Norra Ön

Att bebygga norra Ön för bostäder, förskolor, skola och verksamheter är i linje med de strategier Umeå kommun har för hållbar tillväxt. Den övergripande idén är att Umeå ska skapa en tätare stad. Att bebygga norra Ön följer tillväxtstrategierna, framför allt när det gäller femkilometersstaden och att skapa hög täthet i nya stadsdelar.

Läs mer om varför Norra Ön är en viktig pusselbit i Umeås tillväxt. 

Förutom Bostaden och Skanska, som redan äger fastigheter inom planområdet, har inga markanvisningsavtal ännu tecknats av Umeå kommun. Därutöver finns ett antal privata fastighetsägare som kan utveckla sina fastigheter själv eller tillsammans med andra.

Om detaljplanen inte överklagas beräknas en ny bilbro över till Ön börja byggas under 2026. Den nya bilbron behövs på plats först innan bostäder kan börja byggas för att kunna säkerställa infrastrukturen. Bostäder kan då tidigast börja byggas under 2030.

Genomförandet av Norra Ön börjar med projektering och anläggande av ny infrastruktur (det vill säga broar, vägar och ledningar), såväl som stabilitetsåtgärder och erosionsskydd. Bostadsbyggandet påbörjas då nödvändig infrastruktur är färdigställd och kommer byggas i etapper. Det är ännu inte fastställt var byggandet börjar eller hur etappindelning kan komma att se ut. Troligtvis kommer bostäderna byggas ut i minst tre etapper där den första etappen utgörs av norra spetsen på Ön och därefter byggs området ut från norr till söder. Genomförandetiden planeras till minst 15 år.

Det planeras för cirka 2 800 bostäder.

Planen möjliggör bostäder i blandade upplåtelseformer, till exempel hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter.

Nej, det planeras i huvudsak för flerfamiljshus.

Norra spetsen har stort potential att utvecklas till ett av Umeås besöksmål och ett landmärke. Kvarteret ges en flexibel användning för att i samspel med angränsande park och gaturum skapa en unik vattenfront som spelar med konstnärligt campus och markerar bilden av Umeå. Planen möjliggör platser för social samvaro, evenemang, uteservering, utsiktsplatser med hög tillgänglighet. Terrasseringar kan med stor fördel användas i många syften och för att möjliggöra vattenkontakt. Dess innehåll, gestaltning och utformning kommer att konkretiseras fram till granskningsskedet av detaljplanen.

Det planeras för tre gång- och cykelbroar och en ny bilbro. De kommer att finansieras av Umeå kommun, av staten genom det Stadsmiljöavtal som Umeå kommun tecknat och av andra exploatörer som äger mark inom området genom en exploateringsersättning som tas ut.

Det planeras för två förskolor och en grundskola med idrottshall. Verksamhetslokaler för etablering av till exempel affär, kontor och annat typ av service och tjänster finns med i detaljplanen.

Det finns också förutsättningar att skapa äldreboenden av olika slag. Men ingen särskild plats för det är utpekat i planen.

Detaljplanen säkrar bevarande av väsentliga delar av skogen som är av betydelse för djur- och växtliv. Till exempel strandskogen och lövskogen i de centrala och östra delarna av planområdet. En del av strandskogen som tas i anspråk föreslås att planläggas som park då det är viktigt med hög tillgänglighet inom dessa områden. Så att fler kan promenera utmed älvbrinken.

Alla som vill får möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till detaljplan vid samrådet (genomfördes 5 januari – 4 februrari 2021) och sedan vid granskning (preliminärt våren 2023). Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

Kommunen måste alltid lyssna på synpunkter från berörda. Kommunen ändrar sedan planförslaget, om det finns sådana skäl, med hänsyn till synpunkterna. Om kommunen inte ändrar i planen enligt synpunkterna, måste kommunen förklara varför de inte beaktas. Det görs i en samrådsredogörelse som presenteras i samband med att detaljplanen ställs ut för granskning.

Efter samrådet gås alla synpunkter igenom. Sedan ställer kommunen ut det eventuellt bearbetade förslaget till detaljplan för granskning. Där ingår också den samrådsredogörelse där kommunen redovisar inkomna synpunkter och hur de hanterats.

Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter. De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda, ska få ett meddelande om att planförslaget ska granskas. Planförslaget finns tillgängligt för granskning i minst två veckor.

När granskningstiden gått ut sammanställs de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett gransknings­utlåtande och de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda meddelas.

Därefter kan kommunfullmäktige anta detaljplanen för Norra Ön.

Om du är missnöjd med en detaljplan kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan endast överklaga detaljplanen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Du kan vara berörd om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till planområdet. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.

Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till kommunen.