höjdskillnad skapar barriärer och bidrar till att kvarteren åtskiljs från omkringliggande stadsdelar.

Inom Sofiehem/Gimonäs finns få existerande offentliga rum. En handfull större mötesplatser går dock att lokalisera i områdets direkta närhet. Trots förekomsten av barriärer och avsaknaden av interna mötesplatser kan Sofiehem/Gimonäs betraktas som välmående.

Det mest angelägna för stadsdelen är att arbeta för en ökad diversitet av boendeformer inom området samt att utveckla och stärka kopplingarna gentemot näraliggande mötesplatser så väl som andra bostadsområden.

  • Positivt vore att sträva efter att komplettera med underrepresenterade upplåtelseformer
  • Stadsdelen skulle gynnas av att mötesplatser inom området prioriteras.
  • Stadsdelen skulle gynnas av förstärkta kopplingar mot älven, Ålidhem, Grössjön och Strömpilen.
  • En bra inriktning vore i första hand att satsa på stärkning av kopplingar till befintlig service än att sträva efter ytterligare service inom området.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Inom Sofiehem/Gimonäs är förekomsten av nätverk av offentliga rum svag. Det saknas större parkområden och finns få platser med tydlig parkkaraktär. För att stärka Sofiehems/Gimonäs tillgång till offentliga rum behöver kopplingarna till näraliggande områden ses över. Fågelvägen är det korta avstånd till ex. kulturhuset Klossen på Ålidhem eller Nydalasjön men barriärer gör att tillgängligheten upplevs som begränsad. Detsamma gäller för de rekreationsområden som finns i stadsdelens direkta närhet. Här inkluderas både stråket längs älven men även Grössjöns naturreservat och skogsområdet ovanför Carlshem. Här finns ett arbete att göra med att stärka och utveckla kopplingarna till och från Sofiehem/Gimonäs så att tillgängligheten förbättras. Graden av offentlig och kommersiell service inom området är förhållandevis låg. Flertalet serviceinrättningar finns dock att tillgå i nära anslutning till Sofiehem/Gimonäs. Detta gäller både kommersiell service som till exempel dagligvaruhandel men även för samhällsbärande funktioner som skola, hälsocentral, kulturhus och bibliotek.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Stadsdelarnas gatustruktur är lättillgänglig och lättorienterbar, både med cykel och bil även om huvudstråk för gång och cykel saknas för Sofiehem och Gimonäs. Det är däremot kopplingen till andra stadsdelar som skapar begränsningar. Dessutom utgör Holmsundsvägen och Botniabanan ett påtagligt hinder för att nå älven. De större vägar som korsar området (så som Kolbäcksvägen, Holmsundsvägen och Studentvägen) skapar barriärer i och förstärker upplevelsen av en isolerad bebyggelsestruktur. Kolbäcksvägen delar också området i två och skapar en skiljelinje mellan Sofiehem och Gimonäs. Det finns inom området få naturliga besöksanledningar och de målpunkter och mötesplatser som finns är svaga.

Kulturell närvaro

Skulpturen ”Rhysome ll” av den brittiske konstnären Antony Gormley består av ett antal huvudlösa kroppar i brons som låter sig inskrivas i en cirkel med en diameter på tre och en halv meter. Den är placerad i cirkulationsplatsen vid Strömpilen där den genererat såväl uppskattning som viss förundran sedan 1998 då den deponerades till kommunen av ägaren Balticgruppen. Vid Strömpilen märks även verket ”Vattentrappa” av Claes Hake, en imponerande konstruktion av sten och vatten som rinner ut i den jättebassäng som umeälven utgör.

Pågående transformation

Transformationsgraden inom området är i dagsläget låg. År 2008 skedde nybyggnation av flerbostadshus på gamla Gimoborgs fotbollsplan. I övrigt sker tillkommande bebyggelse i begränsad skala. Både Sofiehem och Gimonäs domineras av småhus med privat ägda fastigheter vilket begränsar möjligheten att komma fram med nya projekt. Inkommande bygglovsansökningar finns dock för ett antal av de större småhustomterna på Sofiehem. Detta gäller framför allt gårdshus och handlar då inte om några större volymer i antal tillkommande bostäder. Stadsdelen gränsar till kommande utvecklingsområden i öster kallat Tegelbruksberget men även utveckling av Strömpilsområdet.

