Bebyggelse på Umeå landsbygd och tätorter

Landsbygden – en självklar del av scenario 200 000 invånare

Utveckling av landsbygden är en självklar del av bebyggelsescenariot Umeå 200 000 invånare och kommunens tillväxtambitioner konkretiseras för landsbygden på en rad sätt. Nästan var tredje kommuninvånare har valt att bo utanför Umeå och på landsbygden erbjuds några av de mest attraktiva livsmiljöerna i kommunen. Det är viktigt att tillvarata landsbygdens och byarnas särskilda kvaliteter och även skapa förutsägbarhet för nuvarande och tillkommande landsbygdsbor.  

Tätorter utanför Umeå samt byar har en viktig roll

Ett mål är att skapa en hållbar bebyggelsestruktur på landsbygden som bidrar till att utveckla befintlig infrastruktur och ge ökat underlag till service och kollektivtrafik. Inriktningen mot komplettering av Umeå stad med i huvudsak tät kvartersbebyggelse innebär att spritt småhusboende inte är prioriterat i de mest centrala delarna av staden. Efterfrågan för detta är samtidigt stor och här har kommunens byar och tätorterna en viktig roll att spela.

Inställningen till bebyggelseutveckling på landsbygden är positiv. Ny bebyggelse bör komplettera befintlig och i första hand lokaliseras till byar invid utpekade kollektivtrafikstråk. Med ökad täthet och närhet till fler människor kan även förutsättningarna för bygemenskap och lokalt engagemang fortsätta växa med målet en fortsatt rik och levande landsbygd med starka livskraftiga byar.

Tätorter och stationssamhällen – stärkt roll i omlandet och förutsättningar för hållbart resande

Tillväxtscenariot är ambitiöst inte minst gällande Hörnefors och Sävar med ett tillväxtscenario med mer än en dubblerad befolkning på lång sikt. Botniabanan och framtida Norrbotniabanan skapar förutsättningar för hållbart resande och befolkningstillväxt. Ökad befolkning i orterna ger större underlag för utvecklad service vilket är viktigt eftersom orterna har ett stort omland och fungerar som servicepunkt för stora delar av kommunens landsbygd.

Här erbjuds boenden med andra värden som alternativ till den starkt förtätade centralorten. Närheten till naturen och rekreationsområden är påtaglig och båda orterna har en å som rinner genom samhället med stora rekreativa värden där möjligheter finns att utveckla rekreation och promenadstråk. Med gena kopplingar till resecentran underlättas möjligheter att gå, cykla samt resa kollektivt. Därtill skapas möjligheter för boende i omlandet att ansluta till tåg­infrastruktur vilket möjliggör minskat bilresande. För både Hörnefors och Sävar planeras för utvecklade centrum. Till exempel finns ny detaljplan för Sävar centrum där byggnationer av flerfamiljshus är påbörjade.

I befolkningsscenariot föreslås även tydlig stärkning av tidigare kommundelar som Holmsund och Obbola. Bebyggelse­områden finns även utpekade invid tätorter som Norrmjöle, Sörmjöle, Täfteå och Yttersjö.

Byar i stråk

I scenariot för 200 000 invånare pekas ett antal bystråk ut, som redan idag har en stark utveckling. Bystråken kan liknas med pärlband där byar knyts samman med regional busstrafik. Många samhällen har befintlig infrastruktur i form av service som skola, förskola samt kommunalt vatten och avlopp. Vissa har även kommersiell service i form av matvarubutik och till exempel äldreboende. Här kan samlad bebyggelse utvecklas. Kommunen bör överväga markförvärv i strategiska byar i syfte att skapa goda möjligheter för bebyggelseutveckling. Byggande av flerfamiljshus skulle bidra till att tillgodose efterfrågan på lägenheter.  I scenariot föreslås bystråken kompletteras med cirka 3 000 nya invånare på sikt. Utveckling på andra platser i kommunen än exempelvis utpekade tillväxtstråk, betraktas också med positiv grundinställning. Här här kan det i större utsträckning bli tal om enskilda lösningar vilket kan medföra krav på större tomtstorlekar. För områden med svag befolkningsutveckling ges därtill möjligheter att pröva lättnader i strandskyddet för byggande i strandnära lägen.

