Stäng
Tre illustrationer som visualiserar en tät attraktiv blandstad.

Den mesta tillväxten ska ske inom femkilometersstaden. Satsningar på det offentliga rummet blir viktiga i takt med att staden förtätas. En stad för alla innebär att planeringen ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet.

En tät attraktiv blandstad

Umeå är en stad i stark förändring. Näringslivet utvecklas och allt fler vill arbeta, studera och bo i Umeå. Översikts­planens inriktning är att bygga en tät, attraktiv blandstad. Avgörande är också ett paradigmskifte mot hållbart resande. I Umeås översiktsplan är bebyggelse och trafikstrategi integrerad med ansatsen att bygga staden inifrån där trafik­utvecklingen, och omställningen mot hållbara transportslag, är en nyckel för en hållbar utveckling.

Det är motiverat och önskvärt att bygga tätt både av ekonomiska skäl och för att åstadkomma en stadsmiljö som ger bra underlag för verksamheter, service och mötesplatser. Satsningen på blandstad har den traditionella kvartersstaden som förebild med småskalighet, blandade funktioner och ett rikt offentligt liv. Huvuddelen av det framtida byggandet planeras som kompletteringar i den redan byggda miljön. Genom fokus på kompletteringar, inom det som kallas fem­kilometersstaden, skapas förutsättningar korta resvägar och hög tillgänglighet till funktioner. I bebyggelse­strategierna är de gröna värdena invävda och fokus ligger på att skapa en socialt hållbar stad.

Här följer en beskrivning av aktuella utvecklingsprojekt samt tankarna bakom bebyggelseutvecklingen i staden.

Blandning, variation och fokus på hållbarhet

Bostadsbyggandet ska präglas av energieffektivitet, mångfald och variation vad gäller upplåtelseformer, bostads­storlekar och typer. Det ska finnas en blandning av boende och verksamheter, mötesplatser och närhet till gröna strukturer. Attraktiva boendemiljöer, god arkitektur liksom möjligheter att gå, cykla eller åka buss till arbete och fritid ska vara vägledande för planeringen.

Ett av syftena med den föreslagna inriktningen på byggandet är att tillskapa boenden som ligger nära serviceutbud och arbetsplatser. Kompletteringsbyggande och en mer sammanhållen stadsstruktur ger ett lägre trafikarbete än en mera utspridd bebyggelse.

Investeringar i befintlig infrastruktur kan tas tillvara då gator, VA-system, skolor, daghem och kommersiell service vanligtvis redan finns utbyggt. Markkonsumtionen blir också lägre när stadens utbredning minskar. Sammantaget innebär detta bättre hushållning med resurser och är väsentligt i strävan att åstadkomma ett långsiktigt hållbart samhälle.

Fördubbling av antalet boende i centrala stadsdelar och kring universitetsområdet

Ambitionen är en fördubbling av antalet boende i Umeås centrala delar och universitetsområdet. Därtill handlar det om att komplettera anslutande befintliga stadsdelar med omkring 25 procent fler boende. Särskilt viktigt är att åstadkomma hög täthet i anslutning till kollektivtrafikens viktiga stråk. Stor potential för förtätning finns till exempel i tillväxtstråken längs dagens trafikleder i staden. Bostäder ska finnas av olika typ, storlek och upplåtelseform. En inriktning är därför att eftersträva komplettering med underrepresenterade boendeformer när stadsdelar utvecklas. 

Illustration som visualiserar förtätning i stadsmiljö.

Nya området utvecklas för hög täthet i centrala lägen. Komplettering blir vitaliserande kraft och leder till ett mer sammanhängande stadslandskap.

Stadskärnans utveckling- funktion som mötesplats och regionalt centrum

Stadskärnan kommer att besökas av allt fler människor och har en central roll som mötesplats för Umeåbor och även som en regional mötesplats. Plats ges därför till mer handel och centrumskapande verksamheter. Potential för handelsutveckling finns genom förädling av affärskvarter genom att utnyttja innergårdar och öppningar mellan byggnader. Ambitionen är att prioritera bostäder framför kontor där så är möjligt och ha fokus på god arkitektur för ny bebyggelse. Identiteten förstärks genom att varsamt förädla stadsdelars karaktär och märkesbyggnader. Samtidigt som nya kvarter tillfogas till de gamla på sätt som ger spännande kontraster mellan nytt och gammalt, högt och lågt, glest och tätt kan de befintliga kvaliteterna förstärkas. Utmaningar handlar om att balansera högre tätheter med med bebyggelsens övriga kvaliteter.

Inriktningen är att ny bebyggelse ska bidra till att utveckla det offentliga rummet. Satsningarna på det offentliga rummet är märkbara i centrala delar av staden som exempelvis utvecklande av Väven med Rådhusparken, Broparken, Årstidernas park, Rådhustorget med esplanaden samt exempelvis Vasaplan och resecentrat Umeå C.