Social stadsrumsanalys för Ålidhem

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Potential! Här finns mycket bra att ta tillvara och bygga vidare på. Stadsdelen har en blandad befolkning och starkt engagemang i föreningslivet. Dessutom finns aktivitet under stora delar av dygnets alla timmar. Stadens mest kompletta stadsdelscentrum, omtyckt men även i behov av upprustning. Det mest angelägna för stadsdelen är att arbeta för en ökad diversitet i boendet samt att utveckla och stärka stadsdelens kopplingar till närliggande stadsdelar så flöden och utbyten gynnas.

  • I syfte att stärka blandningen vore det angeläget att arbeta för ökad diversitet i boendet.
  • För att positivt gynna flöden och utbyten kan stadsdelens kopplingar till närliggande stadsdelar utvecklas och stärkas.
  • Potentialer för att bättre länka stadsdelen till andra finns genom att utveckla gränsområdena.
  • En stor potential finns i att ta tillvara och bygga vidare på de positiva lokala engagemang som finns liksom områdets identitet.
  • Välgörande vore att se över de delar som är i behov av underhåll och vitalisering.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Bostadskvarteren är till stor del bilfria och korsas i stället av gång- och cykelvägar. Ålidhem kan upplevas som svår­orienterat, både med bil, gång- och cykel, med flertalet återvändsgränder och likartad bebyggelse. Gårdarna vänder sig ofta inåt och kvarteren kan utifrån uppfattas som introverta. Innergårdarna är omtyckta mötesplatser och används flitigt för lek, rekreation och samvaro.

Tillgången till offentliga rum är god men vissa platser är i behov av ett lyft då underhållet kan ses som eftersatt. Detta gäller exempelvis Ålidhems centrum som samlar mycket folk och är en viktig mötesplats i området. Ålidhem kan ses som välförsörjt när det gäller offentlig service. Exempel på offentliga samlingspunkter är kulturhuset Klossen, skolan och biblioteket för att nämna några. Utöver dessa samlar stadsodlingen och Ålidhemskyrkan människor i området. I södra utkanten av Ålidhem finns ett rekreativt skogsområde som också används som skolskog och för orientering.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Som nämnts ovan är många av gårdarna på Ålidhem bilfria vilket bidrar till en särskild typ av flöden genom stadsdelen. Tillgången till gång och cykelbanor är god men orienterbarheten i området är bristande då många gårdar liknar varandra och eftersom kvarteren inte bildar något enhetligt rutnät. Nätverket av gång- och cykelbanor har en hög nyttjandegrad vilket även gäller för den kollektivtrafik som passerar området.

Ålidhem gränsar i ytterkant till större vägar samt skogspartier. I princip alla gång- och cykelkopplingar till- och från Ålidhem utgörs av planskilda passager, antingen i tunnel eller på bro. Stråk av denna typ upplevs av många som otrygga vilket förstärker de redan existerande fysiska barriärerna gentemot universitetsområdet, Sofiehem och Carlsområdet.

Även inom området finns platser som uppfattas som otrygga vilket skapar sociala barriärer även internt. Detta gäller exempelvis för området runt Ålidhems centrum. Studentvägen kan sägas vara en social barriär då områdena har socioekonomiska skillnader i befolkningen och skiljer sig markant när det gäller bebyggelsetyper.

Kulturell närvaro

I anslutning till värmeverket på Ålidhem märks Einar Höstes vingformade fasadskulptur, Utbrytande plan, ett unikt exempel på totalintegrerad konst, som tillsammans med Lars Englunds emaljkonstverk bestående av ett antal färgackord som förmedlar en illusion av former som ömsom böjer sig inåt och ömsom utåt, utgör resultatet av en med svenska mått historisk satsning från sent sextiotal. På andra sidan av E4:an märks även Lars Englunds monumentala verk Aurora borealis (Norrsken), som omsluter en gigantisk ackumulatortank som sägs kunna härbärgera motsvarande 60.000 badkar fyllda med vatten.

