Samhällsservice

Basen för en väl fungerande boendemiljö är att man upplever en bra tillgång till samhällsservice och en väl fungerande infrastruktur även när det gäller omsorg, trygghet och hälsa. Nybyggnadsområden behöver tid att stabiliseras socialt och kulturellt, medan förtätningsområden oftast har en etablerad grundutbyggnad som möjligen behöver kompletteras. En viktig utgångspunkt är, att genom planeringsinsatser säkerställa plats för kommersiell service, barnomsorg, skolor och olika boendeformer för äldre. Lokalisering bör ske till platser med hög tillgänglighet, gärna i anslutning till kollektiv­trafikens stomlinjer. Genom att i boendet, i grannskapet och i närmiljön säkerställa delaktighet och gemenskap minskar behoven av insatser mot segregation och utslagning.

Förutsättningar för offentlig service

Tillgång till grundläggande service är viktigt och i princip ska kommunal service behandlas lika över hela kommunen vilket innebär att det baseras på serviceunderlaget i respektive område. Landsbygden har andra förutsättningar än staden som gleshet, längre avstånd och färre människor. Service behöver därför planeras utifrån sina förutsättningar. Stärkt och utökad samverkan krävs för att skapa bäst möjliga service.

Utveckling av kommersiell service

Kommunen har en medveten planering av handeln i syfte att skapa en stark urvalshandel i centrum, samt stadsdels­centra med dagligvaruhandel och kompletterande service i form av post och bank med mera. Strukturomvandlingar inom både handels- och servicesektorn gör att förutsättningarna för att bibehålla denna struktur förändras. Handeln och servicen utanför stadskärnan växer och butikerna i stadsdelscentra och i glesbygd får svårare att överleva i konkurrensen med lågprisbutiker och stormarknader. Enheterna har blivit färre, samlokaliserats med andra verksamheter samt blivit mer trafikorienterade. Även i större nybyggnadsområden är det svårt att åstadkomma centrumbildningar, i vart fall tidigt i utbyggnadsprocessen.  Det är dock viktigt att reservera mark för handel och service som kan komma att efterfrågas när utbyggnadsområdena stabiliserats. För kommande bostadskvarter måste de nya förutsättningarna beaktas i planeringen. Nya stadsdels- och kommunövergripande handels- och servicecentra kan vara en lösning.

Bostadskvarteret som utgångspunkt

En av planeringens främsta målsättningar är att skapa en levnadsmiljö som säkerställer omsorg om de utsatta, tillgodoser behoven av trygghet och ger förutsättningar för att alla kan växa och lära sig ta eget ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande. På den kommunala arenan innebär detta att, med bostadskvarteret som utgångspunkt, säkerställa en bra samhällsservice och infrastruktur, som ger goda förutsättningar för boende, utbildning, arbete och fritid. Detta innebär att sektorsplanering måste integreras och underordnas helheten och lösningar måste prövas där bostads­kvarteret tas som utgångspunkt för var servicen lokaliseras. Gemensam sektorsövergripande samordning av olika service- och stödfunktioner för omsorg, trygghet och hälsa i bostadskvarteret, utgör en grund för socialt utvecklings­arbete där områdens inre liv sätts i centrum.

Den starka tillväxt som präglar Umeå har inneburit en snabb utbyggnad av nya bostadskvarter. En ny boendemiljö kräver ofta tid för att etablera sociala och kulturella sammanhang, varför det är särskilt viktigt att tidigt förse de nya områdena med samhällsservice och infrastruktur. En utbyggd barnomsorg och ändamålsenliga skolor, utgör basen för en väl fungerande boendemiljö. Full behovstäckning inom barnomsorgen utgör ett starkt stöd för att en ung familj ska få en bra start för ett eget ansvarstagande för sin levnadssituation. Barnets och familjens egna behov innebär att närhet till boendet är den viktigaste utgångspunkten. Inflyttningsområdets behov är annorlunda än förtätningsområdets. Flexibilitet och omställning av lokallösningar till andra ändamål är en nödvändighet i planeringen av barnomsorgen. Genom en högre andel förtätningsbyggande i etablerade bostadskvarter, skapas de bästa förutsättningarna för en harmonisk utveckling i samhällsbyggandet.

Platser för möten mellan människor

Med mötesplatser i bostadskvarter där man även kommer i kontakt med vuxna, underlättas omställningen till vuxenlivet och med samlingslokaler och verksamheter i föreningar ges förebilder inom vuxenvärlden. Skollokalerna har rätt utnyttjade, en viktig funktion som träffpunkt kvällstid.

Med den växande gruppen äldre i Umeå ställs särskilda krav på olika boendealternativ, från anpassade boenden där en äldre person kan bo kvar även om funktionsnedsättningarna ökar och högre omsorgsnivå behövs till seniorboenden.

För att klara de stora sociala omställningarna i en växande stad som Umeå, är det viktigt att ha ett uppföljningssystem som i ett tidigt skede ger signaler på behov av insatser. En mångfald av olika boendemiljöer och boendeformer, som bidrar till stabilitet är det bästa sättet att motverka tendenser till segregation och utanförskap. Det är i grannskapet och i den gemensamma boendemiljön som vi skapar önskvärda förhållningssätt och levnadsmönster. Genom att skapa förutsättningar för möten mellan människor bidrar samhället till delaktighet och gemenskap. Där människor utvecklas tillsammans, där människor byter åsikter och erfarenheter i respekt och samverkan, där växer också framtidens samhälle. Dynamik och utveckling uppstår främst i det mångkulturella sammanhanget med blandade etniska, kulturella och sociala betingelser. Utmaningen är att skapa förutsättningar för dessa möten mellan människor. Den fysiska strukturen i form av boende och gemensamma lokaler, måste stödja bildandet av sociala gemenskaper särskilt i nya bostadskvarter och områden med social oro.

Mer information

Se fördjupningen för Umeå för kommunens ställningstagande till frågor kring Handel och service.

Se avsnittet Verksamheter i fördjupningen för Umeå samt gällande fördjupningar för ställningstagande till handel med mera.

Fördjupningen för Umeå

Se tematiskt tillägg för landsbygden för handel och service på landsbygden.

Tematiskt tillägg för landsbygden

Sidan publicerades