Innanför ringleden

Umeå kommun planerar att bygga om de före detta europavägssträckorna i centrala Umeå till stadsgator med mer grönska och mer utrymme för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Förändringen innebär också nya kvarter med blandad stadsbebyggelse i anslutning till stadsgatorna. Utredningar om den framtida utformningen av stadsgatorna och anslutande mark pågår nu.

Ombyggnaden av gatorna kan påbörjas först efter att Västra länken är klar. Men i och med att vissa byggprojekt har påbörjats och planeras kan man säga att omvandlingen innanför ringleden redan är igång!

I stadsutvecklingsprogrammet ”Innanför ringleden” (från 2018) finns mer information om hur omvandlingen av vägarna kan ske, var förutsättningar finns för nya stadskvarter och vilka stadsbyggnadskvaliteter som är viktiga för den tillkommande bebyggelsen.

Kartillustration över Umeå stad med ringleden och programområdet är utmärkt.

Projektet omfattar de tidigare E4- och E12-sträckorna och anslutande områden innanför ringleden.

Aktuellt

Strukturplan för Teg

Kommunstyrelsens planeringsutskott har godkänt inriktningen för det fortsatta arbetet med området mellan Tegs centrum och Söderslätt. Strukturplanen ligger nu till grund för kommande detaljplaner samt utbyggnad av gator och annan infrastruktur.

Namnsättning av vägarna innanför ringen

När ringleden är klar kommer Umeå komun ta över gamla E4:an (väg 503) och E12:an. Byggnadsnämnden har godkänt nya namn för delar av dessa gator. De nya namnen längs gamla E4:an är Tegsesplanaden, Hagaesplanaden och Sandaesplanaden. Nya namn längs E12:an är Stadsvägen, Ytterhiskevägen, Anna Grönfeldts gata och Älvsvägen. Järnvägsallén finns sedan tidigare.

Se karta med de nya namnen

Beslut om exploateringsersättning

Exploateringsersättning kommer tas ut inom omvandlingsområdet på Teg. Det innebär att de som är med och utvecklar området är med och tar delar av kostnaderna för till exempel vägar och parker. Exploateringsersättning har redan tagits ut i Skanskas projekt i kvarteret Motormannen och i Bostadens projekt i kvarteret Glosboken. 


Därför är omvandlingen viktig för Umeå

I framtiden kommer ännu fler att bo i Umeå. Det kan vi vara rätt säkra på. Det innebär en rad möjligheter, men också utmaningar. Bland annat kommer ännu fler människor att röra sig längs våra vägar och gator.

Gamla E4 genom Umeå byggdes när trafiken var mer beskedlig. Då var det naturligt att resa i en egen bil. Om vi fortsätter så kommer inte alla att bilar att rymmas och det finns heller ingen plats att bygga nya eller bredare gator. Och för att vara helt ärliga – även om vi kunde så är det inte sättet som vi vill att Umeå ska växa på.

Vi vill att Umeå ska vara anpassat för fler typer av resande samtidigt som vi möjliggör utvecklingen av fler stadsmiljöer där människor vill leva, uppleva och verka.

När vi utvecklar genomfartsleden till en stadsgata som är anpassad för fler sätt att resa handlar en av de största förändringarna just om att vi skapar nya och attraktiva lägen. I stället för en transportsträcka för bilar möjliggör vi utvecklingen av nya stadsmiljöer som det är enkelt att ta sig till och från. Vi vill helt enkelt ha mer plats i centrala Umeå för miljöer där människor kan arbeta, bo, driva företag eller ta del av ett brett utbud av varor och tjänster.

Så ska Teg utvecklas

Kommunstyrelsens planeringsutskott har godkänt inriktningen för det fortsatta arbetet med området mellan Tegs centrum och Söderslätt. Strukturplanen ligger nu till grund för kommande detaljplaner samt utbyggnad av gator och annan infrastruktur.

I strukturplanens inriktning byggs gamla E4 om till en stadsgata, som får namnet Tegsesplanaden. Broar och påfarter ersätts med vanliga korsningar, vilket bland annat ger möjlighet att utveckla Tegs centrum. Nya kvarter ger plats för bostäder åt cirka 4 000 nya Tegsbor. Den barriär som gamla E4 är mellan Öst- och Västteg försvinner.