”Projekt Ålidhem”, som i samarbete mellan Konsthögskolan och Umeå kommun genomfördes 2008 för att kompensera den brist på konstnärliga inslag som ofta kännetecknade bostadsbyggandet inom ramen för miljon­programmet har givit stadsdelen ett välkommet konstnärligt uppsving. Särskilt uppskattad är Per-Arne Strängs vita barockinspirerade pelare som fint kontrasterar mot den släta obearbetade tegelfasaden den så intimt ansluter till.

Kulturhuset Klossen intill Ålidhems centrum har med tiden utvecklats till en kulturell smältdegel med ett mång­facetterat föreningsdrivet kulturutbud. Ålidhems kultur- och resurscentrum innefattar såväl skol- som folkbibliotek.

Pågående transformation

Under de senaste åren har bebyggelsen längs Assistensvägen på västra sidan av området kompletterats med stads­radhus. En boendeform som fram till dess saknats i området. Överlag saknas småhusbebyggelse på Ålidhem där bostadsbeståndet framför allt utgörs av lägenheter i flerbostadshus med majoriteten hyresrätter. I norra delen av området väntas ett tillskott av bostäder som kan fungera sammanbindande och minska barriären mellan Ålidhem och universitetsområdet.

Utöver detta finns planer på att stärka och vitalisera Ålidhems offentliga platser som exempelvis området kring fotbollsplanen och vid centrum. Detta bland annat genom att öppna upp mot anslutande bostadsområden. Dessutom planeras för en ny aktivitetsplats kopplad till fritidsplatsen direkt öster om Ålidhems centrum vid förskolan Tanden. Stråket längs Studentvägen mellan Sofiehem och Ålidhem kan ses som en socioekonomisk skiljelinje som bör kunna minskas genom att satsa på gemensamma besöksmål och genom att arbeta för att skapa naturliga flöden mellan de två områdena.

Förtätningspotentialen kan ses som relativt hög med hänsyn till befintlig struktur med stora parkeringsytor i markplan och den relativt låga glesa bebyggelsen.

Social stadsrumsanalys för Carlsområdet

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Carlsområdet domineras av bostadsbebyggelse med litet inslag av verksamheter. Graden av funktionsblandning är låg och de som vistas här är i huvudsak boende inom området. Besöksanledningarna är få och området skiljs från näraliggande stadsdelar av Kolbäcksvägen och Porfyrvägen som passerar i dess utkant. Det finns stora inneboende skillnader mellan Carlshem, Carlshöjd och Carlslid där Carlshöjd och Carlslid domineras av villor, rad- och parhus medan bebyggelsen på Carlshem framförallt består av lägenheter i flerbostadshus.

Inom Carlsområdet finns stora innergårdar som nyttjas av de boende för rekreation och lek. Detsamma gäller för småhusområdenas privata tomter vilket i kombination med ovanstående innebär att behovet för allmänna lekytor kan ses som lågt. Samtidigt finns ett behov av gemensamma ytor där boende inom Carlsområdet kan mötas i vardagen. Detta särskilt eftersom området har en låg grad av offentlig och kommersiell service som i annat fall kan fungera som mötesplats för boende.

  • Positivt vore att stärka förekomsten av mötesplatser inom området.
  • I syfte att stärka blandingen vore det positivt med förtätning inom Carlslid och att komplettera med det som saknas i det i övrigt homogena området.
  • Potential finns i att arbeta värdeskapande med att höja identiteten på Carlshem för att stärka attraktiviteten.
  • Närvaron av konstnärliga inslag kan öka.
  • Förbindelser kan förbättras till och genom stadsdelen.
  • Positivt vore också att förbättra kopplingarna till entréer till rekreationsområden.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Carlshem upplevs ge ett mindre välkommande intryck med stora bostadskomplex som alla sluter sig inåt. Många av vägarna slutar i återvändsgränder och orienterbarheten inom området är låg. Nätverket och dess kopplingar kan betraktas som svagt, särskilt i relation till anslutande stadsdelar där de fysiska barriärerna blir dominerande. Internt finns tendenser till ett mer finmaskigt nätverk.

