Västerslätt och Rödäng

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för Västerslätt och Rödäng.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: Västerslätt och Rödäng

Trivsel nära stad och å

Västerslätts bostadsområde är en omtyckt lummig stadsdel som byggdes ut på 1950-talet och har en stor del gles till tät småhusbebyggelse i tydliga rader. Vid den östra delen mot Vännäsvägen finns medelhöga lamellhus i en öppen kvartersstruktur. Här finns också ett lite ovanligt område med så kallade kombitomter där bostad kombineras med en industridel vilket är en unik idé som fått efterföljare både på exempelvis Umedalen och i Sävar. Bostadsmiljöerna gränsar till Västerslätts industriområde och godsbangården.

Rödäng är en del av det så kallade miljonprogrammet och byggdes ut på 1970-talet. Rödängs struktur baseras på en matargata utmed Tväråns sträckning som kopplat till så kallade säckgator och låg sluten bebyggelse i form av en- och tvåvåningshus i varierade former, både rad- och atriumhus. Här leker barn tryggt och fritt med närhet till grannar och lekkamrater och området är omtyckt bland barnfamiljer. Det slingrande parkstråket mellan Vännäsvägen och Rödäng har både bullerskyddande och rekreativ funktion där Tvärån sakta flyter förbi.

Nära till city

Västerslätts och Rödängs mötesplats är ett mindre centrum som har en kyrka, livsmedelsbutik, café och annan småskalig service. Det finns gott om större och mindre lekplatser och god tillgång till skolor; två förskolor och ett lågstadium. Från stadsdelen tar man sig enkelt till city men även till Noliaområdet med dess mångfald av aktivitetsmöjligheter.

Umeås starka utveckling märks också i denna stadsdel. Dels planeras för nytillskott av bostäder vid Tvärån och industriområdet. Där är det tänkt både lägenheter i flerfamiljshus och ett 30-tal småhus. På sikt planeras även nya bostäder i anslutning till Västerslätts centrum. Även skolområdet på Rödäng är tänkt att utvecklas. Skolgården är tänkt att utökas samtidigt som man planerar en bättre trafiksituation för transporter. I planen ges även möjlighet till en utbyggnad av skola och förskola.

Tre landmärken

Västerslätts industriområde

Arbetsplatsområde och äldre industriområde med småföretag, byggvaruhus och grossister samt centrum för logistik med nya godsbangården där nya etableringar sker.

Småparker och lekplatser

Små gröna kvartersparker och lekmiljöer fungerar som gröna mötesplatser.

Rödberget

Omtyckt stadsdelsskog med stigar och fin utsikt över stadsdelen.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner på Västerslätt och Rödäng.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner för Västerslätt och Rödäng. Här finns förskola och ett eget centrum. Småparker finns i stadsdelen men också det omtyckta Rödberget och de fina miljöerna vid Tvärån.

Grafik och statistik

Västerslätt- Rödäng är en del av staden som på flera sätt sticker utl jämfört med genomsnittet. Till exempel saknas hyresrätter helt som upplåtelseform, bilinnehavet är det högsta i staden, förvärvsgraden mycket hög samtidigt som andelen utrikesfödda mycket låg.

Tio utmärkande drag

  1. På Västerslätt och Rödäng bor i huvudsak gifta eller sammanboende med eller utan barn. Andelen barn och unga under 19 år liksom de över 45 år är överrepresenterade jämfört med Umeå som helhet.
  2. I stadsdelen äger man sin bostad i mycket hög utsträckning. Andelen boende i hyresrätt är mycket låg. Flerbostadshus finns i ett område där samtliga bostäder utgörs av bostadsrätter.
  3. Här bor man rymligt framförallt i småhus av olika typer. Trångboddhet är inte utbrett i stadsdelen – tvärtom. Andelen trångbodda är Umeås lägsta.
  4. Medelinkomsten är högre än snittet och den relativa barnfattigdomen är väsentligt lägre än övriga staden.
  5. Andelen högutbildade är relativt låg jämfört med staden.
  6. Andelen utrikes födda är väsentligt lägre än genomsnittet.
  7. Här är man friska! Med i genomsnitt 18 ohälsodagar per år är boende i denna stadsdel att betrakta som friska i hög utsträckning.
  8. Väldigt hög förvärvsgrad. Mer än 9 av 10 invånare i åldrarna 20 – 64 år förvärvsarbetar.
  9. Den så kallade dagbefolkningen är stor och tydligt influerad av industriområdet i norr som är ett stort arbetsplatsområde
  10. Trots sin närhet till centrum görs mindre än varannan resa med hållbara färdsätt. Stadsdelen genererar en högre andel bilresor än många andra stadsdelar. Förutom cykel finns det få alternativ till bil när det gäller hållbara färdsätt.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 58 procent bor i äganderätt, 40 procent i bostadsrätt, 1 procent i hyresrätt och ett mindre antal har inte uppgett någon upplåtelseform.

