Umeås klimatavtryck ur ett konsumtionsperspektiv

Vår livsstils påverkan på klimatet lyfts allt oftare i klimatdebatten. De vanor vi har och de köpbeslut vi fattar påverkar klimatutsläppen olika mycket. Som en av de första kommunerna i Sverige har Umeå kommun beräknat klimatavtrycket från konsumtionen i Umeå.

Sedan tidigare har Umeå kommun data om resvanor och energianvändning i Umeå men på andra områden finns väldigt lite information om Umeåbornas konsumtionsvanor, till exempel när det gäller mat, kläder och prylar.

För att få en bättre kunskap om läget i Umeå genomförde klimatprojektet Den koldioxidsnåla platsen under våren 2018 en undersökning av konsumtionsvanorna i Umeå. Ett statistiskt representativt urval på 4 004 Umeåbor bjöds in och 1 475 personer svarade.

Svaren i undersökningen har sedan legat till grund för en beräkning av de klimatutsläpp konsumtionen orsakar. Beräkningarna har gjorts av Stockholm Environment Institute (SEI).

Klimatorientering.se

För att göra den nya kunskapen mer tillgänglig för Umeåborna har vi skapat webbplatsen Klimatorientering.se. Där kan man utforska resultatet av klimatberäkningen på ett lättsamt sätt och ta reda på hur klimatpåverkan ser ut i olika delar av Umeå. För den som önskar fördjupning finns också möjlighet att läsa rapporten som ligger till grund webbplatsen.

Kolla in Klimatorientering.se

Rapporten

Rapporten som Stockholm Environment Institute har tagit fram identifierar ett antal fokusområden med hög klimatpåverkan där snabb utsläppsminskning är möjlig:

• Resande: Flygresor och bilanvändning
• Livsmedel: Kött- och mejeriprodukter, matsvinn
• Boende: Energianvänding
• Kläder och prylar: Möbler och kläder

Läs hela rapporten från SEI, pdf,

Se en presentation av rapporten

Ljudet är dåligt de första minuterna men blir bättre därefter.

Mer från undersökningen

En del av frågorna i enkätundersökningen handlade om attityder till olika företeelser. De har inte ingått i SEI:s klimatberäkning och här nedanför kan du läsa om några av dem.

Vad orsakar mest klimatutsläpp?

De flesta som har svarat på undersökningen tror att deras bilresor har störst påverkan på klimatet, särskilt män. Flyget kommer på andra plats och fler kvinnor än män tror att flyget har störst klimatpåverkan. Endast ett fåtal väljer svarsalternativet sparande. Det blir särskilt intressant med tanke på att undersökningen också visar att endast ett fåtal av undersökningens deltagare anger att de sparar i miljömärkta och etiska fonder och att hela 56 procent av de svarande inte vet om de har miljömärkta och etiska fonder.

Vad är enklast att förändra?

På frågan om vad som skulle vara enklast att ändra på för att minska klimatpåverkan svarar männen i första hand att minska bilåkandet medan kvinnorna hellre skulle välja att äta mer vegetariskt. Nästan lika många kvinnor tror också att minskat bilåkande skulle vara enklast. Männen sticker också ut lite i svarsalternativet Inget, som en relativt hög andel av de svarande har valt. Värd att notera är också den stora skillnaden mellan könen i svarsalternativet Köpa mindre kläder och prylar där kvinnor i högre utsträckning tror att det är enklast att göra.

Flyger mycket

Umeåborna flyger mycket inrikes. De två senaste åren har de som svarat på enkäten gjort i genomsnitt 4,5 privata flygresor och nästan dubbelt så många inrikes flygresor i tjänsten. Män gör fler flygresor än kvinnor, framför allt i tjänsten.

Vill inte ersätta långa resor

Knappt tio procent instämmer helt i påståendet om att de kan tänka sig ersätta längre semesterresor med resor i närområdet. En majoritet av dem som har svarat är negativt inställd till det och en tredjedel kan inte alls tänka sig byta ut en del av de längre privata semesterresorna med resor i närområdet. Fördelningen mellan könen är relativt jämn i de flesta svarsalternativen.

Olika attityder till vegetariskt

Tolv procent av dem som svarat skulle vilja äta mer växtbaserat. 17 procent instämmer däremot inte i påståendet ”Jag skulle vilja äta mer vegetariskt”. Fler kvinnor än män är positivt inställda till att äta mer vegetariskt. Skillnaden mellan könen är störst bland dem som inte instämmer alls och dem som instämmer helt i påståendet.

De flesta köper nytt

De allra flesta, tre av fyra, säger att de aldrig köper begagnade kläder och prylar. Endast åtta procent handlar mer än hälften. När det gäller internethandeln svarar en tredjedel att de köper 25 procent av sina kläder och prylar över internet. Fler än hälften handlar aldrig på nätet.

Delar gärna verktyg och redskap

Fler är positiva till att dela på saker som de använder sällan, till exempel trädgårdsutrustning, verktyg och mindre handmaskiner. Färre är positiva till att dela saker som används dagligen, till exempel kläder. Hela 27 procent kan inte tänka sig att dela något alls med andra och bland männen är den siffran 29 procent.