Det saknas ett tydligt stadsdelscentrum inom Carlsområdet och de offentliga och kommersiella mötesplatserna är få, skola och kyrkan undantaget. Tillgången till offentliga rum är dock relativt god i näraliggande stadsdelar så som Universitetsområdet eller Ålidhem. Även här kan kopplingarna stärkas så att tillgängligheten till dessa platser stärks. Tillgången till rekreativa områden är god. Här finns både elljusspår och stora skogspartier i direkt anslutning till stadsdelen.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Besöksanledningarna på Carlsområdet är få och de flesta som vistas här är förmodligen boende inom området. De verksamheter som finns är placerade längs med de större bilvägarna i områdets utkant och är svåra att nå till fots eller på cykel.

Kopplingarna och stråken inom området och mellan Carlslid, Carlshem och Carlshöjd skulle med fördel kunna stärkas för att på så vis tillgängliggöra de olika bostadsområdena och öka förutsättningarna för flöden internt. Förbindelserna till skolan är goda vilket skapar förutsättningar för områdets barn att gå eller cykla obehindrat. Flöden från exempelvis Gimonäs till skolan kan dock betraktas som enkelriktade.

Många av de kopplingar som finns gentemot omkringliggande områden går via skogsområden eller passerar tunnlar. Stråk av denna karaktär uppfattas lätt som otrygga vilket kan ses som en social barriär som förstärker de fysiska. Alternativa vägar genom bebyggda områden saknas.

Kolbäcksvägen, Porfyrvägen, Glimmervägen är alla exempel på existerande fysiska barriärer som tillsammans ringar in hela Carlsområdet och skiljer Carlslid och Carlshem åt. Detsamma gäller skogen mellan Tomtebo och Carlsområdet.

Entréer och kopplingar till anslutande rekreationsområdet skulle tjäna på att stärkas. Exempelvis ligger älven rent fysiskt nära även om tillgängligheten kan upplevas som nära obefintlig.

Pågående transformation

Utvecklingen i Carlsområdet har varit relativt vilande över tid sedan utbyggnaden från 1970-talet. De små förändringar som sker äger rum i områdets gränszoner. Den stora transformationen väntas i dagsläget vid utvecklingsområdet utefter Malmvägen mellan Carlslid och Tomtebo. Utvecklingsområdet i Malmvägens förlängning kommer att stärka kopplingen mot Tomtebo och ger ett tillskott i form av en ny skola tillika ny mötesplats. Nya hyresbostäder uppförs vid Carlshems kyrka.

Förtätning inom områdena kan bidra till ökad diversitet genom komplettering med underrepresenterade boendeformer och funktioner. Förtätningspotentialen kan dock betraktas som relativt låg. Glimmervägen, inklusive närliggande parkeringsytor och kringliggande överytor skulle kunna utgöra ett omvandlingsområde vilket skulle kunna skapa ett tillskott av service och bostäder. Detta skulle även kunna bidra till att stärka och vitalisera existerande passager mot Ålidhem och vidare mot NUS/centrum.

Fortsättningskurs: Östra stadsdelarna

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om de östra stadsdelarna. Stadsdelarna är grupperade i två grupper, Ålidbacken, Sofiehem, Gimonäs är en grupp och Ålidhem, Carlsområdet är en.

Ålidbacken, Sofiehem och Gimonäs

Älvstrandens industrialisering

Före det laga skiftet 1885 fanns här ingen bebyggelse. Vid skiftet flyttades ett antal gårdar från Tegs och Öns byar till området, som genomskars av kustlandsvägen som gick ut från staden mot kuststäderna i norr. Efter stadsbranden 1888 kom ett flertal industrier relaterade till stadens återuppbyggnad att etableras på älvstranden nedanför Ålidbacken; här fanns sågar, gjuterier och tegelbruk.

Mellan Holmsund och Umeå stad tog man sig kring sekelskiftet med ångbåt, fram till dess att järnvägstrafiken kom igång under 20-talet och en hållplats anlades nedanför Gimonäs och Ålidbacken. År 1925 blev Sofiehem en del av staden och ett par år senare infördes bestämmelser som bland annat innebar bygglovsplikt och krav på öppet byggnadssätt. Den egnahemsbebyggelse som uppfördes här var allt som oftast relaterat till de älvsnära fabrikerna – verksamheterna fick olika arbetskategorier och samhällsklasser att slå sig ner i närheten.