Totalt sett ska det bli ett lyft för Tegs miljö och stadsbild, med möjligheter till nya parker, nytt torg och ett ökat kunderunderlag för både handel och service. Allt detta dessutom på gång- och cykelavstånd till centrum.

Från kommunens sida vill vi samverka med fastighetsägare, handlare och Tegsbor för att möjliggöra och uppmuntra denna utveckling. Den fortsatta utvecklingen är beroende av fastighetsägarnas vilja att utveckla sina fastigheter, och därför pågår nu dialog med dem om detta. Det stundar fördjupade utredningar om Tegs centrums framtida innehåll och utformning och detaljplaner prövas utifrån strukturplanen.

Karta som visar strukturplanen för Teg på en karta. På kartan finns illustrationer som visar att det blir mindre buller, bättre luft, plats för fler boende, fler parker och mer service. Illustrationen visar även att kollektivtrafik, gående och cyklister kommer att prioriteras.

Illustration som visar inriktningen för strukturplanen för Teg.

Väg 503 - från omodern genomfartsled till grönare gata

Umeå växer, vilket innebär ökade trafikvolymer. Samtidigt har medvetenheten kring alla aspekter på hållbarhet ökat. Den nuvarande genomfartsleden klarar inte en ökad trafik utan att både trängsel, utsläpp och störande buller ökar samtidigt som det begränsar tillgängligheten till centrala Umeå. Omvandlar vi inte genomfartsleden kommer den också att hämma utvecklingen av de affärer, företag och bostäder som hör hemma centralt i en växande stad.

Med omvandlingen skapar vi en grönare stadsgata mellan Umeås stadsdelar och som knyter dem närmare varandra. Och som ger bättre förutsättningar för handel, kontor och bostäder. Dessutom får vi ytterligare en plats att mötas på.

Tegsbron är smal och har därför begränsat med möjligheter att gå och cykla, bussar fastnar också i köer. Bron är också 70 år gammal. Därför behövs en ny Tegsbro om man både vill prioritera de hållbara trafikslagen och behålla tillgänglighet med bil. Bron är byggd utifrån biltrafikens behov och närmar sig slutet av sin livslängd. I dagsläget finns inget konkret förslag på när och hur Tegsbron ska byggas om men utredningsarbete pågår.

Läs mer på sidan om väg 503

Aktuella projekt - omvandlingen har börjat

För fastighetsägare, handlare, företagare och boende kommer förändringen att på sikt skapa både trygghet och nya möjligheter för människor att fortsätta utveckla Umeå hållbart. Därför tror vi att intresset från etablerare och fastighetsägare längs stråket kommer att vara stort. Även om vägarna kan byggas först efter att ringleden är färdig så pågår flera projekt som är en del av omvandlingen innanför ringleden. Kartan nedan visar några av de projekt och detaljplaner som pågår innanför ringleden just nu. Några av projekten har egna projektsidor där du kan läsa mer och ta del av olika handlingar. För vissa av projekten påbörjas planarbetet först om ett eller ett par år, mer om det går att läsa på projektsidorna.

Frågor och svar

Det är ett led i vår strävan att förbättra luftmiljön i centrala Umeå och samtidigt göra det möjligt att fortsätta utveckla stadens centrala delar, bland annat med fler grönområden, nya bostäder och bättre möjligheter för fotgängare och cyklister att ta sig fram.

När vi har tagit över vägarna från Trafikverket, som först ska färdigställa ringleden runt Umeå. I det projektet återstår det nu ett sista ben: Västra länken. Efter den olycka som försenade arbetet, när den nya bron över Umeälven skulle lanseras, är Trafikverkets tidplan för Västra länken osäker. Preliminärt öppnas den tidigast i slutet av 2022 och därmed tar vi (Umeå kommun) över gamla E4 och E12 tidigast då, men ännu finns inga kommunala beslut om när ombyggnaderna ska börja.

Det finns inga beslut om det än. Det som med största sannolikhet kommer ligga till grund för tidplanen och prioriteringarna är förutsättningarna för ny bebyggelse. Det gäller till exempel gamla godsbangården (som förutsätter ombyggnad av E12) och gamla E4 genom Teg och Västra Esplanaden. Andra faktorer som påverkar prioriteringen är behov av att förbättra luftkvaliteten och att öka framkomligheten för kollektivtrafiken. Dessutom kan möjligheten till extern finansiering styra kommunens insatser.

