Friyta

Sidan publicerades

Tillgång till ytor för lek och utevistelse i anslutning till bostaden är viktigt var man än bor i kommunen. Vid nybyggnation avsätts dessa friytor i första hand på kvartersmark för att säkerställa behovet av närhet till funktioner som ger livskvalitet i vardagslivet. Generellt hänvisas det till de allmänna kraven och riktlinjerna i plan- och bygglagen samt i Boverkets byggregler (BBR) för hur friytor ska anordnas.

I den av utvecklingsstrategierna definierade täta blandstaden är intresseanspråken många och det är allmänt trångt om ytor. Detta till skillnad från kommunens landsbygd, i de mindre tätorterna och centralortens ytterområden. I Översiktsplanedelen Fördjupning för de centrala stadsdelarna, det vill säga planen för området för de centrala stadsdelarna, delar av Teg och Haga, har därför riktlinjer för friyta preciserats för att ge ytterligare vägledning där kritiska avvägningar mellan olika anspråk är mer förekommande. Betydelsen av avsatta friytor för att skapa goda boendemiljöer har i dessa delar uppmärksammats genom krav på andelstorlek i förhållande till bostadens yta samt kvaliteter som tysta, vegetationsrika samt barntillgängliga ytor inom fastigheten eller kvarteret.

Det förefaller naturligt att denna vägledning även bör fungera i andra stadsdelar i takt med utvecklingen av en uppenbart tätare stadsbebyggelse. Exempelvis Universitets- och sjukhusområdet, Grubbe, Teg och Haga.

Utifrån en helhetssyn på tillgängliga friytor/grönytor i närområden finns samtidigt öppningar för en mer flexibel tillämpning. I de mer täta stadstrukturerna har det stor betydelse att friytorna inom fastigheten eller kvarteret arrangeras utifrån i första hand kvaliteterna och tillgängligheten till ytorna snarare än att tillgodose ytmått enligt norm. Varje del av frigjord yta programmeras för att optimera dessa värden genom bland annat avvägda placeringar med särskilt höga kvaliteter. Exempelvis fungerar en oskyddad förgårdsmark med låga vistelsevärden dåligt som friyta om än ytor och vegetation finns. Om hög tillgänglighet och kvalitet däremot uppnås kan mindre friyta än normalt prövas. Nuvarande tendens att anlägga stora och välbelägna terrasser är ett möjligt sätt att hantera detta. Kvaliteter som allmän tillgänglighet inom fastighet eller kvarter, anpassningar utifrån barnperspektivet och tillgång till dagsljus, utgör exempel på betydande aspekter i sådana lämplighetsprövningar. Som komplement kan lämplighetsprövningar med ovanstående ambitioner kopplas till satsningar på kvalitetshöjande åtgärder i närliggande offentliga parker utanför fastigheten.

Friyta och behov av friyta inom planeringen är i första hand utformat utifrån ett socialt perspektiv avseende olika livskvaliteter. I utformning av friytor är det dock eftersträvansvärt med andra funktioner som inte direkt är kopplade till upplevelsevärden i vardagslivet. I den täta staden med en växande andel hårdgjord yta utgör en väl utformad friyta ett tillskott i hanteringen av dagvatten inom kvartersmarken och i området. Det kan röra sig om genomsläpplig mark eller att ytan i sig är utformad så att en lokal fördröjning av dagvattnet kan uppnås. Sedan kan exempelvis en rik vegetation både ge goda upplevelsevärden samtidigt som den bidrar till en renare luft.

Sidan publicerades