Sanering och ökad bostadsefterfrågan

I slutet av 30-talet påbörjades arbetet med planläggning av området mellan Ålidbacken och Gimonäs, men sågverksamhetens nedläggning strax därpå gjorde att byggnadsverksamheten och planarbetet upphörde. Under efterkrigstiden ökade bostadsbehovet igen och stadsplanen fastställdes 1950, men omarbetades för ett större område redan sex år senare. Under denna tid var höghus och sanering centrala inslag i stadsplaneringen och med anledning av närheten till både centrum och det expanderande lasarettet kom blickarna att riktas mot Ålidbacken som fokus för omfattande omvandling och bostadsbebyggelse. Detta kom vid uppförandet att bli den första samlade punkthusbebyggelsen i Umeå. Under tiden som Ålidbacken utvecklades till ett utpräglat hyreshusområde tog Sofiehem riktningen mot en stadsdel med främst småhus.

1956 års stadsplan för Ålidbacken, Sofiehem och Gimonäs medförde att bebyggelsen mot Sofiehem först vid denna tidpunkt tog riktig fart. Här konstaterades att de sedan tidigare planlagda tomterna var sålda med undantag för Gimonäs där läget inte ansågs vara tillräckligt attraktivt för en utbyggnad vid denna tidpunkt, i kommunens protokoll skrivs det att planläggningen bör ske när industriområdet väster om järnvägen är fullt utbyggt och efterfrågan på bostäder i detta läge därmed stigit. Holmsundsvägen utpekades som en särskilt viktig anslutning att ta hänsyn till vid planläggningen. Med bakgrund i älvens uppgrundning och följaktligen hamnverksamhetens successiva förflyttning från Umeå stadshamn till uthamnen i Holmsund, samt timmerflottningens ställning som huvudförsörjningsled för sågarna förutsågs Holmsundsvägens roll i framtiden få allt större betoning. Tunneln som anlades vid Ålidbacken motiverade bytet av namn till det som idag kallas Tunnelbacken.

Sofiehem och Tunnelbackens gatustruktur, där långgator och tvärgator skapar ett traditionellt kvartersmönster, ansluter till Holmsundsvägen och Studentvägen som huvudgator. Överlag karaktäriseras delområdet av gles och tät småhusbebyggelse, med undantag för Tunnelbackens höga punkthusbebyggelse och intilliggande lägre, mer slutna, bebyggelse.

På Gimonäs finns en oregelbunden kvartersstruktur med omväxlande gles och tät småhusbebyggelse, dock med låg sluten bebyggelse i stadsdelens nordöstra hörn. Sammantaget uppvisar Sofiehem och Gimonäs ett luftigt och sammanhållet intryck. Sentida tillkommen bebyggelse tenderar allt mer att öka graden av mark­utnyttjande genom tätare och högre bebyggelse än bostadsområdenas ursprungliga form.

De mest tongivande grönområdena i stadsdelarna är de stora ytor av skogskaraktär som skiljer respektive bostadsområde åt, såsom parkbältet mot egnahemsbebyggelsen på Sofiehem. Småhusområdenas luftiga karaktär medför att stora delar av dess vegetation finns mellan husen på privat tomtmark, medan vegetationen i de mer utpräglade flerfamiljshusområdena återfinns i mindre parker och på innergårdarna. Skolan/skolgården ingår i ett grönstråk som sträcker sig ned mot älven men Holmsundsvägen utgör en kraftig barriär. Cykelbron över Holmsundsvägen förbättrar den värdefulla kontakten med älvsstråket, vilket är en tillgång som kan utvecklas. Väster om Sofiehems övre spets ligger Öberget som reser sig som en liten höjd över bostadshusen. Skogsdungen har ett värde för bostadsnära rekreation och rymmer ett antal stigar för promenad och skogs­cykling. I öst ligger Gimomyran och elljusspåret mot Tegelbruksberget. Strax intill ligger naturreservatet Grössjön, med fåglar, djurliv och grillplatser. Gimonäs gränsar direkt till Gimoskogen med spår och motions­slingor. I stadsdelen är det generellt ont om större öppna ytor (förutom grusplanerna) för gemensamma aktiviteter.

