Väster-Långslädan

Väster-Långslädan är en grund sjö som ligger mycket nära havet i utkanten av östra Holmsund. Sjön är långsmal i
nord-sydlig riktning. Den får vatten från Lövösundet i norr via en bäck och våtmark i nordost. Väster-Långslädan rinner till havet via Djupsundsbäcken i söder. Både bäcken i norr mellan våtmarken och Lövösundet och Djupsundsbäcken är tidvis så gott som torrlagda. När tillgången på vatten är god har bäckarna rikligt med fisk i samband med lek.

Sjön används för rekreation och har även vissa kvaliteter som fågelsjö. Viss fritidsbebyggelse finns längs den södra delen. Sjön med omgivningar har stor betydelse för Holmsunds friluftsliv och skolor.

Den djupaste platsen i sjön är cirka fyra och en halv meter djup och omsättningstiden är ganska lång, cirka ett år. En gammal nedlagd och avslutad deponi finns väster om Väster-Långslädan. Dagvatten från östra Holmsund rinner till Väster-Långslädan.

Näringsvärde och alger

Väster-Långslädan har naturligt god förmåga att motstå försurande ämnen, liksom flera andra unga sjöar utmed kusten.

Under senare år har blågröna bakterier lagt sig som täta sjok på vattenytan i framför allt den södra delen av
Väster-Långslädan ner mot utloppet till Djupsundsbäcken. Vissa av de arter som funnits kan utveckla giftighet. Totalfosfor­halterna var höga i Väster-Långslädan år 2006 till 2010. Även halterna totalkväve visar på näringsrika förhållanden. Klorofyll a-halterna var extremt höga år 2009 och 2010. Växtplanktonsamhället karaktäriserades av nålflagellaten Gonyostomum semen och den blågröna bakterien Microcystis wesenbergii under sommar-sensommarperiod. Kombinationen uppträdde i Själafjärden, Obbola, år 2006 med kraftig algblomning.

Ekologisk status: otillfredsställande

Väster-Långslädan är näringsrik samtidigt som den bedöms ha otillfredsställande ekologisk status. Belastningen av näringsämnen måste minska för att god status ska kunna säkerställas.

Vattenvårdsprojekt

Sjön Väster-Långslädan har problem med övergödning, vilket leder till återkommande algblomning och ibland fiskdöd på grund av syrebrist. Även den närliggande sjön Lövösundet drabbas av algblomningar, särskilt i den norra delen. Vattnet från Lövösundet rinner vidare till Väster-Långslädan.

Umeå kommun undersöker regelbundet båda sjöarna genom att ta prover på vatten och växtplankton. För att ta reda på orsakerna till övergödningen har kommunen fått pengar till ett vattenvårdsprojekt.

Inom projektet görs under 2026 olika undersökningar i Väster-Långslädan och Lövösundet, bland annat vattenprover och analyser av bottensediment för att se vilka näringsämnen som finns i sjöarna. En konsult ska också analysera var näringsämnena kommer ifrån.

Under 2027 planeras åtgärder genom ett så kallat reduktionsfiske. Det går ut på att man tar bort vissa fiskarter som äter djurplankton, till exempel mört, brax och små abborrar. För stora mängder av dessa arter till följd av näringsbelastning kan bidra till algblomning. Åtgärden ska förhoppningsvis förbättra balansen i sjön och ge klarare vatten.

Länsstyrelsen kommer också att undersöka fiskbestånden i båda sjöarna under sommaren 2026. Resultaten ska hjälpa till att avgöra om reduktionsfiske är en bra lösning.

Denna sida uppdateras med resultat under projektets gång.