Umeå landsbygd

Målsättningen är att landsbygden ska växa i takt med stadens utveckling. Visionen är att 30 000 bor på landsbygden.

Byar i stråk- vad avses?

I ett antal stråk som sammanstrålar i städer planeras för tillväxt. De utpekade stråken är följande;

Stråk längs väg 363 

I riktning mot Vindeln finns bland annat byarna Tjälamark, Håkmark, Hissjö, Kvarnfors, Haddingen, Sunnansjö, Långviksvallen samt Tavelsjö och vidare mot kommungränsen via Rödåsel. Hissjö och Tavelsjö är tätorter med uppbyggd service, bland annat i form av butik, förskola och skola samt VA.

Stråk uppströms älven

Via Baggböle och Klabböle sträcker sig ett stråk som omfattar bl.a.  tätorterna Brännland och Sörfors som båda har skolverksamhet.

Stråk västerut till Hössjö 

Från Röbäck via Skravelsjö sträcker sig nästa stråk som samlar Yttersjö, Kasamark samt Hössjö där skola finns i Kasamark.

Stråket till havet 

Från Stöcksjö och Stöcke via en rad byar såsom Ström, Strömbäck och Sörböle stråker sig ytterligare ett stråk fram till Norrmjöle och Sörmjöle. Skolor finns på tre platser längs stråket och avloppsnätet kommer att byggas  på platserna vid Mjölefjärden.   

Stråk från Tavleliden till Sävar och  Bullmark

Ett stråk sträcker sig från Tavleliden via Innertavle, Täfteå, Sävarberg samt Tomterna genom Sävar och upp förbi Gunnismark till Bullmark. Innertavle, Täfteå och Bullmark är tätorter som båda har skola och förskolor och utbyggd VA. I Täfteå finns även mataffär.

Stråk längs väg 364 upp till Flurkmark

Från Ersboda förbi Ersforsen, Ersmark, Fällforsån och till Flurkmark. Skolor finns i Ersmark och Flurkmark. Förskola finns i Bodbyn. I området kring Ersmark bör närheten till Umeå leda till att planeringen ska ske med större omsorg genom exempelvis planprogram.

Värdefulla kustmiljöer som del i Umeås attraktionskraft

Kusten är Umeås framsida. Det var härifrån Umeå en gång koloniserades. Havet har historiskt haft en avgörande betydelse för den utveckling som skett. Tider förändras men ännu hittar man de mest attraktiva boendemiljöerna och upplevelserna just utmed kusten. Kustens attraktionskraft gör att många dras hit. Här kan man bo nära naturen men samtidigt nära Umeå. Besökare söker sig hit för att bada, fiska, fågelskåda, åka båt eller bara njuta av havet. Några av våra mest värdefulla naturmiljöerna finns här.

Stora fritidshusområden har vuxit fram utmed kusten och det pågår omvandling där allt fler väljer att bosätta sig permanent. Klarar vi lösa vatten- och avloppsfrågorna kan denna utveckling fortsätta till gagn för en attraktiv boendemiljö och ett friskt hav och badvatten.

Samtidigt som det i en tillväxtregion finns en efterfrågan på attraktiva lägen för bebyggelse ökar behovet av allmänt tillgängliga strandområden. Många platser är idag i princip privatiserade och tillgängligheten är begränsad. Kuststräckan inom Umeå kommun är kraftigt exploaterad och faktiskt mer exploaterad än Stockholms läns kust. Endast hälften av kommunens 35 mil långa kust har visat sig oexploaterad längre sträckor än 200 meter. 

Umeå kommun har tagit ett helhetsgrepp kring kustens utveckling med integrerade perspektiv i syfte att uppnå hållbar utveckling för denna viktiga resurs. Det handlar t.ex. om hållbar bebyggelseutveckling- en viktig del för att kunna erbjuda många olika typer av livskvaliteter i boende som kompletterar Umeås övriga boendemiljöer. Det finns även stor potential för näringslivsutveckling och besöksmålsutveckling vid havet. De spännande och attraktiva strandmiljöerna är inte bara en rekreations- och friluftsresurs för Umeåbor utan även en tillgång för affärsdrivande besöksnäring.

Sidan publicerades