Diagram 1: Andel hushåll som i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus. Drygt 10 procent har 1 rum, jämfört med cirka 15 procent i Umeå tätort. Cirka 35 procent har 2 rum, över 40 för Umeå tätort. Cirka 42 procent har 3 rum, Umeå tätort drygt 30 procent. Cirka 5 procent har 4 rum, jämfört med cirka 15 procent i Umeå tätort. Inga har uppgett att de har 5 rum eller fler.

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 91 procents valdeltagande, 78 procent av hushållen har bil, 65 procent av unga mellan 13 och 18 år tycker att man kan lita på ganska många eller de flesta människor, och 47 procent av unga känner sig trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område. 32 procent av invånarna har högre utbildning och 29 procent av inkomsten går till boendeutgifter. Vad gäller föreningsaktiviteter så är det 25 procent för både deltagarfrekvens och deltagartillfällen per deltagare och år. 1 procent har låga inkomster och inga i området känner sig trångbodda.

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

Utifrån enkätundersökningarna om socialt kapital är intrycket att Västerslätt/Rödäng är en stadsdel med ett mycket högt socialt kapital. Eftersom Västerslätt/Rödäng placerar sig i den grupp stadsdelar med det högsta sociala kapitalet i både 2006 års och 2020 års enkätundersökning kan man konstatera att det sociala kapitalet varit högt och oförändrat över tid.

Index socialt kapital Västerslätt och Rödäng

Västerslätt/Rödäng 2006 Mycket högt 2020 Mycket högt

Svaren på 2020 års enkät visar att 92 procent av de boende i området tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 93 procent att man bryr sig om varandra lagom mycket.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 88 procent. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 90 procent av de svarande på Västerslätt och Rödäng.

Resultat från 2020 års enkät visar att 35 procent av de boende i Västerslätt/Rödäng har svarat att man känner de flesta eller många av sina grannar där man bor, medan 57 har svarat att man känner ”några” grannar och enbart sju procent har svarat att man inte känner några grannar alls. Detta kan jämföras med till exempel Böleäng där 15 procent, eller Grubbe, Grisbacka och Sandåkern där 16 procent av de boende svarat att man inte känner några grannar alls.

På frågan om trygghet svarar 92 procent i Västerslätt och Rödäng att man känner sig mycket eller ganska trygg när man går ute ensam i sitt bostadsområde på kvällstid, medan enbart cirka fem procent svarar att man känner sig ganska eller mycket otrygg. Detta kan jämföras med svar från Böleäng eller Röbäck där nio procent känner sig ganska eller mycket otrygga när man går ut ensam på kvällstid i sitt bostadsområde. Samtliga enkätdeltagare i Västerslätt och Rödäng, 100 procent, har svarat att man helt eller i stor sett litar på människor på platsen där man bor.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalité. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden. (OBS. Siffrorna ovan kommer granskas och kan komma att justeras).

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över Västerslätt och Rödäng som visar var innevånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser. Många gröna punkter i bostadsområdena. Endast sporadiska röda punkter, övervägande i industriområdena.

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Västerslätt - Rödäng.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 60 procent av de 45 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 22 procent bor inte i området och 18 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 25 procent av de 28 svaranden som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 71 procent bor inte i området och 4 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om otrivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Trivsamma och otrivsamma platser

Det är tydligt att Rödberget och Tvärån med dess fina platser utgör lokala pärlor för de boende. Som stadsdelens största fördel nämns just tillgången till grönområden och parker. Precis som när det gäller Umeå tätort i stort så faller många av de inkomna svaren inom kategorin lugnt och tryggt. Många beskriver området som barnvänligt och grönt.
Trafik är den mest förekommande kategorin när det gäller otrivsamma platser på Västerslätt och Rödäng. Efter trafik kommer kommentarer som berör stadslivet. Här menar de flesta att industriområdet på Västerslätt kan ses som en mindre trivsam plats.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser. 15 synpunkter om lugnt och tryggt, 7 om tillgång till natur och 7 om tillgång till service. 2 synpunkter om gestaltning och utemiljö, 2 om det egna hemmet och 10 synpunkter om övrigt.