Innan vägarna byggs om och får sin slutliga utformning kan det bli aktuellt med enklare och temporära åtgärder – som målning och skyltning – på vissa delsträckor, för att exempelvis dämpa hastigheten eller öka framkomligheten för kollektivtrafiken.

I dagsläget går det inte att svara på. Ombyggnaden sker etappvis och det kan ta flera decennier innan hela gamla E4 och E12 är ombyggda. Takten i ombyggnaden är bland annat beroende av Umeås utveckling och behovet av nya bostäder och lokaler för verksamheter.

Biltrafik skapar störningar i form av dålig luftkvalitet, buller och försämrad trafiksäkerhet. Dessa störningar försvårar möjligheten att bygga nya bostäder, verksamheter och trivsamma offentliga miljöer i centrala Umeå.

Biltrafiken tar också mycket plats. När Umeå växer ska allt fler resor rymmas på de gator som finns i staden, eftersom möjligheten att bygga nya gator i de centrala delarna är ytterst begränsad. Om en större andel av resorna görs till fots, med cykel och kollektivtrafik ryms fler resande. Om andelen bilresor däremot inte minskar, får vi en tilltagande trängsel och allt sämre framkomlighet för alla trafikslag.

Många kommer även i framtiden att behöva bilen i tätorten. Men för att den som måste använda bilen inte ska fastna i bilköer är det viktigt att ge så goda förutsättningar som möjligt för Umeåborna att använda andra färdmedel för sina resor.

Tegsbron är smal och ger därför begränsade möjligheter till att gå och cykla. Bussar fastnar också i köer. Bron är 70 år gammal och börjar närma sig slutet av sin livslängd. Dagens Tegsbro är byggd utifrån biltrafikens behov och för att kunna prioritera de hållbara färdsätten, som i dag har begränsad plats, måste en ny bro byggas. I dagsläget finns inget konkret förslag på när och hur Tegsbron ska byggas om men ett utredningsarbete pågår.

De ska omvandlas till stadsgator. Det innebär att vi utformar dem på ett sätt som ger lägre hastigheter för bilarna och gör det enkelt för fotgängare att korsa vägarna. Dessutom ger vi större utrymme för grönska, kollektivtrafik samt för fotgängare och cyklister, samtidigt som utrymmet för bilar minskar på vissa sträckor. Vi planerar för ny bebyggelse med entréer mot gatorna.

För gamla E4 (väg 503) mellan Ersboda och Söderslätt är inriktningen att ge gatan en esplanadkaraktär med större bredd än omgivande gatunät, liksom grönska, gång- och cykelbanor samt separata busskörfält.

Inget beslut om vägarnas utformning är fattat, men vill du läsa mer om detta kan du läsa Trafikutredning väg 503länk till annan webbplats.

När Umeå växer mot 200 000 invånare ska allt fler resor rymmas på gatorna. Om biltrafiken ökar i samma omfattning ökar trängseln, samtidigt som framkomligheten för alla transportslag, även bilar, försämras. Så även om dagens utformning av vägarna skulle kvarstå skulle det i framtiden upplevas som svårare att ta sig fram med bilen – exempelvis från Teg till centrum.

Den planerade ombyggnaden av gamla E4 innebär att bilen får mindre utrymme än i dag på flera delsträckor. Samtidigt ökar utrymmet för gång, cykel- och kollektivtrafik, vilket ger förutsättningar för att en större andel av resorna i framtiden kan ske med dessa färdmedel. Det kommer fortfarande vara möjligt att ta bilen till centrum, men fler kan välja andra transportsätt, vilket minskar trängseln för bilarna och möjliggör att fler resande totalt sett ryms på vägarna.

Ja, det handlar inte uteslutande om luftkvalitet, utan också om att frigöra utrymme för fotgängare och cyklister. Vi vill dessutom få ner bullernivån och forma ett trafiksäkert och tryggt centrum, som är tillgängligt för alla.