På gångavstånd längs älven ligger Strömpilen, ett stort köpcentrum med bland annat Umeås största livsmedels­butik. Inom Sofiehem bedrivs tre förskoleverksamheter, medan äldre barn går på Sofiehemskolan. För den äldre befolkningen erbjuder Sofieborg omsorgsplatser. Gimonäs har i likhet med Sofiehem nära tillgång till Strömpilens butiksutbud och Gimonäs återvinningscentral. Till skillnad från Sofiehem ligger det inom Gimonäs däremot inga förskoleverksamheter, grundskolor eller omsorgsboenden. Strax söder om Gimonäs ligger Tegelbruksbergets skogsomgivna motionsspår som erbjuder både vila och rörelse i nära anslutning till bostads­områdena och underlättar för invånarnas rekreation.

Stadsdelen ligger cirka 4 kilometer från centrala Umeå och med gångavstånd till universitetet och Norrlands universitetssjukhus. Sofiehem trafikeras av 9:ans busslinje längs Studentvägen, vilket gör att hela området ligger inom 500 meter från kollektivtrafikens färdväg. Boende på Gimonäs har tillgång till både 5:ans och 9:ans bussar vilka tillsammans skapar en relativt hög turtäthet. Inom de båda stadsdelarna sker kommunikationer med olika färdmedel i stor utsträckning i samverkan, då det saknas utpekade och särskilda gång- och cykel­vägar inom bostadsområdena. Huvudväg för oskyddade trafikanter är i stället förlagd till parallellt med Student- och Porfyrvägen. Sofie dunge, Dungens förskolas gård och fotbollsplanen går att urskilja som särskilt definierade mötesplatser för Sofiehemsborna. Sammantaget präglas området av en låg, till som högst medelhög täthet av offentliga målpunkter, delvis tack vare närheten till Ålidhem och dess många potentiella mötesplatser. För boende på Gimonäs erbjuder den centralt belägna parken möjligheter för olika människor att träffas, i en stadsdel som i övrigt till stor del saknar allmänna platser.

Ålidhem och Carlsområdet

Stadsdelarna har gemensamt att planläggningen för både Carlshem och Ålidhem varit tvungen att revideras innan utbyggnad med anledning av förändrade förutsättningar. Den ursprungliga tanken var från en början att Ålidhem skulle bli ett utpräglat småhusområde. Under 1960 kom Umeå till insikten att universitetet skulle kräva stora ytor, inte bara för utbildning men även för bostäder. Ålidhem strax söder om etableringen var obebyggt och låg inom gång-avstånd och ansågs därför passa ändamålet. Universitetets etablering och sjukhusets expansion förändrade de tidigare förutsättningarna och vid planläggningen under 60-talet gällde det att på kort tid uppföra bostäder för att möta den växande efterfrågan.

På 70-talet följde planeringen av Carlshem efter. Under samma period planlades även Carlshöjd, där inriktningen blev varierade typer av tät småhusbebyggelse; rad-, kedje- och konventionella småhus med nivåanpassade gång- och cykelvägar. Carlslid byggdes ut under 70-talet på obebyggd mark efter revidering av tidigare planer. Från början var tanken att myrarna skulle grävas ut, återfyllas och ge plats åt ytterligare flerfamiljshus. Från politiskt håll började dock ett motstånd växa fram emot den ansenliga miljöförändringen som exploatering skulle innebära vid genomförande – något som i kombination med en vikande efterfrågan på denna typ av bostadshus föranledde att planarbetet lades i träda. När nya planer arbetats fram blev resultatet att området enbart innehöll småhus och dess storlek minskades för att inte påverka myrarna. På senare tid, från 1990 och framåt, har frågan om påbyggnad av våningar på de annars låga flerfamiljshusen varit aktuellt. Den förödande branden juldagen 2008 medförde att ett helt kvarter brann ned. Genom nybyggnad åren efter skapades ett nytt kvarter med dubbelt så många lägenheter samt gemensamhetslokal under temat Hållbara Ålidhem. Kompletteringar pågår på flera håll inom stadsdelen. År 2016 planlades för stadsradhus längs Assistentvägen, vilket utgör en komplettering av bebyggelsetyper inom Ålidhem.

