Norra Ön

Att bebygga norra Ön för bostäder, förskolor, skola och verksamheter är i linje med de strategier Umeå kommun har för hållbar tillväxt. Den övergripande idén är att Umeå ska skapa en tätare stad. Att bebygga norra Ön följer tillväxtstrategierna, framför allt när det gäller femkilometersstaden och att skapa hög täthet i nya stadsdelar.

Läs mer om varför Norra Ön är en viktig pusselbit i Umeås tillväxt

Kommunen är största markägaren inom planområdet, men har inte anvisat marken till några byggaktörer än. Avtal om exploateringssamverkan har tecknats med Bostaden och Skanska som äger mark inom planområdet. Utöver dem finns några privata fastighetsägare där samtal om möjligheter till samverkan pågår. Kommunen kommer att bygga infrastruktur, torg, parker, skola och förskolor.

Byggandet kommer först att börjas med nödvändig infrastruktur tidigast 2026. Bostäder kan då börja byggas omkring år 2030.

Genomförandet av Norra Ön börjar med projektering och anläggande av ny infrastruktur (det vill säga broar, vägar och ledningar), såväl som stabilitetsåtgärder och erosionsskydd. En första etapp kommer bestå av de två norra gång- och cykelbroarna. Därefter fortsätter infrastrukturutbyggnaden etappvis.

Bostadsbyggandet påbörjas då nödvändig infrastruktur är färdigställd. Det är ännu inte fastställt var byggandet börjar eller hur etappindelning kan komma att se ut. Troligtvis kommer bostäderna byggas ut i minst tre etapper där den första etappen utgörs av norra spetsen på Ön och därefter byggs området ut från norr till söder. Genomförande­tiden planeras till minst 15 år.

Det planeras för cirka 2 800 bostäder.

Norra Ön planeras för bostäder i blandade upplåtelseformer, i huvudsak hyresrätter och bostadsrätter, men det kan även bli en mindre andel äganderätter (exempelvis stadsradhus).

Nej, det planeras i huvudsak för flerfamiljshus.

Den norra spetsen, så kallade Önabben, har stor potential att utvecklas till ett besöksmål och ett landmärke för Umeå mitt i älven. Kvarteret ges en flexibel användning i detaljplanen för att i samspel med angränsande park och torgytor skapa en unik vattenfront som samspelar med konstnärligt campus och älvsrummet. Planen möjliggör platser för social samvaro, evenemang, uteservering och vattenkontakt. Önabbens gestaltning och utformning kommer att konkretiseras längre fram i processen.

Det planeras för tre nya gång- och cykelbroar samt en ny bilbro med separat gång- och cykelbana. Broarna kommer att finansieras dels av kommunen, dels av staten genom det Stadsmiljöavtal som kommunen erhållit och dels av övriga exploatörer som äger mark inom området genom så kallad exploateringsersättning.

Det planeras för två förskolor och en grundskola med idrottshall. Möjligheten att etablera till exempel affär, kontor och annat typ av service och tjänster finns med i detaljplanen. Det finns också förutsättningar i detaljplanen för särskilda boenden.

Delar av befintlig strandskog kommer att bevaras, men stora delar kommer också att behöva tas bort för att möjliggöra för erforderliga stabilitets- och erosionsåtgärder. Av de delar där befintlig strandskog tas bort kommer vissa ytor att iordningsställas för parkmark, och vissa ytor att återplanteras för att på sikt återskapa naturvärden. Stora delar av skogarna med höga naturvärden bevaras dock och kvartersstrukturen har anpassats för att bevara så mycket som möjligt av de värdefulla lövskogarna.

Planeringen av Norra Ön är en viktig pusselbit för Umeås hållbara tillväxt. Enligt översiktsplanen ska staden bli tätare och ta vara på den infrastruktur, service och kollektivtrafik som redan finns. Genom att bygga i ett centralt läge minskar behovet av bilresor och bidrar till en mer hållbar livsstil.

Att bygga bostäder, förskolor, skola och verksamheter på Norra Ön följer också Umeå kommuns strategi för hållbar tillväxt: att utveckla den så kallade femkilometersstaden, bygga med hög täthet och skapa bra offentliga rum för alla.