Ja, möjligheterna att ta sig fram till fots och till cykel kommer att förbättras, med rejäla cykelvägar. Det blir fler trafiksäkra stråk, med längre avstånd till fordonstrafik. Vi tillför också fler grönytor och träd, vilket gör Västra Esplanaden till en grönare och mer inbjudande gata och plats.

Det planeras många nya bostäder, arbetsplatser och butiker i Umeå centrum. Även om vi vill att bilanvändningen ska minska så kräver ny bebyggelse nya parkeringsplatser, enligt gällande lagstiftning.

Behovet av parkering är dock mindre i centrala Umeå än på andra håll, eftersom avstånden till butiker är små och möjligheten att gå, cykla eller åka kollektivt är stora. Men parkeringsplatser behövs även där och det effektivaste och minst ytkrävande sättet att ordna det är i parkeringshus.

För att möjliggöra den förtätning av centrala staden som är önskvärd har därför mark reserverats i kommunens översiktsplan för nya parkeringshus. Dessa reservat har placerats för att täcka upp behoven i olika delar av centrum. Kvarteret Ymer på Västra Esplanaden är ett sådant läge. Utan möjligheten att tillskapa dessa parkeringsplatser, skulle förutsättningarna för ny bebyggelse i centrala Umeå begränsas.

Utifrån översiktsplanen har därför kommunen beslutat att påbörja en detaljplan för bostäder, parkering och handel i kvarteret. I planarbetet prövas förutsättningarna för parkeringshuset, bland annat utifrån den planerade ombyggnaden av Västra Esplanaden.

Både skattemedel och exploateringsersättning krävs för att genomföra ombyggnationerna. För ombyggnationen på Teg tas det ut exploateringsersättning från de fastighetsägare som tack vare ombyggnationen av vägar och gator kan förädla sina fastigheter. Exploateringsersättningen tas ut i samband med framtagandet av nya detaljplaner som exempelvis medger fastighetsägaren att riva en låg industribyggnad och i stället bygga ett flerbostadshus. Det krävs därmed intresse och initiativ från fastighetsägarna att utveckla sina fastigheter för att kommunen ska få in exploateringsersättning till ombyggnationen.

De beräkningar som gjorts visar att vid en fullständig omvandling av området runt den gamla trafikleden på Teg täcks cirka hälften av investeringsbehovet av exploateringsersättning. Den andra delen bekostas på annat sätt, exempelvis genom skattemedel och statliga bidrag.

Omvandling på Teg: Cirka 2 400 nya bostäder. Svårt att förutse exakt, eftersom denna omvandling förutsätter privata initiativ och också ska prövas i detaljplaner i senare skeden.

Gamla godsbangården: Cirka 1 000 nya bostäder enligt den strukturstudie som tagits fram under hösten och vintern 2020.

Det är flera aktörer inblandade i den frågan, däribland Ultra (Umeå lokaltrafik). Men vi törs säga att med fler människor som har behov av kollektivtrafik ökar också turtätheten.

En viktig del av Umeås stadsutveckling ligger i “Innanför ringleden”-projektet. Det handlar till stor del om centrala ytor som i dag inte använda på bästa sätt och inte tillför staden några större värden. Genom att vi omvandlar ytorna enligt stadsutvecklingsprogrammet kan vi skapa bostäder där du som boende har goda möjligheter att leva hållbart och bekvämt. Där tillförs också trevliga parker och lekplatser som kan nyttjas av boende i både befintliga liksom nya områden, och parallellt skapar vi effektiva transportleder för framtidens Umeå.

Det finns ett förslag om att bygga en evenemangshall inom den gamla godsbangården-området och ett föravtal är tecknat med en intressent. Den blir i sådana fall, utifrån underlaget i gällande föravtal, inte en evenemangsarena i form av en stor ishall, utan en evenemangshall med en mindre publikkapacitet än så. Enligt föravtalet ska möjligheten till att bygga en evenemangshall inom området utredas, och var inom området som det i sådana fall är lämpligast. Det finns alltså inga beslut om detta, och inga ritningar heller.

När Trafikverket öppnat hela ringleden och kommunen kan smalna av gatorna innanför ringen frigörs mark. Marken omvandlas då till nya stadskvarter. Det betyder att både bostäder och verksamheter byggs, liksom nya parker och torg. De flesta nya gatorna planteras dessutom med träd.

Sidan publicerades