Läs mer i avsnitt om Grönstruktur.

Flygfoto över centrala Umeå med pågående detaljplaner markerade.

Stadskärnan har en central roll som mötesplats i staden. En rad oilka utvecklingsprojekt pågår och tillkommer löpande som sammantaget stärker centrala Umeå.

Universitetsstaden- en levande stadsdel med företagsutveckling i toppklass

Ett annat mål i stadsplaneringen är att knyta Umeås två kärnor, centrum och universitetsområdet, tydligare till varandra. Vid universitetsområdet pågår mycket utveckling. Även här är den tydliga ambitionen att bygga mera stad. Visionen för den så kallade Universitetsstaden är att utveckla en stadsdel för utbildning, forskning, sjukvård och områdesanknuten  företagsutveckling i internationell toppklass.

För att uppnå en blandad och levande stadsdel är en tydlig ambition även ökat bostadsbyggande. Stora volymer bostäder, inte minst för studenter byggs samtidigt som en rad verksamheter i området utvecklas. Med Botniabanan och resecentrum Umeå Östra ges bra kopplingar till området från regionen. En ny stadsdel Nydala sjöstad knyter samman området med Nydala. Stora satsningar görs norr om området i delar kallad Olofsdal, längs Tvistevägen och verksamhets­utveckling vid Mariehem. Dessa satsningar bidrar till ett mer sammanhängande stadslandskap i staden. 

Flygfoto över universitetsstaden och planerade projekt utmarkerade.

Inom Umeås andra stadskärna vid campus univeristetssjukhuset pågår en rad utvecklingssatsningar som bidrar till att utveckla området för utbildning, forskning och företagsutveckling. För en mer levande Universitetsstad är bostadsutveckling också prioriterat.

Ytterligare exempel på stadsutveckling

Färdigställda och pågående projekt med stora volymer ny bostadsbebyggelse märks, till exempel för Sandåkern, Olofsdal, färdigställande av Tomtebo/Tavleliden samt Umedalen. Löpande tillkommer olika projekt i nästintill alla stadsdelar.

Två stora framtida projekt rör utvecklande av Ön som ny stadsdel liksom den potential som finns för nya stadskvarter vid eller omkring transportlederna i stan. Båda inom de centrala stadsdelarna. Ön har potential för omkring 7 000 nya Umeåbor. Bebyggelsevolymerna i områden kring tidigare E4 och E12 innanför ringen uppgår till än större volymer. I nya områden i staden är det eftersträvansvärt att bygga med hög täthet. Gles bebyggelse i dessa lägen ses inte förenligt med god hushållning med mark i centrala lägen.

Eftersom Tavleliden snart är färdigställt riktas blickarna söder om älven till ett nytt område kallat Öster om Skravelsjö som blir Umeås nästa stora småhusområde. Utveckling i detta läge kommer innebära att Röbäck och Skravelsjö så småningsom växer samman. Nyexploateringsområdet Öster om Skravelsjö ligger strax utanför den så kallade fem­kilometsstaden och är ett av få väl valda lägen där tanken är att befintlig kollektivtrafik ska förlängas. 

I en egen översiktsplanedel för Röbäck konkretiseras hur Röbäck som stadsdel ska kompletteras i framtiden. Ansatsen att konkretisera ambitioner om förtätning även för andra befintliga stadsdelar kommer att behandlas i en ny översikts­planedel. En ny översiktsplanedel tar fokus på att föreslå lägen för nya bebyggelse i våra övriga befintliga stadsdelar och uppnå ambitionerna om att befintliga stadsdelar kompletteras med omkring 25 procent fler boende.   

Annan viktig kommande översiktsplanering rör I20-området. Genom att inleda planering kan kommunen och Umeå garnison påbörja diskussioner och såsmåningom precisera sina anspråk gällande ett mycket centralt läge i Umeå.

Illustration över planerad utveckling på Ön och området för innanför ringen.

Den framtida utbyggnaden av Öns norra del ger plats för bortåt 7000 nya Umeåbor i en blandad bebyggelse i centralt läge. Ett av de allra största stadsutvecklingsprojekten rör omvandling av tidigare E4/E12. Här skapas förutsättningar för nya stadskvarter och uppemot 15 000 nya Umeåbor.

Mer information

Läs mer i fördjupningar och tillägg

Fördjupningen för Umeå (till exempel om stadstyper och inriktning mot att bygga blandstad)

Fördjupningen för de centrala stadsdelarna

Fördjupningen för Universitetsstaden

Fördjupningen för Ön

Fördjupningen för Röbäck

Stadsutvecklingsprogram Innanför ringleden

Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller riktlinjer för bostadsförsörjning samt en utbyggnadsordning.

Läs mer i Bostadsförsörjningsprogrammet

Sidan publicerades