Bakgrunden till och förutsättningarna för stadsdelens utbyggnad under 60-talet resulterade i tung bebyggelse dominerad av flerfamiljshus. Området som omfattar Ålidhem detaljplanerades 1965 genom en stadsplan som förespråkar en tät bebyggelse med ett, för tiden, stort mått stadsmässighet genom medvetet skapande av gårds- och gaturum utan impediment och spillda grönremsor. Gatunätet präglas av distinkt trafikseparering med primär- och sekundärleder, korsningar sker planskilda. Centralt i stadsdelen löper i nord-sydlig riktning ett område som är avsett för gemensamma ändamål – till detta stråk ansluter sig fem från varandra skilda medelhöga och öppna bostadsgrupper, med två-tre våningar i originalutformning i vissa fall dock utbyggd med ytterligare en våning på senare tid. Enligt det ursprungliga tänket skulle dessa ta tillvara på vintersolen med låg bebyggelse i söder orienterade i öst-västlig riktning och högre våningstal i norr. Överlag står husen på Ålidhem organiserade kring öppna till halvöppna gårdar, där det finns gröna mötesplatser. Vid Studentvägen har Ålidhem en tydlig karaktär av hus i park där stora gräsytor vetter mot vägen.

Carlsområdet kan schematiskt kategoriseras i tre områden med skilda bebyggelsekaraktärer; Carlshem med flerfamiljshus och Carlshöjd och Carlslid med ett spektrum av gles till tät småhusbebyggelse. Området med den tyngre bebyggelsen utmärkes i likhet med Ålidhem av en tydlig gatuhierarki där Kolbäcksvägen och Holmsunds­vägen utgör primärleder, medan mindre vägar anges som sekundärleder. I likhet med Ålidhem är gång- och cykeltrafik tydligt separerat från övriga trafikslag, bl. a. med planskildhet i korsningar. Här finns karaktäristiska loftgångshus och fyra bostadsgrupper med anslutning till motsvarande angöringsgator. De inre vägarna är utformande som säckgator och stora ytor reserverade för parkering är förlagda utanför området. Byggnaderna har placerats i ett rätvinkligt axelsystem i nord-sydlig respektive öst-västlig riktning. Sammantaget präglas området av bebyggelse i tre våningar där byggnaderna sluter gårdarna, samt tät småhusbebyggelse i dess södra delar. Både Ålidhem och Carlshem präglas överlag av en högre grad av exploatering med större andel bebyggd yta och högre byggnadshöjder; och båda är de utpräglade hyresrättsområden.

Carlslid, å andra sidan, består av friliggande småhus och medföljande tomtparkering ut mot vägen. Bebyggelsen är organiserad utefter två ringvägar som skapar sina respektive kvarter. Inom kvarteren finns korsande vägar som är reserverade för gång- och cykeltrafikanter. På Carlshöjd leder två återvändsgator in mot området och parkering skiljs från boendemiljön medan småhusbebyggelsen är tätt placerad längs efter gång- och cykelvägar.

Centralt genom varje bostadsenklav på Ålidhem går ett parkstråk där även lekredskap finns. Ytorna är till stor del hårdgjorda. Söder om den stora lekparken finns ett större sammanhängande skogsområde som är tillräckligt stort för att uppfylla kraven på stadsdelsskog. Förutom stadsdelsskogen finns sparad naturmark enbart i anslutning till omgivande vägar. För att ta sig till de större naturområden som kan erbjuda fler aktiviteter ska man ta sig under vägarna i gång- och cykelportar. Längs med bussgatorna finns björkplanteringar som betonar deras centrala roll och skapar känslan av esplanader och relaterar till den gamla rutnätsstaden.