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter på otrivsamma platser. 13 synpunkter kom in gällande trafik, 8 om stadslivet, 1 om ordningsfrågor, inga om mörker och otrygghet eller omvandling. 4 synpunkter inkom om övrigt.

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

Den enskilt största frågan som diskuterades vid den fysiska dialogen handlade om behov att utveckla lokal busstrafik i framtiden för att skapa förutsättningar för ökat hållbart resande. Ökad lokal service är mycket efterfrågat liksom cykelvägar. Många upplever det intilliggande industriområdet som störande och bullrande medan andra uppskattar det och ses som en tillgång.

Ur de digitala dialogerna framgår att många på Västerslätt önskar många att stadsdelen även framgent får ha nära till naturen och att Rödberget som rekreationsområde bibehålls. Något som de boende menar kan utvecklas är tillgången till service . Många uppskattar den lokala matbutiken och Ullas konditori som finns vid den mindre centrumbildningen och önskar att utbudet av kommersiell service utvecklas över tid. Här nämns bland annat kvarterskrog som något som skulle ge området ett lyft. Det saknas mötesplatser på Västerslätt och det finns önskemål om att kyrkan som nyligen lagts ned får behålla sin funktion som samlingslokal för de boende. Därtill önskas bland annat tätare bussturer och en ökad blandning av boendeformer. I dagsläget finns nästan uteslutande lägenheter öst och villor/radhus väst om Timotejvägen.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt anger hela 88 procent av de svarande att de skulle sakna det egna hemmet vilket är den högsta andelen jämfört med andra stadsdelar. Åtta procent anger tryggheten vilket också är en hög andel samtidigt som lugnet, som sakna-anledning, är den lägsta jämfört med svarande i andra stadsdelar. Stadsdelen sticker ut också utifrån att boende, i lägre utsträckning än boende på andra platser i staden, anger att de skulle sakna servicen i närheten, den speciella stämningen/andan/atmosfären samt kulturutbudet. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt

88 procent (15 procent) - Det egna hemmet

8 procent (13 sprocent) - Tryggheten

4 procent (6 procent) - Uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

0 procent på övrigt så som nature, lugnet, servicen, stämningen, grannarna, kulturutbudet, föreningar och annat.

Siffra i parantes avser hela Umeå kommun.

Social stadsrumsanalys för Västerslätt och Rödäng

Illustration 1: Rumslig analys av Västerslätt och Rödäng. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.

Illustration 1: Illustration rumslig analys Västerslätt - Rödäng.

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Här har vi en omtyckt lummig stadsdel som på många sätt sticker ut i statistiken jämfört med andra stadsdelar. Västerslätt och Rödäng kan sägas vara ett bilens mekka. Bilinnehavet är stadens högsta och turtätheterna med kollektivtrafik är de lägsta. Man bor rymligt och här uppvisas stadens lägsta nivåer av trångboddhet. Inkomsterna är bland stadens högsta även om utbildningsnivån är relativt låg. I området finns en variation av bostadstyper men hyresrätter saknas helt.

  • En strävan kan vara att sammanföra stadsdelen med grannstadsdelar genom att överbrygga barriärer och skapa tryggare kopplingar mot Väst på stan, Grubbe och centrum. Exempelvis kan de så kallade “koportarna” kan till exempel ägnas omsorg.
  • Potential finns för ökat hållbart resande utifrån stadsdelens centrala läge.
  • Att pröva möjligheter att komplettera stadsdelen eller kringliggande platser med hyresrätter skulle positivt bidra till en förbättrad mix när det gäller upplåtelseformer och ge ökade möjligheter för unga och för möjligheten att bo kvar i stadsdelen om livssituationen förändras.
  • Mötesplatser kan generellt stärkas och utvecklas.
  • Rödberget har potential att tydligare utvecklas som mötesplats, bland annat genom skapande av tydligare entréer. Det skulle ge ett bredare nyttjande och bidra till att stadsdelen bättre kopplades samman med grannstadsdelar.
  • Park- och grönområdena längs Tvärån kan utvecklas och kompletteras för att åstadkomma ett än bättre stråk och tydligare länka till intilliggande stadsdelar. Sträckan berörs också av initiativ om att koppla samman stråk som gör det möjligt att vandra till Hamptjärnsstugan från Rådhusparken.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Tvärån slingrar sig fram mellan Västerslätt och Rödäng och är omgiven av naturlika parkytor med ängsmark och träddungar. Det finns goda möjligheter att röra sig längs stråket, men broarna över ån är få. Lekplatserna i området är mötesplatser, varav den största är Dansartåparken och ligger i anslutning till Tvärån på Västerslättsidan. Även Rödberget är en viktig för möjligheter till rekreation men saknar tydlig entré från alla håll. Rödberget är mycket omtyckt men förefaller främst nyttjas av närboende och beskrivs ibland också som ett besöksmål för ungdomar och festplats. Rödberget har potential att bli en bra och trygg mötesplats som också kan vara en anledning att besöka Rödäng.

