Konsumtionen och klimatet

Enligt beräkningar från SEI ligger klimatavtrycket från konsumtionen i Umeå på omkring 10 ton per person och år. Målet för Umeå är att utsläppen ska ner till 2 ton år 2040 och 1 ton 2050.

För att kunna begränsa uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet bör utsläppen i genomsnitt vara högst 1 ton per person och år till 2050. I Sverige finns det så kallade generationsmålet som innebär att vi ska lösa våra miljöproblem utan att det sker på bekostnad av framtida generationer eller av människor utanför Sveriges gränser.

Vad menas med konsumtionsbaserade utsläpp?

När konsumtionsbaserade utsläpp beräknas inkluderar man alla utsläpp som sker i alla led innan en vara eller tjänst konsumeras, oavsett var utsläppen sker. Drygt 60 procent av utsläppen från det vi konsumerar sker någonstans utanför Sveriges gränser och kommer därför aldrig med i Sveriges officiella utsläppssiffror.

I Sverige beräknas konsumtionsbaserade utsläpp sedan 2008 men på lokal nivå saknas en etablerad metod för att följa konsumtionens klimatpåverkan över tid.

Om konsumtionsbaserade utsläpp på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Umeå utvecklar metoder

Umeå var en av de första kommunerna i Sverige som började beräkna klimat­avtrycket från konsumtionen. Sedan tidigare har Umeå kommun haft mycket data om resvanor och energianvändning i Umeå men inom andra områden fanns väldigt lite information om Umeåbornas konsumtionsvanor, till exempel när det gäller mat, kläder och prylar.

Enkätundersökning och klimatberäkning

För att få en bättre kunskap om läget i Umeå genomförde kommunen under våren 2018 en undersökning av konsumtionsvanorna i Umeå. Ett statistiskt representativt urval på 4 004 Umeåbor bjöds in och 1 475 personer svarade.

Svaren i undersökningen har sedan legat till grund för en beräkning av de klimatutsläpp konsumtionen orsakar. Beräkningarna gjordes av Stockholm Environment Institute (SEI).

För att göra den nya kunskapen mer tillgänglig för Umeåborna skapades webbplatsen Klimatorientering.se. Där kunde man utforska resultatet av klimatberäkningen på ett lättsamt sätt och ta reda på hur klimatpåverkan ser ut i olika delar av Umeå. Just nu är klimatorientering.se inte tillgänglig.

Rapporter

Undersökningen har resulterat i två rapporter:

Konsumtionskompassen

Det excelbaserade verktyget Konsumtionskompassen är resultatet av ett nära samarbete mellan Stockholm Environment Institute, SEI, Umeå kommun och Kalmar kommun. Konsumtionskompassen illustrerar och analyserar klimatpåverkan på kommunal nivå från hushållens konsumtion.

Enligt verktyget är utsläppen i Umeå knappt 10 ton per person och år. Av dessa står hushållens konsumtion för drygt 6 ton. Resterande är utsläpp från konsumtionen i offentlig sektor (vägar, förskolor, skolor, vård och så vidare) samt privata och offentliga investeringar.

Så fördelar sig hushållens utsläpp på drygt 6 ton per person och år

Hushållens konsumtion står för 6,2 ton av de totala utsläppen. Resor, till exempel bilkörning och långväga resor med flyg och andra transportmedel står för den största delen, nästan 40 procent, av utsläppen. Maten, till exempel restaurangbesök och inköp i livsmedelsbutiken är den näst största posten på nästan en fjärdedel av utsläppen. Boendet, där uppvärmning, el och inredning ingår, står för 20 procent av utsläppen.

Flera kategorier och data på postnummernivå

Konsumtionskompassen kan användas gratis av alla kommuner och andra aktörer för att kartlägga hushållens konsumtionsbaserade utsläpp i kommunen.

Med hjälp av verktyget kan kommunen identifiera både geografiska områden och konsumtionskategorier där utsläppen är höga och insatser skulle kunna ge särskilt stor effekt.

På SEI.org kan du läsa om beräkningsmetoderna bakom Konsumtionskompassen och ladda ner verktyget i excelformat.

Umeå kommun satsar på klimatet

Undersökningen om konsumtionsvanor och klimatberäknigen är en del av Umeå kommuns klimatarbete och genomfördes i ett klimatprojekt med stöd från bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Västerbotten.

Mer om klimatprojektet