Sociala konsekvenser

Den täta och blandade staden ger många positiva sociala konsekvenser. En mer områdeskoncentrerad befolkning skapar förutsättningar för attraktiva och levande stadsrum under dygnets alla timmar. Mötesplatserna som ska vara tillgängliga för alla lockar både besökare från andra delar av kommunen, andra kommuner och/eller även andra länder. Detta ökar öppenhet och en tryggare upplevd närmiljö.

Med blandade upplåtelseformer och olika typer av bostäder samt goda mötesplatser skapas bättre förutsättningar för jämställdhet och integration vilket kan ge positiva följdeffekter såsom minskad boendesegregation. Ett varierat bostads­utbud och närhet till service skapar möten mellan invånare med olika bakgrund innebär förutsättningar till ökad trygghet och integration.

Utifrån ansatsen att bygga blandstad kan lokaler för exempelvis förskolor, så kallade LSS-boenden, olika typer av vård­boenden integreras med andra bostäder i högre utsträckning än att byggas som enskilda enheter.  

Mötesplatser och offentliga rum som erbjuder olika integrerade kultur- och fritidsaktiviteter för olika åldrar inom samma fysiska område medför en gynnsam utveckling för sociala aspekter. Detta påverkar också upplevelsen av trygghet samt social integration. I förtätade bebyggelseområden kan små ytor för rekreation eller annan vistelse vara tillräckliga i vardagen där närhet för framför allt för barn, unga och äldre, är betydelsefull. Utbyggnaden av trygga och säkra platser samt gång-och cykelvägar är viktiga av flera skäl, inte minst ur ett barn- och jämställdhetsperspektiv. Funktionsuppdelade större områden som universitetsområdet leder emellertid till att de är avbefolkade kvällstid, vilket kan skapa otrygghet. Om man genom blandstadskonceptet kombinerar handel med bostäder och andra funktioner, kan detta dock komma att förändras.

Den gång- och cykelvänliga strukturen utifrån rumsligt (utbyggt vägnät) och socialt (upplevd trygghet) perspektiv påverkar folkhälsan positivt, då fler människor ges möjlighet till aktiv rörelse genom att gå, cykla och röra sig mer i vardagen. Detta skapar samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Å andra sidan finns det risker i en tät stadsstruktur, där miljöförhållandena kan bli besvärliga med bullerstörningar och försämrad luftkvalitet, vilket är negativt för hälsan.