Öster om Carlshem utgör Tomtebovägen en barriär mot Tomtebo och Nydalaområdet, medan Kolbäcksvägen angränsar i väst. Här går ett grönt stråk i nord-sydlig ritning som utgörs av gc-väg kantad rönnplanterade gräsremsor. I öst-västlig riktning finns ett bredare grönt stråk som huvudsakligen utgörs av sparad skog. Södra delen av Carlshem utgörs av kedjehus och radhus i olika former. Här finns gott om grönytor och tack vare sitt läge intill Gimoskogen är även tillgängligheten till större sammanhängande skogsområden med motionsslingor god. För såväl Ålidhem som Carlshem innebär de stora markparkeringarna en potential för framtida kvaliteter.

Det nord-sydliga gc-stråket från Carlshem fortsätter mot Carlshöjd. På Carlshöjd finns ett samlat grönområde med lekpark och skogsdunge och i radhusdelen finns även mindre skogspartier sparade inom kvartersmark. I norr där Carlshöjd övergår i Carlslid utgörs gatunätet av lätt böjda slingor. Remsor av skog har sparats mellan tomterna vilket gör att alla har direkt tillgång till naturmark. Området har direkt tillgång till det stora skogs­området kring Gimonässpåret med leder vidare bort mot Grössjön. På Carlshem, Carlshöjd och Carlslid är det generellt ont om större öppna ytor (förutom grusplanerna) för gemensamma aktiviteter. Stadsdelscentrum och mer anlagda parker bör finnas inom räckhåll exempelvis på Tomtebo eller Ålidhem som stärkande komplement.

På det välbesökta Ålidhems centrum finns två livsmedelsbutiker, restauranger, kiosk, frisör och apotek. Utöver universitetsstudenterna som må dominera området finns på ålidhem även många barn och unga. På Ålidhemsskolan (F–9) finns också fritidsgård, bibliotek, Ålidhemskyrkan, kulturhus och hälsocentral. För den som vill aktivera sig finns bland annat konstgräsplan. På Carlsområdet finns i dess norra hörn en koncentration av företagsamhet av blandad karaktär. Utöver detta finns pizzeria, bensinstationer och fina motionsspår i kuperad terräng – ett uppskattat inslag för den längskidintresserade. Barnen på Carlsområdet går i Carlshöjdsskolan (F–9), naturskönt belägen intill skogsbrynet. För de yngsta barnen rymmer området ett antal kommunala förskolor och familjedaghem, liksom ett par privata alternativ.

Från Ålidhem och Carlshem är det drygt tre, respektive fem kilometer till centrum och drygt 1, respektive 2 kilometer till sjukhus- och universitetsområdet. Med 5:ans, 8:ans och 9:ans buss-linje är det enkelt och smidigt att resa kollektivt till och från Ålidhem. De två förstnämnda passerar Ålidhems stadsdelscentrum längs Naturvetarstråket medan den senare tangerar stadsdelens västra gräns mot Sofiehem utmed Studentvägen. Därutöver trafikerar expresslinje 75, med genare dragning, området på sträckan mellan Tomtebo och Vasaplan under utvalda perioder under dagen, särskilt under rusningstid. Carlshems kollektivtrafikanknytningar består av busslinje 5 och 9, som även knyter an området med handelsområdet Strömpilen.

På Ålidhem och Carlshem finns ett nät av cykelvägar, både huvudvägar med högre standard och övriga kategorier, som likt bebyggelsen löper i såväl nord-sydlig som öst-västlig riktning. Ålidhem präglas av relativt hög täthet av mötesplatser och utgör en hotspot för dess omgivning. Ålidhems levande centrum utgör hjärtat i stadsdelen och är en naturlig mötesplats för dess invånare. Utöver centrum är sport- och fritidsanläggningar platser där människor tenderar att sammanstråla och sammantaget åtnjuter stadsdelen en hög täthet av offentliga målpunkter. Strukturen med vilken Carlshem är byggd försvårar nya platsbildningar som främjar mötesplatser och interaktion. Här finns dock platser som sticker ut; fotbollsplanen, rinken, lekplatser och innergårdar är viktiga offentliga målpunkter i närområdet.

Sidan publicerades