Utgångspunkten är att strandskogarna ska återställas på lång sikt, men de kommer troligtvis i stor utsträckning behöva tas bort. Anledningen är att marken i området behöver förstärkas för att öka stabiliteten längs stränderna. Det handlar om att säkerställa att Norra Ön blir en trygg och säker plats att leva och vistas på. Skogarna kommer att återplanteras, men det kommer att ta tid innan återväxten och de värden som skogarna har i dag är tillbaka.

Umeå kommun arbetar aktivt för att bevara och stärka den biologiska mångfalden kopplat till stadsutveckling. Ett exempel är Lövskogsprojektet som gynnar många arter som finns i älvslandskapet. Planeringsutskottet har också beslutat att tillgängliggöra fyra naturområden i närheten av Ön, som möjliga skyddsåtgärder för att minska påverkan på skyddade arter vid utbygganden av Norra Ön.

Satsning på lövskog ska främja hotad hackspett - Umeå kommun Länk till annan webbplats.

För att Norra Ön ska kunna utvecklas på ett hållbart och säkert sätt behöver marken förstärkas. Därför behöver delar av strandlövskogarna tas bort. En mindre exploatering är inte förenlig med översiktsplanens mål, och det är därför inte alternativ att anpassa planen på det sättet.

Kommunen ser och värdesätter de naturmiljöer som finns på Norra Ön. Samtidigt måste vi väga dessa värden mot andra behov, som bostäder, skolor, service och möjligheten att utveckla staden på ett hållbart sätt. Det är ofta svåra avvägningar, där vi försöker hitta en balans mellan att bevara viktiga miljöer och att möta stadens långsiktiga utveckling

På Ön finns lövskogsmiljöer som utanför Umeås älvslandskap är sällsynta, då vår region domineras av brukade barrskogar. Lövskogar med både unga och gamla grova träd är artrika livsmiljöer med insekter och fåglar som är speciellt anpassade till denna miljö. Vissa arter, framför allt fåglar, kan behöva stora lövskogsområden för att hitta lämpliga häckningsplatser och tillräckligt med insekter och larver året runt.  Därför är det viktigt med en mosaik av lövskogsmiljöer med lämpliga avstånd i älvslandskapet.

Om en detaljplan riskerar att påverka skyddade arter enligt artskyddsförordningen måste det utredas ordentligt innan detaljplanen kan antas. I vissa fall är det nödvändigt att vidta skyddsåtgärder, i andra fall krävs dispens enligt artskyddsförordningen. Dispensprocessen är separat och det är svårt att säga exakt hur lång tid den tar.

Arbetet med detaljplanen för Norra Ön är komplext och omfattande. Att utveckla en ny stadsdel på tidigare relativt orörd mark innebär att många svåra avvägningar måste göras. Befintliga värden ställs mot konsekvenserna av att utveckla staden, vilket kräver noggranna utredningar.

Bland annat behöver Öns branta nipor säkras mot ras och skred och befintligt vägnät ses över. Detaljplanen ska också hantera strandskydd och artskydd.

Norra Ön är viktig för Umeås tillväxt och vi strävar efter en innehållsrik stad med god tillgänglighet och korta avstånd. 

Alla som vill får möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till detaljplan vid samråd och granskning. Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

Kommunen måste alltid beakta synpunkter från berörda och om det finns skäl kan planförslaget justeras. Om kommunen inte ändrar i planen enligt synpunkterna, måste kommunen förklara varför de inte beaktas. Alla synpunkter som kommer in under samråd och granskning sammanställs och bemöts. Sammanställningen blir en del av planhandlingarna.

Efter samrådet tittas alla synpunkter igenom. Sedan ställer kommunen ut det eventuellt bearbetade förslaget till detaljplan för granskning. Där ingår också den samrådsredogörelse där kommunen redovisar inkomna synpunkter och hur de hanterats.

Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna synpunkter. Planförslaget finns tillgängligt för granskning i minst två veckor.

När granskningstiden gått ut sammanställs de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett gransknings­utlåtande och de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda meddelas. Därefter kan kommunfullmäktige anta detaljplanen.

Om du är missnöjd med en detaljplan kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.

Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till kommunen.