Utveckling av trädalléer i industriområdet har bidragit positivt till områdets karaktär. Västerslätts industriområde besöks av människor från alla delar av staden utifrån att det erbjuder arbetsplatser samt service. Däremot finns få besöksanledningar förutom centrumet i övriga delar. Den viktiga mötesplatsen Västerslätts centrum med matbutik, café, bank och kyrka utgör till viss del besöksmål för boende utanför stadsdelen. Här finns potential för utveckling. Även skolområdet på Rödäng är en viktig mötesplats. Ett flertal mindre lekplatser finns.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Stadsdelen är svårorienterad och omgärdad av fysiska barriärer både i form av Vännäsvägen, järnvägsinfrastruktur och industriområde. Landskapsbilden är dock lättolkad med skogen och Rödberget i väst och det tydliga bäckstråket men med en bebyggelse som är ostrukturerad och splittrad. Det finns rätt mycket odefinierade områden och stråk varav somliga upplevs otrygga. Flöden finns från andra stadsdelar genom smala portar, så kallade koportar och över och där både höjden och trafikmängden utgör ett hinder. Barriär finns även mellan Västerslätt och Rödängs bostadsområden gentemot industriområdet Västerslätt. Bilinnehavet är Umeås största och andelen hållbara resor är låg. Tillgången till kollektivtrafik är till exempel låg.

Kulturell närvaro

Runt milleniumskiftet genomfördes ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun, Stiftelsen framtidens kultur och de boende på Rödäng. Syftet var att berika området som är av miljonprogramskaraktär med konstnärlig gestaltning. På så vis kom fyra UFO-bänkar av konstnären Mikael Åberg att mjuklanda i området. De kan tjäna både som lekskulpturer under dagtid eller som landmärken när belysningen tänds nattetid.

Pågående transformation

Viss utveckling sker av bebyggelse invid Tvärån och potential finns på sikt vid omvandling av Vännäsvägen att minska vägens barriäreffekter mellan Väst på stan, Grubbe och Rödäng och Västerslätt. En långsam transformation av industriområdets karaktär kan också skönjas där utveckling sker mot sällanköpshandel än nyutvecklad industri.

Fortsättningskurs: Västerslätt och Rödäng

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Västerslätt och Rödäng.

Innan stadsplanen som antogs under 50-talet låg här endast ett par villor. Här fanns huvudsakligen jordbruksmark som länge brukats av Grisbackas bönder och ett mindre skogsparti. Närmare järnvägen, i dess ursprungoliga sträckning, fanns ett par industrier; verkstadsanläggning för tillverkning av ladugårdsinredningar, en rälsbussfabrik och andra verksamheter, förråds- och lagerbyggnader. Syftet med utbyggnaden under 50-talet var att utveckla ett större industriområde i anslutning till järnvägen för att säkra framtida efterfrågan av sådan mark, samt utveckla bostäder i området eftersom det förutsågs ett stort framtida behov av egnahem. Genom att bygga ut den redan existerande bebyggelsen skulle det ges förutsättningar för att etablera butiksservice och småskola. Västerslätts utbyggnad skedde etappvis, med den tidigaste bebyggelsen uppförd under 50-talet, strategiskt beläget nära både järnväg och stad.

År 1964 antogs en plan som fastslog en utveckling av Västerslätts nordöstra del mot Vännäsvägen, genom uppförande av cirka 200 lägenheter i den del av K4-fältet som skilts från de övriga av nya Vännäsvägen. Industriområdet utökades i nordvästlig riktning under 60- och 70-talet, vilket sammanföll med planläggningen av Rödängs bostadsområde 1973. Innan Rödäng byggdes ut på 70-talet fanns här endast en gård intill Vännäsvägen i syd och en industrilokal med koppling till järnvägen i norr. Godsbangården norr om väg 363 har utvecklats under senare tid, sedan år 2000.

Västerslätt består till stor del av gles till tät småhusbebyggelse i tydliga rader längs ett par, lätt krökta, parallella vägar som slutligen vänder och bildar ett, för bilister, slutet trafiksystem då flertalet kopplingar över Tvärån är reserverade för gång- och cykeltrafikanter. Det östra hörnet mot Vännäsvägen avviker mot övrig bebyggelse med medelhöga lamellhus i en öppen kvartersstruktur. Västerslätts industriområde präglas av dess raka, långsträckta vägar som löper parallellt med spårinfrastrukturen och Hissjövägen. Här är andelen hårdgjord och bebyggd yta mycket hög, med få gröna strukturer.

Rödäng är uppbyggt kring en matarlinje utmed Tväråns sträckning, försedd med tre säckgator. Gång- och cykeltrafik är separerad från övrig fordonstrafik genom ett särskilt vägsystem med smala parallella gator utan trottoarer intill den nära inpå liggande bebyggelsen. Gångportar under Vännäsvägen ger Rödäng och Västerslätt tillgång till Grubbe och tillhörande serviceutbud, dock utgör Vännäsvägen en tydlig barriär på grund av få passager och den påtagliga höjdskillnaden. Rödäng präglas i större utsträckning än grannen Västerslätt av låg sluten bebyggelse i form av en- och tvåvåningshus i varierande former, både rad- och atriumhus. Stadsdelen som helhet har som mest medelhög befolkningstäthet, medan stora delar har förhållandevis låg täthet jämfört med övriga staden.

Mellan Vännäsvägen och Rödäng ligger ett parkstråk som har både en rekreationsrelaterad och bullerskyddande funktion – i likhet med det gröna stråket som ligger mellan Västerslätts bostadsområde och dess industriområde. Tvärån är utpekad som ett skyddsvärt naturområde i Umeås översiktplan då stråket längs ån anknyter delområdet till naturområdet kring Hamptjärnstugan och Kulla. Stråket i sin helhet erbjuder en varierad upplevelse av skog-, park- och odlingsmiljöer. Lövskogen i Tväråns närhet är relativt ung men har tillkommit genom naturlig föryngring utan påverkan av skogsskötsel och kan i framtiden utvecklas till en nyckelbiotop.

Vidare finns Rödberget med möjligheter att blicka ut över stadens västra delar och kringliggande elljusspår som är ett inslag i många invånares rörelsemönster. Rödberget i väster är det enda omgivande området som inte innebär en typ av barriär – det är i stället det viktigaste grönområde med naturprägel och skogskänsla i närheten av Rödäng. Åkermarken nordväst om Rödberget nyttjas ofta och gärna till rekreation för närboende. Rödäng har inte en särskilt stor tillgång på grönytor men de ytor som finns har olika karaktär. Variationen gör grönstrukturen mer intressant än om grönskan bestått av endast en typ; Rödberget är en stadsdelsskog med stigar och utsiktsplats över stadsdelen, Tväråns parkstråk är en grön promenadväg genom området och de små kvartersparkerna på Rödäng och parken längs Timotejvägen fungerar som gröna mötesplatser för de boende i området.

Av den kommersiella servicen står Västerslätts centrum för en betydande del, med livsmedelbutik, café och bankkontor. Idag märks det industriella arvet tydligt i de tidigare järnvägstråk som genomkorsat området, delvis kantad av äldre magasinsbyggander som nu inhyser småföretag, byggvaruhus och grossister. Stadsdelen har god tillgång till större och mindre lekplatser, med Rödängs ursprungliga intention om högst 70 meters avstånd från en given bostadsentré. Tillgången till skola är också hög, med två förskolor och ett lågstadium är lokaliserade inom Rödäng. I Västerslätts centrum återfinns en kyrka som anordnar aktiviteter.

Avståndet till centrum från stadsdelens centrum är drygt två kilometer och busslinje 7 knyter samman området med de centrala stadsdelarna med en färd på cirka 10 minuter. Andelen hållbara resor är 48 procent, vilket innebär att stadsdelen genererar en högre andel bilresor än många andra stadsdelar i Umeå. Gång- och cykelvägarna är separerade från biltrafiken utmed Timotejvägen. Över Tvärån finns två överfarter för gång- och cykeltrafik och i nord-sydlig sträckning leder två gång- och cykelvägar mot Grubbe och Grisbacka på andra sidan Vännäsvägen. I övrigt präglas området i stort av en få alternativ för cykeltrafik, som i stället samsas med bilister om utrymme i de lugna bostadskvarteren. Västerslätt centrum utgör en naturlig mötesplats och är av stor betydelse som knutpunkt. Överlag finns en måttlig täthet av offentliga målpunkter, men dessa är relativt få och rumsligt utspridda.

Sidan publicerades